Vinstfokus är minoritetsskydd

I Affärsvärldens reportage Astra Zenecas bortskänkta miljarder framkommer det att styrelsens beslut att erbjuda sitt covid-vaccin till självkostnadspris kostar aktieägarna uppemot 40 miljarder dollar.

VEM GAV ASTRA LOV?

Det är en dryg fjärdedel av hela Astra Zenecas börsvärde. Eller över 300 miljarder kronor. Det är väldigt mycket pengar. Har en styrelse verkligen rätt att donera bort så mycket av aktieägarnas pengar utan att fråga om lov? Det är kanske en juridisk fråga men det är också en fråga om anständighet och moral.

Vi rör oss här i gränslandet mellan hållbarhet och bolagsstyrning. Två områden där Astra Zeneca inte sparar på bläcket. Astras Sustainability Report är 64 sidor lång. Deras Corporate Governance Report är 66 sidor lång. (Vill man läsa alla delar av årsredovisningen så är det ytterligare 222 sidor, alltså totalt 352 sidor läsglädje.)

GRATIS ÄR FARLIGT

Paradoxalt nog har Astras ledning och styrelse fått extremt mycket kritik för vaccinhanteringen, trots deras enorma generositet med aktieägarnas pengar när det gäller prissättningen.

Kanske hänger det ihop? Kanske skulle implementeringen och utrullningen av Astra-vaccinet blivit bättre om organisationen visste att man också tog riktigt betalt? Den som jobbar nästan gratis kanske tänker att mottagaren får nöja sig med vad den får? Det är tvärtom för den som tar ordentligt betalt. Gör man då inte ett riktigt bra jobb så gör kunden rätt i att klaga.

Astras generositet känns dessutom helt feltänkt. Covid-19 kostar samhället 1000-tals miljarder dollar. Kostnaden för själva vaccinet är en bagatell i sammanhanget. Så prio ett för samhället är att få ut vaccin snabbt och effektivt, oavsett vad det kostar. Astras vägval, superkass utrullning av ett superbilligt vaccin, gör ingen glad.

WALLENBERGS MISSLYCKANDE

Astra Zeneca har bara en riktig (?) ägarrepresentant i styrelsen och det är Marcus Wallenberg, som företräder Investor med 3,9% ägande. Om Marcus Wallenberg hade gjort skäl för sitt smeknamn “Husky” (stark, kraftfull) och motsatt sig idén att sätta underpris på covid-vaccinet så hade det nog knappast blivit verklighet. Det hela är också dåligt betyg för styrelseordförande Leif Johansson. Och kanske även för Katarina Ageborg, den enda svensken i ledningsgruppen. Som ansvarig för hållbarhet och compliance borde Ageborg varit särskilt delaktig i frågor som handlar om just hållbarhet och bolagsstyrning. Sverige, “den humanitära supermakten” har inte gjort bra ifrån sig i Astra med andra ord.

BATLJAN HÅLLER FANAN HÖGT

Marcus Wallenberg kan lära sig en del om företagande och moral om han tittar på filmen i botten av denna text där SBB:s grundare Ilija Batljan intervjuas och ger sin syn.

“Börsbolag är inte till för byråkrater. De är till för att lämna avkastning till sina ägare. Det är många som glömmer det”, säger Batljan i intervjun och raljerar med förståsigpåare som pratar hållbarhet.

“Om jag inte fokuserar på hållbarhet så kommer jag inte leverera den högsta möjliga avkastningen. Men min uppgift är inte att vara politiker eller byråkrat, min uppgift är att leverera den högsta möjliga avkastningen till mina aktieägare. Det finns inget annat.”

VINSTFOKUS ÄR MINORITETSSKYDD

Affärsvärlden applåderar Ilija Batljans hållning. Sagax grundare David Mindus uttrycker liknande tankar i Sagax VD-ord för 2020:

“Det talas mycket om företagens roll i samhället och inte sällan i grandiosa ordalag. /…/ En synpunkt som ibland förekommer är att vinstsyftet som följer av aktiebolagslagen är förlegat och att styrelse och ledning borde använda aktieägarnas förmögenhet för att åstadkomma andra (mer storslagna) mål. Det som förbises är att vinstintresset utgör ett skydd för minoritetsaktieägarna, ett skydd mot att (klåfingriga) ledningar eller majoritetsägare använder bolagets, det vill säga aktieägarnas, egendom för att tillfredsställa mål som de själva fastställer och som minoritetsägarna inte nödvändigtvis delar, men tvingas bekosta. /…/ Min uppfattning är att vinstsyftet inte står i konflikt med ansvarsfullt och hållbart företagande. Tvärtom. Att vara en bra arbetsgivare, en bra leverantör, en uppskattad kund och att bolaget uppträder på ett acceptabelt sätt i samhället och försöker begränsa sin miljöpåverkan är grundläggande förutsättningar för att Sagax, över lång tid, ska kunna bereda vinst för sina aktieägare.”

Läs det av mig fetstilta igen och tänk på Astra Zeneca och de uppåt 300 miljarder som styrelsen gav bort utan att fråga aktieägarna om lov. Vågar vi se fram emot lite ansvarsutkrävning?