Vindkraftens skuldberg – början på en ny finanskris?

Vår kartläggning av svenska vindkraftsanläggningar visar att skulder bara sjunkit genom aktieägartillskott och att de flesta företag aldrig kommer klara av att betala av sina skulder. I vissa fall ser vi snarare svarta hål i form av växande skuldberg.

Kvar står ett skuldberg

Hur länge håller ett vindkraftverk och hur snabbt betalas skulderna av i förhållande till denna livslängd?

Vi har knappt sett något exempel på företag som angivit en längre livslängd än 25 år i sina årsredovisningar. Internationell data pekar snarare på att livslängden är runt 20 år. För enkelhetens skull antar vi här att en anläggning lever i 25 år. Det vill säga hela det ekonomiska värdet har försvunnit efter 25 år.

Den genomsnittliga avbetalningstiden har beräknats för vindkraftföretag anlagda under åren 2015–2020 . Därefter har vi använt den här avbetalningstakten och räknat ut hur lång tid det skulle ta att betala hela skulden. Vår analys visar att det skulle ta 43 år för företagen som driftsatts 2017 att bli skuldfria, för företagen som startat 2018 är siffran 29 år och för 2019 tar det 31 år innan skulderna betalats av. När det gäller de företag som driftsatts 2020 blir tiden negativ eller oändlig av den enkla anledningen att skuldberget hittils har växt snarare än minskat.

Givet nuvarande avbetalningstakt kommer det att stå kvar ett skuldberg på flera miljarder den dagen vindkraftverken är värda noll kronor. Vem ska stå för den här kostnaden?

Hälften av vindkraften har räddats från konkurs

Enda sättet man kunnat betala av skulderna när förlusterna också växer är att göra aktieägartillskott som täcker såväl förluster som en del av skulderna. Detta är också vad som sker inom svenska vindkraftsföretag. Som vi skrivit tidigare i Affärsvärlden har hälften av vindkraftverken varit föremål för aktieägartillskott under perioden 2017–2022. Skulder till ägarbolaget omvandlas kontinuerligt till aktieägartillskott.

Det finns därmed inget belägg för föreställningen att vindkraftföretagens resultat initialt tyngs av betydande avbetalningar av skulder. Avbetalningar görs inte med företagens kassaflöden utan genom aktieägartillskott.

Annorlunda uttryckt efterskänker ägaren lånen till sitt dotterbolag, vilket är helt nödvändigt när det egna kapitalet hela tiden eroderas. Under åren 2017–2022 ser vi totalt aktieägartillskott på 20 miljarder kronor i form av efterskänkta lån från ägarbolaget.

Förlustmarginal på 39% 2017-2022

Som vi ser i grafen är hela den moderna svenska vindkraftsexpansionen en enda stor förlust. Vi ser att samtliga årgångar av driftsatta vindkraftsföretag 2015–2020 gör förluster under åren 2017–2022.

Med en genomsnittlig marginal efter finansiella poster på minus 39,4% under dessa år kan man fråga sig hur det skulle vara möjligt att amortera ner sina skulder. Om förlusterna är så stora borde väl skulderna snarare växa?

En grön finanskris?

Vindkraften i Sverige uppvisar dålig lönsamhet och vi har identifierat en skuldbörda som företagen inte är i närheten av att betala genom egen intjäningsförmåga. Mot bakgrund av detta måste vi fråga oss om detta är isolerat till Sverige eller en del av ett europeiskt problem och en förestående grön finanskris.

Enbart i Tyskland finns det närmare 30 000 vindkraftverk, det vill säga sex gånger fler än i Sverige. I Spanien finns det 22 000 turbiner, Frankrike har 9 000 och Italien 7 000. Vi uppskattar att omkring 175 miljarder kronor har investerats i svensk vindkraft de senaste decennierna.

Om ekonomin i vindkraften skulle vara lika dålig i andra länder är förlusterna mer än tio gånger större på europeisk nivå. Framtidens historieböcker får berätta om det redan nu finns skäl att tala om en grön finanskris.