Låna, låna, låna!

Så länge inte amorteringar är avdragsgilla är det svårt att förstå exakt varför svenskar ska betala av mer på lånen än de är absolut tvungna till.

Skandia sänkte i fredags bolåneräntor med fem års bindningstid med 49 punkter, alltså en halv procentenhet, till 2,0 procent. En sådan justering hade för två år sedan fått omslaget på Dagens Industri, och för tio år sedan hade den inlett SVT:s Rapport. Förr sänktes eller höjdes boräntor med några punkter i taget. Nu blev det en notis. Att bankerna sänker listpriserna med tiotals punkter på långa löptider är inte längre ovanligt. Dessutom går det att på goda grunder ifrågasätta listprisernas legitimitet. Det funkar mer som hos matthandlaren i souken i Marrakech: Ingen vid sina sinnens fulla bruk betalar utgångspriset. Det är startpunkten på en förhandling.

Den lokala avkastningskurvan hos Skandia är numera helt platt: Priset på samtliga bostadslån, oavsett löptid upp till fem år, är detsamma. Skandia meddelade också att de bästa kunderna får en rabatt, som gör att räntan sjunker ned till 1,09 procent bundet på fem år. Att få den räntan är inte speciellt svårt, så länge belåningen ligger under 50 procent, visar några stickprov.

Skandia vill givetvis vinna marknadsandel, och precis som på vilken Ica som helst krigar man ibland om kunderna med rabatter. Men det är ett exempel på hur minusräntepolitiken slår igenom i verkligheten, nu när marknaden i allt högre grad konsoliderar ett japanskt scenario med extremt låga räntor under lång tid framöver, kanske i decennier.

Svenskarna är långt ifrån ensamma, eller ens särskilt extrema. Utvecklingen i Danmark ger en indikation på vart vi är på väg. Danmarks tredje största bank, Jyske Bank, meddelade i början av augusti att man erbjuder bolån med negativ ränta, bundet på sju eller tio år. Med avgifter och skatter blir det ändå en kostnad för kunden, men själva lånet minskar varje år med 0,5 procent. Banken själva kallar det ”Världshistoria”. Precis som i fallet Skandia är det delvis marknadsföring det handlar om för Jyske Bank, men det är också ett symptom på en galen värld. Eftersom räntorna på obligationerna som finansierar lånen också är negativa, är kostnaden för banken hanterbar.

Prispressen på bostadslån är hård, både i Sverige och Danmark, liksom i många andra länder. Samtidigt vill svenska politiker, liksom myndigheter som Finansinspektionen och Riksbanken, att svenskarna ska låna mindre och amortera mera. Men staten talar med kluven tunga. Amorteringar måste göras med fullt ut skattade pengar, bolåneräntor däremot subventioneras med skatteavdrag.

Också de som har ett omfattande sparkapital har i dag svårt att parkera pengarna på ett inflationssäkrat vis. Ovan nämnda Jyske Bank meddelade i förra veckan att kunder med stora summor på sparkontona snart måste betala för tjänsten, negativ ränta, med andra ord. Så vad ska man göra med pengarna om man inte vill lägga in mer på börsen? Politikerna har gett oss svaret: Köp en större bostad eller ett fritidshus, och belåna så mycket som möjligt nedanför den lägre amorteringsgränsen på 50 procent av bostadens värde.

Bostäder ger ingen direktavkastning (om man inte hyr ut den, vill säga), men man kan å andra sidan konsumera den genom att bo där, till skillnad från andra tillgångar, som aktier. Den som köper en villa för 8 miljoner kronor och lånar hälften, 4 miljoner kronor, av Skandia och uppfyller några andra parametrar, betalar 1,10 procent i effektiv ränta. Det ger en månadskostnad på 3 633 kronor. Men så går staten generöst in och subventionerar lånet med 1 090 kronor genom skatteavdrag. Då blir månadskostnaden bara 2 543 kronor.

Marknadsrisken finns naturligtvis kvar också vad gäller bostäder, men det gäller alla tillgångsmarknader, inte minst aktier. Till skillnad från börsen så är det också troligt att staten rycker in vid en större sättning på fastighetsmarknaden. De flesta svenskar har inte 4 miljoner kronor i eget kapital, eller ens 1 miljon, så de stora vinnarna är – precis som med så mycket annat i minusränte­världen – de som redan är rika.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.