Är det värt att platta till puckeln?

Överallt i världen möter regeringar och myndigheter covid-19-pandemin med åtgärder som syftar till att minska smittrisken och därmed ge hela pandemin ett mindre dramatiskt förlopp. Man talar om att platta till puckeln. Många av åtgärderna har också effekten att de håller tillbaka den ekonomiska utvecklingen. Hur stor denna effekt kommer att bli vet vi ännu inte, men det är mycket troligt att storleksordningen kan räknas i tiotals procent av BNP.

Därför stöter man ofta på uppfattningen att virusbekämpningen inte är värd sitt pris, utan att det mest rationella vore att låta epidemin ha sin gång. Då får vi relativt snabbt en flock-immunitet och pandemin ebbar ut av sig själv. Det finns två stora invändningar emot denna strategi, som annars kan komma att bli frestande, när de ekonomiska effekterna blir mera tydliga.

Den första invändningen är att de totala dödstalen underskattas. Man jämför ofta med säsongsinfluensan som ju också har en viss dödlighet, som vi lärt oss att acceptera. Skillnaden är dock att det aktuella coronaviruset uppskattas föra med sig en tio gånger högre dödlighet än säsongsinfluensan. Antalet fall är också cirka tio gånger högre. Det betyder att medan säsongsinfluensan för med sig en årlig dödlighet på cirka 700 fall så kan covid-19-pandemin, lämnad åt sig själv, förväntas ge i storleksordningen 70 000 dödsfall under några få månader. Detta är den slutsats man kan dra av en nyligen publicerad och mycket auktoritativ brittisk studie.

Det är alltid kontroversiellt att ställa ekonomiska kostnader emot människoliv. Detta görs dock rutinmässigt av svenska myndigheter, när det gäller exempelvis väginvesteringar och sjukvårdsplanering. Det finns också många uppskattningar gjorda av vad man i praktiken är beredd att betala för ett människoliv, eller oftare för ytterligare ett år av mänskligt liv. Jag har sett nyligen gjorda uppskattningar som varierar mellan 370 000 kronor och 2,4 miljoner kronor för ett kvalitetsjusterat levnadsår (QALY).

Låt oss anta att vi genom olika åtgärder lyckas dämpa spridningen så att det totala dödstalet halveras. Detta är enligt en uppmärksammad brittisk studie ett realistiskt scenario. Vi får då 35 000 flera överlevare än annars. Eftersom de flesta av dessa är äldre kanske man kan räkna med att var och en i genomsnitt får tio extra QALY. Om vi ansätter det lägre av de ovanstående värdena på det totala antalet extra levnadsår, som tillkommer på grund av politiken så får vi ett belopp på 1 230 miljarder kronor, vilket motsvarar en fjärdedel av BNP. Detta går alltså in på plussidan av politiken. Det är dock inte otänkbart att vi under loppet av några år kan få en BNP-förlust av denna storleksordning.

Det finns dock inget nollalternativ. Och här kommer jag till den andra invändningen. En pandemi som får förlöpa utan motåtgärder ger också dramatiskt höga ekonomiska kostnader. I idealfallet med helt fri smittöverföring skulle vi enligt modellkalkyler få 7 miljoner sjuka och 70 tusen döda inom loppet av några få månader. Detta skulle trasa sönder ekonomin för ett bra tag framöver. I praktiken skulle inte idealfallet realiseras eftersom vi alla spontant skulle ta till försiktighetsmått som att undvika folksamlingar, restaurangbesök och resor. Vi skulle få ett mellanting mellan idealfallet och det scenario som beskrevs ovan. Min egen slutsats (jag tillhör riskgrupperna) är, att det är värt att platta till puckeln, ju mera desto bättre. Kostnaderna kommer att bli stora. Det blir de dock hur vi än gör. Ingen kan i dag säga vilken smittspridningsstrategi som ger det bästa ekonomiska utfallet.

PS 1 

Den brittiska studie jag refererar till är gjord vid Imperial College i London och har titeln Impact of non-pharmaceutical internventions to reduce COVID-19 mortality and health care demand. De siffror för Sverige som jag angivit är enkla transformationer från de brittiska data som anges i studien.

PS 2

Den viktiga frågan om vilken ekonomisk politik som skall föras återstår. Regeringens nyligen presenterade åtgärdspaket var ett stort steg i rätt riktning. Mycket mera kommer dock att krävas om inte större delen av våra mindre och medelstora företag skall gå under.