Winsth: Framåt senvåren stiger arbetslösheten tydligt

Svensk arbetsmarknaden har varit het under flera år och överhettad inom flera segment. Stora delar av arbetskraften har kunnat välja och vraka och många har passat på att byta jobb och på så sätt höjt sin lön. Den tiden är nu förbi inom flertalet sektorer. Inte ens de mest hypade yrkena eller bolagen är opåverkade.

I höst har vi kunnat läsa om hur de stora techbolagen i USA tvingats säga upp tusentals personer. I en svensk kontext innebär det att oavsett var man verkar blir det mindre intressant att byta jobb och därmed vara sist anställd. 

Märks på arbetsmarknaden efter ett halvår

För välutbildade och för personer i bristyrken är risken att bli kvar i arbetslöshet emellertid fortsatt liten. Uppsägningar inom dessa segment ökar däremot konkurrensen för övriga. Framåt senvåren lär arbetslösheten stiga mer tydligt. En svagare konjunktur brukar med ett halvårs fördröjning ge avtryck på arbetsmarknaden. Svensk lagstiftning kräver att företagen varslar månader före större uppsägningar, vilket är en förklaring till dröjsmålet. 

M&AKrönika

Annika Winsth: Den enes död blir den andres bröd i lågkonjunkturer

Men även varsel skapar oro hos hushållen och påverkar konsumtionsviljan. Än så länge ligger varslen på låga nivåer, men de har börjat gå upp och vi lär få se fler framöver. Det är dock stora skillnader i hur konjunkturen slår mot jobben. Denna gång är det sannolikt branscher som är beroende av inhemsk efterfrågan och då inte minst hushållen som löper störst risk. 

Drabbades hårt redan under pandemin

Inom hotell och resturang samt detaljhandeln är möjligheterna för företagen små att bära kostnadsökningar och svag efterfrågan utan att det påverkar antalet sysselsatta. Få företag inom dessa branscher har stora balansräkningar att luta sig mot. Många drabbades dessutom hårt under pandemin och har bara en kort period i ryggen då de kunnat återhämta sig.

AvtalsrörelsenKrönika

Annika Winsth: Löntagare får räkna med ett historiskt stort reallönefall 

Till det ska läggas den erfarenhet många företag drog i inledningen av pandemin då de på mycket kort tid sa upp stora delar av personalstyrkan. Risken är att företagen tar med sig det agerandet in i nuvarande lågkonjunktur och varslar både snabbare och mer kraftfullt än vad vi sett historiskt. I så fall blir utvecklingen mer i likhet med hur den amerikanska arbetsmarknaden fungerar där kontraktens konstruktion ger arbetsgivarna stor flexibilitet, samtidigt som arbetstagarna bär en större risk. 

Personalintensiv byggbransch

Byggbranschen drabbas hårt av högre räntor och bostadsbyggandet har redan tvärnitat. Det är en personalintensiv bransch, men också en bransch som har haft mycket stor brist på både kompetens och arbetsföra händer. Här lär företagen resonera lite olika och vara mer selektiva i sina uppsägningar. Risken är nämligen att företagen hamnar efter och förlorar tid när konjunkturen vänder om de sagt upp centrala delar av personalstyrkan.

Det talar för att de i möjligaste behåller nyckelpersoner, medan de som är lättare att ersätta samt gästarbetare sitter betydligt sämre till. Många företag jag träffar vittnar om att de under de goda åren tvingats anställa personer som inte motsvarat de krav de haft, men att det inte funnits andra att tillgå. Dessa individer får nu gå först. 

Bland industribolagen har många företag gjort goda vinster och har starka balansräkningar efter år av gynnsam ekonomiska utveckling. Även denna sektor har en historia av brist på kompetens efter global överhettning inom industrin. Företagen lär därmed vara försiktiga med att göra sig av med folk, inte minst nyckelpersoner och personer i bristyrken. Blir läget inte alltför allvarligt är min bedömning att de i stor utsträckning försöker bära kostnaden för personal som inte kör för fullt. Det sänker produktiviteten på kort sikt, men kan vara klokt på lite längre sikt samtidigt som det starka utgångsläget gör det möjligt en kortare tid. Vid en mer dramatisk inbromsning lär vi få se finanspolitiska stöd, såsom korttidspermitteringar, för att hålla nere arbetslösheten. 

Olämpligt om kommuner och regioner varslar

Allra säkrast sitter sannolikt personal i den offentliga sektorn. Behoven i denna sektor är fortsatt stora och det vore direkt olämpligt om kommuner och regioner sa upp personal i en redan svag konjunktur. Många kommuner och i stort alla regioner har dock en ansträngd ekonomi av flera skäl. Sannolikt behöver de och får ytterligare stöd under nästa år.

PenningpolitikKrönika

Annika Winsth: Alla måste dela på notan om vi ska ta oss ur det här

Det utesluter inte att företag som säljer sina tjänster eller varor till sektorn drabbas av lägre efterfrågan. Sannolikt påverkas även sektorns investeringsvilja negativt, inte minst av högre räntekostnader. 

Centralbankernas massiva åtstramningar runt om i världen gör att 2023 blir ett förlorat konjunktur-år. Nuvarande räntehöjningar räcker för att kasta in svensk ekonomi i en lågkonjunktur och fortsätter centralbankerna att strama åt även nästa år riskerar vi att hamna i en djupare lågkonjunktur eller än värre en kris. I den miljön är det klokt att vara ödmjuk även i branscher som har goda förutsättningar. När världens tre största ekonomier USA, Euroområdet och Kina bromsar samtidigt vore det märkligt om inte svensk ekonomi och arbetsmarknad skulle påverkas.  

Annika Winsth är chefekonom på Nordea.