”Det blev tydligt på Riche”

Egentligen började det hela i källaren på Västerås stads­hotell någon gång under mitten av 1990-talet. Hotellmagnaten Bicky Chakraborty, vd och grundare av Elite Hotels of Sweden, hade dåligt med likvida medel och bestämde sig – influerad av en anglofil vän – att starta en pub i engelsk stil. Investeringen blev en framgång och konceptet förvandlades så småningom till pubkedjan Bishops Arms där en del av konceptet var att ha många ölsorter. År 2006 rekryterades Henok Fentie som hade pluggat tillsammans med Bicky Chakrabortys dotter på London School of Economics.

– Jag var inte så bra på att driva företag och hade nästan ingen arbetslivserfarenhet, så jag specialiserade mig på ölen. Det blev mitt sätt att hävda mig, säger Henok Fentie.

Under den här tiden började han också brygga eget öl hemma i köket och när hans blivande hustru fick ett jobb i Bryssel år 2009 tog han tjänstledigt och följde med, för att ”plugga”, men egentligen blev det mest ett års experimenterande med egna ölbrygder. När han återvände till Sverige hade han en batch öl (belgisk champagnejäst blondeale) på 1 500 liter öl jäsandes på ett bryggeri utanför Gent.

– Det kostade 30 000 kronor och jag hade ingen aning om var jag skulle sälja ölen, säger Henok Fentie.

I värsta fall, tänkte han, fick han sälja de runt 4 500 flaskorna till kompisar. I den här vevan blev han introducerad för Karl Grandin (”det var matchmaking”) när han letade efter någon som var lika passionerad för ölens utsida, alltså det visuella, som han själv var för insidan. De blev affärs­partner.

Ölen, som döptes till Leon efter Henok Fenties förstfödde son, introducerades sedan på flera restauranger i Sverige, bland annat Riche. Det var Karl Grandin (tidigare del i Cheap Monday och Weekday) som hade kontakten där, han hade gjort en del jobb för dem förut (konst på toaletten, designat menyn, gjort flyers) – dessutom var Riche redan kund till importören. Men en avgörande sak, säger Henok Fentie, var flaskans design.

– Det blev som att vi byggde en bro mellan ölkulturen som finns på pubar, där ölen är väldigt närvarande, och en mer vardaglig konsumtion. Det blev tydligt på Riche och det där är fortfarande vårt kall, säger Henok Fentie.

Sedan år 2013 jobbar han heltid med Omnipollo. Omsättningen låg förra året på cirka 30 miljoner kronor och år 2015 på runt 12,5 miljoner kronor. Totalt bryggde de 1 miljon liter öl under år 2016 och företaget har fem anställda.

– Vår affärsmodell är ju lite annorlunda eftersom vi inte har något eget bryggeri. Vi är kontraktsbryggare och det är både för- och nackdelar, säger Henok Fentie.

Fördelarna är att de kan producera på de lokala marknaderna nära konsumenterna och i dag bygger och säljer de i bland annat Sverige, Holland, Belgien, USA och Brasilien. Nackdelen är att de får mindre kontroll – eller snarare: måste investera mer i att kvalitetssäkra produkter.

Huvudmarknaden är än så länge Sverige men USA-marknaden väntas bli större under kommande år. Målet är att verksamheten ska växa med 60 procent om året under de närmaste tre-fyra åren.

– Vi vill bli världens bästa bryggare. Men för det behöver vi kapital, och det är det som vi håller på att samla ihop nu.

Drivkraften, och experimentlustan, är dock densamma som från början.

– Öl är en fantastisk dryck, för den är så ”man-made” och det är inte så mycket mysterium kring produkten. Det är öppet och fritt att experimentera och det finns en progressiv ådra i det.

Av: Gustav Berg