Krönika Riksbanken
Winsth: Riksbanken ska bidra till en faktabaserad debatt – inte driva en egen agenda
För centralbanker är det viktigt att penningpolitiken fungerar och får genomslag, det vill säga att de styrränteändringar som görs påverkar hushåll och företag och därmed efterfrågan i ekonomin. Ekonomer kallar det för transmissionsmekanismen.
För en centralbank är det lika angeläget att penningpolitiken och transmissionsmekanismen fungerar i en räntehöjningscykel som det är i en räntesänkningscykel.
Den som granskar senaste räntecykeln, det vill säga både upp- och nedgång av styrräntan, kan konstatera att transmissionsmekanismen har fungerat väl. Något sämre när Riksbanken har höjt styrräntan, men fullt ut när Riksbanken har sänkt styrräntan.
Konkurrensen är hård
De affärsmodeller som storbanker och nischbankerna använder sig av skiljer sig något åt. Storbankerna har en klar majoritet av bolånemarknaden och därför utgår jag ifrån dem. I exemplet tar jag utgångspunkt i min egen bank och den 3-månaders bundna bolåneräntan. I den senaste räntecykeln är dock skillnaderna mellan storbankerna mycket små, något som sannolikt beror på att konkurrensen om kunderna är hård.
Riksbanken inledde den senaste räntehöjningscykeln under våren 2022. I utgångsläget låg styrräntan på noll för att sedan toppa på 4%. Totalt höjdes styrräntan med 4 procentenheter. Under samma räntehöjningscykel höjde Nordea Hypotek bolåneräntan med 3,6 procentenheter, det vill säga 0,4 procentenheter mindre än Riksbanken.
Under nuvarande sänkningscykel har Riksbanken än så länge sänkt styrräntan med 0,75 procentenheter, vilket är lika mycket som Nordea Hypotek har sänkt bolåneräntan med. Vid de två senaste penningpolitiska räntemötena har flera storbanker också valt att sänka räntan före Riksbanken.
Bankerna finansierar sig inte mot styrräntan utan mot marknadsräntor, däribland Stibor. Då Riksbankens räntesänkningar har varit väntade föll Stibor inför räntebeskeden, vilket ledde till att hypoteksinstituten agerade i förväg. Det stärker bilden av att konkurrensen är god. Annars hade det varit lätt för hypoteksinstituten att avvakta med att sänka bolåneräntan till dess att Riksbanken sänkt, för att på så sätt behålla räntemarginalen.
Vaksamma ledamöter
Majoriteten av bolånekunderna lånar till 3 månaders ränta och det tar därmed ungefär den tiden innan räntesänkningen får fullt genomslag hos hushållen. Det omvända gäller också i en räntehöjningscykel, det vill säga att det tar tid innan bankerna får fullt ut betalt för en högre marknadsränta.
På senare tid har flera riksbanksledamöter uttryckt en oro över att bankerna inte sänker räntan mot bolånekunder i samma utsträckning som styrräntan sänks. Det finns även de i direktionen som har hävdat att bankerna höjde bolåneräntan lika mycket som Riksbanken under den senaste räntehöjningscykeln. Det senare stämmer inte för storbankerna, tvärt om, och även oron att räntan nu inte sänks är hittills obefogad.
Att riksbanksledamöter är vaksamma på transmissionsmekanismen är givet, men de tycks inte vara neutrala i att beakta höjnings- och sänkningscykler. Jag kan inte påminna mig att någon ledamot tog ton när bankerna inte följde med upp och höjde bolåneräntan lika mycket som Riksbanken höjde styrräntan. Inte heller under tiden med minusräntan hörde jag Riksbanken ta bankerna i örat för att de inte tog betalt av hushåll och små företag för att de hade sina pengar på sparkonton.
Den danska vägen
Svenska banker tog den notan för att de ansåg att sparande ska uppmuntras och inte kosta. I bland annat Danmark fick såväl hushåll som mindre företag betala för att ha pengar på sparkonto när styrräntan var negativ. Det är ett skäl till att sparräntorna i Sverige inte steg lika mycket som bolåneräntan under höjningsfasen, det vill säga den kostnad bankerna tog för minusräntan fick hushållen betala men en något lägre sparränta när styrräntan höjdes över nollan.
Riksbanken är en myndighet under riksdagen och har ett uppdrag att fullfölja. I Sverige leds den av fem ledamöter, den så kallade direktionen. Till skillnad från våra politiker är dessa inte folkvalda och kan därmed inte avsättas av folkets röst. Utanför uppdraget förväntas centralbanken och myndigheter vara neutrala. De ska därmed inte driva egna agendor eller ta parti för enskilda grupper, men kan och bör delta sakligt i samhällsdebatten.
Bidra till debatten
Bankverksamhet är reglerat genom bland annat lagar och granskas av Finansinspektionen. Vidare är det Konkurrensverkets uppgift att bevaka hur konkurrensen fungerar på olika marknader.
Trots det finns det ledamöter i direktionen som på senare tid tagit ställning, kommenterat bankers vinster och antytt svag konkurrens i sektorn utan belägg.
Jag förväntar mig ingen sympati med storbankerna, men med tanke på den makt och det genomslag Riksbankens ledamöter har förväntar jag mig att de håller sig till det uppdrag de fått samt att var och en av ledamöterna bidrar till en ansvarsfull och faktabaserad debatt.
Annika Winsth är chefekonom på Nordea
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
Här hittar du alla krönikor
