Förgiftad värdegrund
KRÖNIKA. #metoo har varit en viktig ögonöppnare gällande sexistiskt svineri. Vågar man hoppas att också ett annat fenomen nu hamnar i skottgluggen: Det självgoda värdegrundsskrymtandet?
Begreppet värdegrund växte fram på 1990-talet och saknar direkt motsvarighet utanför svenska (och i viss mån norska) språket. Betydelsen i sin harmlösa tappning är, ungefär: ett kollektivs gemensamma värderingar. Alltså etiken i en nation, skola, arbetsplats, etcetera.
Men, som nyktra följare av svensk samhällsdebatt vet, har värdegrundspratet blivit toxiskt. Bland förgiftningssymptomen: polarisering, ostracism, twittertalibanism, livrädda politiker och verklighetsfobiska journalister. Plus utbredningen av en politiskt korrekt språkpolis, alltid beredd till ståndrätt för de medborgare som inte hängt med i de senaste dekreten för värdegrundskalibrerad språkanvändning.
Ta ordet bög. Länge fick man säga det, pejorativt, eftersom samhället var homofobiskt. Sedan blev det ett tabubelagt ord, i takt med ökad hbtq-tolerans. Men bögarna själva gillade ordet – och det blev kosher igen. Svårt för moster Agda att hänga med, förstås… Och gud nåde henne om hon språksnubblar när hon bjuder på chokladbollar!
Hur fungerar då själva förgiftningsmekanismen i värdegrundsskrymtandet? Jo, dels genom att VAD som sägs och görs inte står i fokus, utan av VEM. Dels genom en kvasireligiös tro på språkets dominans över verkligheten.
Det är därför sexism och våldtäktsanklagelser gällande SD leder till braskande rubriker, men när samma saker sker på stora tidningar och tv-kanaler… locket på och låt svinen härja fritt!
Och det är därför det i Värdegrundssverige kryllar av självgoda hycklare. För så bisarrt är systemet nämligen riggat, att den som skryter om sin godhet tilldelas moraliska pluspoäng – även om den är totalt obevisad! Och undviker man dessutom svåra målkonflikter, till exempel den mellan ständigt ökad välfärd och generös flyktinginvandring, plussas godhetskontot på lite till.
Följaktligen kunde de Aftonbladetmän och den komiker som nu varit på tapeten dubbas till ledande feminister och antirasister på lösan sand. Minns också våldtäktsdömde polischefen kapten Klänning, vars framfart som godhetsapostel för ett antal år sedan redan då borde varit sedelärande: Misstro alltid en godhetsskrymtare! Människor som för godhetens kamp på riktigt, de skryter inte. Lex Nelson Mandela.
Övertron på signalord och retorik vore nästan lite rörande, om inte följderna kunde bli så fruktansvärda. Som när skolledningar och poliser försökt ”prata buset till rätta”. Men om störande elever tillåts vara kvar i klassrummet, och om blåljusattackerande kriminella får dominera utomhusmiljön i vissa förorter, ja, då hjälper inga värdegrundscertifierade kompendier i världen. I sammanhanget ska också nämnas, att av polisen utdelade protestarmband mot sexuella trakasserier knappast lär avskräcka festivaltafsare.
En annan lika skrämmande och pregnant illustration av hur vi toppridits av värdegrundsmaffian ges i SVT:s dokumentär Tvärvändningen. Där berättas hur Sverige togs som gisslan av idén om att invandringen inte fick problematiseras – med Fredrik Reinfeldt som överstekidnappare. Där vittnar högt uppsatta politiker, inklusive Reinfeldts egen migrationsminister Tobias Billström, om hur locket lades på fram till flyktingkrisen 2015. Priset för denna omerta betalas i dag riket runt. Från sönderstressade kommunalråd till de afghanska ensamkommande yngre människor som lurades till Schlaraffenland men nu kastas ut till djupaste misär.
Resultatet – att dårarna nu styr på allt fler avdelningar i mentalsjukhuset Sverige – hade kunnat undvikas. Om det inte vore för att samhällets ledande skikt varit upptaget med att springa på värdegrundsseminarier och bekräftelseslicka varandra på sköna ställen.
Samtidigt som deras nyttiga idioter i media dragit i gång skolgårdsmobbar så fort vi med avvikande uppfattningar försökt höja vår röst.
Ett förslag
En annan aspekt av det värdegrundsindustriella komplexet: alla de värdegrundsexperter som till furstlig fakturering far runt mellan institutioner och företag med sina tanketomma klyschor och förnedrande gruppövningar. Kanske en affärsidé för nyanlända att haka på? Här snackar vi ju den tjänstesektor som både vänster och höger vill stimulera i robotiseringens tidevarv.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.