Winsth: Investerare letar fortfarande köplägen

Svensk skuldsättning sticker ut. Hushållen är mer räntekänsliga än i många andra länder, men även den kommersiella fastighetsmarknaden har hamnat under lupp. År av lågräntepolitik med stor tillgång till billigt kapital utanför bankernas balansräkningar har ökat riskerna.

Det har fått alltfler utländska investerare att höra av sig för att förstå marknaden. Det tycks som att svenska marknaden ses som ett test för om och hur allvarliga konsekvenserna kan bli även på annat håll. 

Sällan bra för det utsatta bolaget

Tiden med billigt kapital är förbi och högt skuldsatta företag pressas när räntan stiger snabbt. Det samtidigt som tillgången på kapital från banker, men framför allt från företagsobligationsmarknaden stryps. Till det ska läggas risken för ökande vakanser när konjunkturen viker, vilket slår hårt mot pressade fastighetsbolag. Många nya aktörer har aldrig behövt fundera över hur en fastighet fylls, det har skett av sig självt under många år av goda tider. Det gäller inte längre. 

KonjunkturKrönika

Bostadsbyggandet är dött – finns risk för samhällsproblem när det ljusnar

Företag som hamnar i problem slår i de nyckeltal som banker ställt som krav för kreditgivningen. Tvingande åtgärder vidtas för att undvika än större problem. Några av de affärer vi har kunnat läsa om i media på senare tid handlar om den sortens åtgärder. Affärer som görs på nivåer som sällan är förmånliga för det utsatta bolaget, men som är nödvändiga för att skapa trovärdighet. 

Den enes död – den andres bröd

För välkapitaliserade bolag går det ofta att göra de bästa affärerna i dåliga tider. Någons död blir den andres bröd och investerare letar köpläge. Än så länge är det sannolikt för tidigt. Riksbanken signalerar fortsatt att räntan ska höjas mer och det är därmed svårt att idag veta vilken kalkylränta som gäller.  

ArbetsmarknadKrönika

Winsth: Framåt senvåren stiger arbetslösheten tydligt

Risken är stor att det kan bli mer stök innan nya nivåer accepteras och köpare och säljare hamnar i balans. Positivt är att det än så länge finns ett visst intresset från utländska investerare. Det håller uppe priserna och bidrar sannolikt till att flera svenska investerare fortsatt tycker det är för dyrt. Problemet är att även fastighetsbolag som är välskötta drabbas när oron lägger sig som en våt filt. Ökad risk kostar i form av högre ränta och ett mindre intresse för bolagen.  

Det ska mycket till för att det ska bli så illa att det slår på bankernas balansräkningar. Svenska banker är välkapitaliserade idag och betydligt bättre förberedda än under tidigare kriser. Det är dock klokt att vara ödmjuk. Kriser måste man förbereda sig för, när de väl inträffat är det för sent att vidta åtgärder. 

Annika Winsth är chefekonom på Nordea.