Vänder det nu?

Avkastningskurvan är marknadens febertermometer. Sedan i våras har avkastningskurvan, eller ”yieldkurvan” på marknadsjargong, flackat betydligt. Yieldkurvan är, enkelt beskriven, alla statsobligationsräntor plottade på en tidslinje.

När yieldkurvan flackar innebär det att spreaden (ränteskillnaden) mellan korta och långa obligationslöptider minskar. Det kan ju, vilket är givet, bero på att korta obligationsräntor går upp eller på att längre obligationsräntor går ned, eller en kombination av bägge. Om yieldkurvan i stället blir brantare ökar skillnaden mellan korta och långa obligationsräntor. Vanligtvis, och allt annat lika, brukar avkastningskurvan branta när man förväntar sig att centralbanken kommer att höja styrräntan i framtiden. Man tar då höjd för de förväntade, men ännu ej genomförda, räntehöjningarna genom att sälja obligationer med längre löptider innan centralbanken höjer styrräntan. När höjningen så småningom sker stiger de korta räntorna – som har en mer direkt koppling till styrräntan – och avkastningskurvan flackar.

Om marknaden tror på en stark ekonomisk utveckling och därmed en högre inflationstakt brukar också avkastningskurvan branta, och omvänt flacka när man tror på en svagare ekonomisk utveckling och därmed en lägre inflation. Det är alltså oftast de långa räntorna som agerar först och som speglar marknadens framtidstro medan de korta räntorna rör sig mer mekaniskt beroende på centralbankens styrräntebeslut.

Den flackare yieldkurva vi sett under hösten beror till största delen på att långa obligationsräntor har kommit ner. Korta räntor har knappt rört sig. Varför? För det första har Riksbanken sedan lång tid, inom ramen för sitt obligationsköpsprogram, köpt runt 45 procent av den utestående stocken av svenska statsobligationer för att stimulera ekonomin. Detta har tryckt ned långräntorna och begränsat möjligheten till uppgång. För det andra befinner vi oss i en makropolitisk oro med en italiensk budget, Brexit och handelskonflikt i fokus. Det sitter i ryggmärgen hos investerare att fly till säkra papper när osäkerheten ökar. Svenska obligationer uppfattas som väldigt säkra, vilket har bidragit till räntenedgången.

Men saker och ting har också skett i ekonomin. På det stora planet har handelskriget mellan USA och Kina eskalerat, vilket påverkar den globala tillväxten som nu börjar visa tecken på att bromsa in. Sverige – ett litet land med stor exportsektor – är särskilt känsligt för störningar i den globala frihandeln. Trump-inducerade hot om införandet av biltullar ökar osäkerheten. På hemmaplan ligger inflationen (KPIF) på 2,4 procent – med marginal över målet på 2 procent. Men det finns samtidigt små oroande tecken i skyn. Den senaste inflationssiffran blev något lägre än vad både marknaden och Riksbanken förväntade sig.

Hushållens konsumtion kom in svagare i september. Och BNP sjönk i tredje kvartalet för första gången sedan 2013. Samtidigt har oljepriserna fallit 25 procent från toppen, vilket via lägre energipriser kan leta sig in i inflationsförväntningarna. Lök på laxen är också avsaknaden av en regering som försenar de reformarbeten som av många efterfrågas inom såväl bostads- som arbetsmarknad samt inom andra områden, vilka skulle kunna stimulera ekonomin och göra tillväxten mer långsiktigt hållbar.

Avkastningskurvans lutning och rörelseriktning har alltid varit en faktor som konjunkturbedömare måst ta hänsyn till. På grund av centralbanksköp av obligationer samt marknadsspecifika orsaker är dess budskap om framtiden idag mindre säkert. Febertermometern är inte helt pålitlig. Skulle framtida makrostatistik visa att inbromsningen i såväl den globala som den svenska tillväxten blir hastigare än förutspått – något som avkastningskurvan skulle kunna indikera – kan det bli besvärligt för Riksbanken som nästan utlovat en styrräntehöjning i december eller februari. Vill direktionen höja är det nog bäst att inte vänta för länge. Febertermometern kan ju faktiskt visa rätt också.

Analyschef på Swedbank som medverkar i Affärsvärlden med en krönika var fjärde vecka.

SVT och skatten

Vinterstudion är SVT:s bästa program och gör den nyligen skattefinansierade licensavgiften lättare att bära. Programmet kan vara på i bakgrunden utan att störa. Man kan missa en halvtimme men – lugn – repriserna duggar tätt. Firma Pops & Hermundstad är lika hemma på grön Swixvalla som på insidesomkörningar i Skicross. Dessutom lockar det i alla fall mig till utomhusaktiviteter vintertid. Välkommen Vinter(studio)!