Vindkraftens skuldberg – vilka banker har Svarte Petter?

I boken ”This time is different” skriver Carmen Reinhart och Kennet Rogoff om hundratals finanskriser som skett sedan medeltiden. Vi lär oss att vi ingenting lär. Flockmentalitet och en känsla av att man står inför unika möjligheter inleder perioder där banker lånar ut så mycket de bara kan, inte sällan till investeringar i ny teknik. Efter ett tag när låntagarna inte kan betala tillbaka kommer baksmällan i form av bankkrascher där kostnaderna stjälps över på allmänheten. Ekonomiska resurser som investeras i något som inte fungerar är förlorade resurser, såväl för den enskilde som för samhället och miljön.

Vi har i en rad artiklar visat den dåliga lönsamheten inom svenska vindkraftsanläggningar. De samlade förlusterna 2017-2022 uppgår till 13,5 miljarder, och förlustmarginalen efter finansiella poster landar på 39,2%. 58% av alla anläggningar har gått med förlust och 69% av alla vindkraftverk i Sverige finns i bolag som gått med förlust.

Många tvingas upprätta kontrollbalansräkningar för att förstå hur många veckor man har kvar innan konkursen kommer.

Fångad av en stormvind

49% av vindkraftverken fanns i aktiebolag som varit föremål för aktieägartillskott 2017-2022. Hittills har nästan alla dessa vindkraftsanläggningar blivit räddade av sina ägare. Det som skiljer vindkraftsanläggningar från andra verksamheter är att de är nästan omöjliga att förändra. Vindkraftverken går inte att flytta, de kan bara producera elektricitet när det blåser och tekniska förbättringar är marginella. Det finns inte ens anställda att göra sig av med eller organisera på nya sätt.

Vi har tidigare skrivit om överetableringen av vindkraft. Ju fler vindkraftverk som byggs, desto större slumpmässig överproduktion av vindkraftsel när det blåser. När det inte blåser och elpriset är högt kan man inte producera något. Det spelar ingen roll hur många vindkraftverk man har till sitt förfogande: när det inte blåser går det inte att producera något. Till skillnad från andra råvaror kan inte elektricitet lagras i någon nämnvärd omfattning. Ändå fortsätter utbyggnaden av vindkraften.

Bankerna ser inga risker

Alla som belånat sitt hus vet att banken tar huset som säkerhet och säljer vidare om man inte kan betala sitt lån. Den som inte har säkerhet att erbjuda banken får betala desto högre ränta. Lån utan säkerhet som till exempel SMS-lån kan ha extremt hög ränta. Men varför väljer bankerna att ta vindkraftverk som säkerhet för sina lån?

Trots de ekonomiska problemen nöjde sig bankerna under åren 2017-2022 med att i genomsnitt ta ut en ränta på ca 1,3%, det vill säga samma räntenivå som en vanlig svensk villaägare haft på sina lån. Hur är en så låg ränta förenlig med en genomsnittlig förlustmarginal på -39%? Ekvationen kan rimligen bara gå ihop genom att någon del av denna kostnadsmassa förs över på någon annan, antingen via kreditgarantier eller förluster.

Galopperande utlåning – och förluster

Som vi kan se i grafen har bankernas utlåning till vindkraft vuxit i rasande fart under åren 2017-2022. Vid utgången av 2022 uppgick lånen till 29 miljarder kronor. Parallellt har vindkraftanläggningarnas förluster växt till 13,5 miljarder kronor. Vindkraftsbolagen i Sverige lånar inte bara pengar av banken utan även av sina utländska moderbolag. Dessa skulder uppgick 2022 till 39,2 miljarder kronor. I vilken utsträckning de utländska moderbolagen i sin tur är belånade kan vi inte se i de svenska årsredovisningarna, men det vore konstigt om skuldsättningen av moderbolagen utomlands var obefintlig.

900 miljarder i skulder?

Vår undersökning grundar sig på vindkraftsbolagens årsredovisningar och tyvärr anges kreditgivande bank mycket sällan. Just nu får vi gissa i vilken utsträckning svenska banker sitter med Svarte Petter på hand men frågan är vilken roll det spelar om vi tittar på den totala utbyggnaden av vindkraft i hela EU. Sverige har cirka 5 500 vindkraftverk, men ligger i lä inom EU. Enbart i Tyskland finns det närmare 30 000, i Spanien 22 000, i Frankrike 9 000 och i Italien 7 000. Vilket totalbelopp som är investerat och hur mycket som är kvar är oklart, men låt oss göra en grov uppskattning.

Skuldsättningen av de 5 500 svenska vindkraftverken i form av lån till moderbolag och till banker summerar till 70 miljarder kronor. Om tysk vindkraft hade samma nivå av skuldsättning per vindkraftverk skulle bara Tysklands skulder för vindkraften summera till 420 miljarder kronor, Spanien 280 miljarder, Frankrikes skulder blir 130 miljarder och Italiens skulder blir 100 miljarder kronor. Enbart skulderna för vindkraften i dessa länder skulle landa på 900 miljarder kronor. Huruvida vindkraften i andra länder brottas med samma lönsamhetsproblem som den svenska återstår förstås att studera närmare.

När vi kontaktar Finansinspektionen och frågar om de följer bankernas utlåning till vindkraften blir de överraskade. Finansinspektionen övervakar inte bankernas risker i vindkraft men påpekar att 29 miljarder knappt är en tredjedel av årsvinsten för de tre största bankerna i Sverige och därmed ingen systemrisk. Det kanske är överdrivet att kalla vindkraftens skuldsättning i Europa för början på en finanskris, men vi kan konstatera att ekvationen inte verkar gå ihop. Skulder växer och förluster växer, men räntan ligger på 1,3%.

Bara början

Utbyggnaden av vindkraften i Sverige är långt ifrån avslutad. På Energimyndigheten kan man följa projekt med mer än 8 000 ytterligare havsbaserade vindkraftverk. Dessa är dubbelt så stora som de som tidigare anlagts på land och kommer att kosta betydligt mer att anlägga. Vi känner inte till storleken på  investeringarna men en rimlig gissning är någonstans mellan 500 och 1 000 miljarder kronor. Vad en sådan kapacitet gör med elpriset när det blåser kan vi bara spekulera i.

”This time is different” har man sagt inför många finanskriser. Är det annorlunda denna gång?

Läs också:

Varför är vindkraften så olönsam?

Ägarna tvingas rädda hälften av turbinerna

Hur stor andel av vindkraften går med förlust?

Pitepalt, prestige, praktfiasko: tio nyckeltal för Markbygden Ett