Spelet är snart över

Att avreglera en marknad är svårt. Att gå från en känd ordning till en okänd innebär definitionsmässigt en risk. Hur väl saken än utreds på förhand är verkligheten alltid mer komplex och förändringstrycket annorlunda än rapporter, betänkanden och lagrådsremisser kan beskriva. Sedan har vi tidsfaktorn, där tekniken, demografin och ekonomin rör sig betydligt snabbare än lagar stiftas och förordningar utfärdas. Lägg därtill branschkompromisser, ideologiska hänsyn och den allmänna benägenheten att missa sådant som efteråt kan tyckas helt självklart, så säger det sig självt att det som kommer ut av omregleringen nästan alltid blir ett annorlunda djur än det utredarna och lagstiftarna såg framför sig.

Det finns få exempel på avregleringar som fått den effekt upphovsmännen hade tänkt sig. Desto enklare är det att hitta exempel på avregleringar som traskat iväg i andra riktningar än planerat. Den 1 juli 1990 avreglerades taxibranschen i Sverige och i ett slag förvandlades marknaden från ”taxi var god dröj”, kommenderingsplaner och nationell taxa till helt fri etableringsrätt. Från ”regleringsmisslyckande”, till ”marknadsmisslyckanden”, som ekonomerna Hans Lind och Anders Wigren skrev i tidskriften Ekonomisk Debatt 1993. Var det bättre förr? Absolut inte, men nästan tre decennier senare lider vi fortfarande av oseriösa åkare som blåser turister.

Friskolereformen år 1992 luckrade upp det närmast sovjetiskt reglerade systemet och gav elever och föräldrar större möjlighet att välja skola. Tanken var att små kooperativa eller lärar- och föräldrastyrda enheter skulle ta över nedläggningshotade glesbygdsskolor, att progressiva nya pedagogiska idéer skulle prövas och tusen små blommor skulle blomma. Verkligheten blev börsnoterade och private equity-ägda friskolekoncerner. Det har sina egna för- och nackdelar, men var inte något man såg framför sig för 25 år sedan.

Några år senare reformerades ålderspensionssystemet. Grundproblemet var demografiskt: det gamla ATP-systemet var underfinansierat eftersom folk lever allt längre. Lösningen blev det rätt eleganta pensionssystem vi har i dag, med bromsar, buffertfonder och andra innovationer. Men i det sena 1990-talets anda infördes också premiepensionen, där 2,5 procent av lönen placeras i fonder med möjlighet till individuella val. In kom pensionsgamar och rena bedragare. Historierna har varit följetong i medierna sedan dess.

Två nutida exempel är avskaffandet av Apoteksmonopolet år 2009 och Bilprovningens monopol år 2010. Båda får ses som relativt lyckade, men bägge branscher har drabbats av överetablering och prisinflation.

Nu är det snart dags för nästa avreglering. Senast den 31 mars ska Lotteriinspektionens generaldirektör Håkan Hallstedt lämna över utredningen av en omreglering av spelmarknaden till civilminister Ardalan Shekarabi (S). Utredningen blir startskottet för en ”omreglering”, som det heter, med ett licenssystem. Tekniken har sprungit ifrån systemet, statliga Svenska Spel är bara ett monopol på papperet. I verkligheten är företaget hårt konkurrensutsatt av internetaktörer med hemvist exempelvis på Malta. Tanken nu är att de som inte får licens ska stängas ute. Konkurrenterna till Svenska Spel jublar. De får tillgång till svenska marknaden utan att behöva maskera sig som utländska bolag, samtidigt som konkurrensen från mindre seriösa aktörer minskar.

– Spelmarknaden i dag har havererat. Att som nu se fem sex spelbolag göra reklam efter varandra på bästa sändningstid i tv är inte bra vare sig för minderåriga som tittar på söndagsfilm med sina föräldrar eller för spelbranschen, sa Betssons vd Ulrik Bengtsson i en Affärsvärlden-intervju i fjol.

En av frågorna är om den svenska marknaden ska öppnas även för kasinospel på nätet, som roulette och blackjack. Svenska Spel lämnade in en ansökan till regeringen år 2014 men fick nobben. För den någorlunda insatte konsumenten är detta inget problem, då exempelvis ovan nämnda Betsson och konkurrenter som Kindred/Unibet och Mr Green erbjuder sina tjänster.

Med omregleringen till ett licenssystem för spel är förhoppningen att skatteintäkter från Svenska Spels konkurrenter ska landa på Skatteverkets konton i stället för hos maltesiska myndigheter. För svenska staten står Svenska Spel för en inte oväsentlig del av ­intäkterna från de offentligt ägda bolagen. Ur ett kassaflödesperspektiv är det bara Vattenfall som ger mer. Svenska Spel blir troligen också det bolag som delar ut mest pengar till staten under våren. Bolaget är extremt lönsamt, två tredjedelar av omsättningen är vinst på sista raden. Med ett licenssystem blir Svenska Spels position sämre: ett krackelerande monopol är bättre än inget alls ur ett rent lönsamhetsperspektiv.

Spelutredaren Håkan Hallstedts utredning blir offentlig om några veckor. Därefter ska förslaget ut på remiss, förhandlas och baxas genom riksdagen. Hur ett licenssystem ser ut efter det återstår att se, men detaljerna blir avgörande både för branschen och Svenska Spel. En sak kan vi redan nu vara säkra på: marknaden kommer inte att uppföra sig som Håkan Hallstedt, stats­minister Stefan Löfven och civilminister ­Ardalan Shekarabi har tänkt sig. Det visar med all tydlighet tidigare avregleringar.