Lönepress eller inget SAS alls

Ännu en SAS-strejk är över. Denna gång var det piloterna, som efter att 4 000 flygningar ställts in och över 360 000 resenärer drabbats, fick 11 procents löneförhöjning fördelat på tre år och lite mer förutsägbara arbetstider. Men uppgörelsen har inte löst några av de grundläggande problemen för specifikt SAS. Tvärt om har piloterna visat att det är mycket svårt att inom befintlig struktur göra SAS mer konkurrenskraftigt. Till det kommer en urstark dollar, stigande bränslebriser och en opinionsmässig motvind manifesterat i begreppet flygskam.

Eftersom SAS har brutet räkenskapsår fördelas strejken över två kvartal. Den största effekten ligger på perioden februari–april, då strejken inleddes den 26 april. Rapporten för kvartalet presenteras den 28 maj, och då borde ledningen med vd Richard Gustafson ha hunnit räkna klart. De direkta kostnaderna för uteblivna biljettintäkter, flygplan som står stilla och personal som rul­lar tummar, ligger i ena korgen – i den andra lägre kostnader för bränsle, flygplatsavgifter etcetera. Ett antal hundra miljoner kronor lär det ändå ha kostat rent bokföringsmässigt, och med tanke på att flyget är en lågmarginalbransch är det dåliga nyheter. En stor del av det förväntade resultatet för året 2018/19 på 1,7 miljarder kronor på ebit-nivå enligt databasen Factsets sammanställning är alltså borta.

Till detta kommer skador som är svårare att räkna på. Den största och svåraste att reparera är varumärkesförlusten och kundlojaliteten, när passagerarna i bästa fall tvingats boka om till konkurrenter, i värsta fall ställts på backen. SAS tävlar sällan med lägsta priset, utan med tillförlitlighet och service.

Ska bolaget överleva och frodas behövs SAS Ireland och liknande lågprisplattformar. För den skandinaviska personalen betyder utvecklingen ökad lönekonkurrens och sämre villkor.

En av de mer speciella omständigheterna i den senaste strejken är att anledningen till att piloterna valde att ta till konflikt är omtvistad. Pilotföreningen har lyft fram att det i första hand handlat om schemaläggningen och att få en mer förutsägbar vardag, i andra hand löner som ”ligger i linje med jämförbara konkurrenter” och krav på 13 procents höjning redan i år. Arbetsgivaren har framställt konflikten som att den enbart handlar om piloternas krav på löneförhöjning, och gick ut med att snittlönen är 93 000 kronor i månaden, inräknat genomsnittliga tillägg och traktamenten. Siffran har gjort piloterna irriterade, för att utrycka sig milt. Pilotföreningen har meddelat att den av arbetsgivarna kommunicerade snittlönen är felaktig, men har heller inte velat lämna en egen uppgift.

SAS strukturella förändring av produktionen de senaste två åren har inte alls nämnts i strejkrapporteringen. Det är konstigt, för den förklarar irritationen från piloternas sida. För två år sedan etablerade flygbolaget en ny operationell plattform, den första utanför Norge, Sverige och Danmark: SAS Ireland, som namnet till trots opererar utifrån Londonflygplatsen Heathrow och spanska Malaga. Första flygningen från basen i London ägde rum i december 2017 och från basen i Malaga i juni 2018.

Det uttryckliga syftet med SAS Ireland är att ge ”samma förutsättningar som lågpriskonkurrenterna”, som vd Rickard Gustafson skriver i SAS senaste årsredovisning. Än så länge är bara nio av SAS totalt 158 flygplan baserade i det irländska dotterbolaget. Men syftet går givetvis varken förbi piloterna eller den övriga skandinaviska personalen. En indikation på detta var kabinfackets ordförande Viktoria Svenssons kommentar till nyhetsbyrån TT, apropå piloternas strejk.

– Den här strejken handlar om att bevara skandinaviska arbetstillfällen med skandinaviska villkor. Flygbranschen är en utsatt bransch som mår väldigt dåligt och ingen av oss vinner på att ställa piloter mot kabinpersonal.

SAS är ett betydligt större bolag än börsvärdet på 7 miljarder kronor visar. Bolaget omsatte 45 miljarder kronor under räkenskapsåret som tog slut i oktober 2018 och har över 10 000 anställda. Men framför allt är SAS en viktig del av infrastrukturen i de tre skandinaviska länderna.

Ska bolaget överleva och frodas behövs SAS Ireland och liknande lågprisplattformar. För den skandinaviska personalen betyder utvecklingen ökad lönekonkurrens och sämre villkor, och det är inte svårt att känna viss sympati för dem. Men alternativet är i längden inget SAS alls.

SAS Fördelning av flygplan

Q1 2019 År 17/18 År 16/17

SAS Ireland 9 7 –

SAS Regionala partner 33 33 33

SAS Scandinavia 116 117 125

Totalt: 158 157 158

Källa: SAS årsredovisningar.