Winsth: Investerare runt om i världen börjar bli ordentligt nervösa

Efter år av extremt expansiv politik blir det allt mer tydligt att flera centralbanker ämnar minska stimulanserna och strama åt. Det sker i kölvattnet av stark tillväxt och rekordhög inflation som riskerar att bita sig fast om inget görs. Frågan är bara hur mycket centralbankerna kan bromsa utan att skapa andra problem. I en miljö där skuldsättning och risktagande låtits växa stora kan lätt stigande räntor ge kraftiga bakslag på börser och andra tillgångsslag. 

Inflationen är högre i USA än i Europa och så är även risken för varaktig inflation. Inte minst varuinflationen är betydligt högre i USA, men även risken för löneinflation. De checkar som hushållen har fått under pandemin kan vara en förklaring till varuinflation. En markant lägre arbetskraft än före pandemin kan förklara stigande löner. En ekonomi som går på alla cylindrar har lett till skriande brist på personal inom många sektorer och risken är att den består längre än vad som tidigare befarats. Arbetskraften har hittills inte kommit tillbaka trots mycket goda möjligheter att hitta jobb, dessutom till högre lön. I den miljön har den amerikanska centralbanken Federal Reserve snabbt insett att den inte längre kan sitta still i båten. Amerikanska hushåll drabbas märkbart av högre priser och klagosången blir alltmer besvärlig för makthavarna. 

Till det ska läggas fortsatta frakt- och leveransproblem. Det är nämligen rimligt att tro att Kina även framöver tvingas göra lokala nedstängningar på grund av smitta. Den kinesiska befolkningen är inte tillräckligt vaccinerad och sjukvårdsresurserna räcker inte till vid större eventuella utbrott. Kina har hittills hanterat smittan genom att stänga ned de städer som drabbats, vilket kan visa sig vara svårare med omikron än tidigare varianter. Problemet är dessutom att priset kan bli mycket högt om det sker i större omfattning, den läxan lärde vi oss våren 2020. 

FED VILL KOMMA TILL SKOTT

Ytterligare aspekter att ta höjd för är historiskt höga energipriser. Risken för att även de består har ökat de senaste veckorna då konflikten mellan Ryssland och Ukraina trappats upp. Höga drivmedelspriser är ett skäl till att transportkostnaderna inte gått ned nämnvärt, utan tvärtom börjar bolag skicka kostnadsökningarna vidare till nästa led. 

Inte konstigt att Fed och andra centralbanker vill komma till skott. I historien har Fed ofta gått före och agerat mer och snabbare än andra centralbanker. Under högkonjunkturåren 2015-2019 höjde till exempel Fed räntan nio gånger, medan ECB inte höjde alls. Riksbanken hann med två höjningar under samma period, men kom bara upp till nollränta. 

I USA har räntor med längre löptider betydligt större genomslag på ekonomin än de med kortare. Det betyder att Fed inte nöjer sig med att höja styrräntan utan även agerar genom balansräkningen och minskar stimulanserna. Stödköpen påverkar i huvudsak räntor med längre löptider, medan styrräntan slår igenom på räntor med korta löptider. 

Riksbanken lär agera annorlunda då den inte har lika bråttom som Fed att höja räntan. Det särskilt som den europeiska centralbanken ECB lär vänta länge till innan den agerar. Kvar återstår att agera med balansräkningen, vilket vi lär få se mer av under innevarande år.  

KAN SKAPA NEGATIV SPIRAL PÅ BÖRSEN

Naturligt blir att inte återinvestera de papper som förfaller. Den nya riksbankslagen säger dessutom att Riksbanken bara under speciella omständigheter ska handla annat än statspapper. Då de ekonomiska konsekvenserna av pandemin ligger bakom oss är det sannolikt att Riksbanken låter de investeringar som har gjorts i bostads-, kommun- och företagsobligationer förfalla och fasas ut. Allt annat lika betyder det stigande räntor.

Vad gäller bostadsräntorna lär det ge högre bolåneräntor under kommande kvartal. Även om det är obligationer med längre löptider som förfaller kan det komma att påverka såväl bostadsräntor med kort som lång löptid. 

Federal ReserveArtikel

Fed-chef tror det är tänkbart med räntehöjning redan i mars

Investerare runt om i världen börjar nu bli ordentligt nervösa. Inte minst då Feds agerande riskerar att knuffa in aktiemarknaderna i en nedåtgående spiral. Den oro vi har sett på börserna en tid är en tydlig signal om detta. Hur den amerikanska centralbankschefen Jerome Powell uttrycker sig framöver lär få mycket stor betydelse för hur finansmarknadensaktörer reagerar. Det vet Powell och han lär väga sina ord noga. 

VILL INTE KNÄCKA AKTIEMARKNADEN

Utmaningarna han och centralbanken står inför är dock inte lätta att hantera. Å ena sidan rekordhög inflation som riskerar bita sig fast och som är klart kännbar för amerikanska hushåll. Å andra sidan allt för snabba räntehöjningar som knäcker riskviljan och aktiemarknaden. Än så länge har Fed signalerat att det är inflationsmålet som prioriteras. I takt med att räntorna kommer upp och riskviljan tryter kan det komma att ändras. Ingen centralbankschef vill hamna i historieböckerna som den som knäckte riskviljan och därmed aktiemarknaden direkt efter pandemin. 

Annika Winsth är chefekonom på Nordea.