Vindkraften skapar elexport – men effektbristen kvarstår

Sverige verkar inte klara av mer elektricitet från vindkraft. Exporten av elektricitet har följt vindkraftsexpansionen i 15 års tid. Det som tycks hända när vindkraften byggs ut är att exporten ökar och att vindkraften förintar sin egen lönsamhet, skriver Otto Klaar och Christian Sandström.
Vindkraften skapar elexport – men effektbristen kvarstår - vindkratensgeografi (2)
Expansion av vindkraften har medfört en lika stor expansion av elexporten, skriver Otto Klaar och Christian Sandström.

Under de senaste månaderna har flera röster höjts gällande behovet av ytterligare expansion av vindkraften till havs. Skarp kritik har riktats mot regeringens besked om att försvarets intressen går före vindkraft i Östersjön.

Men behövs verkligen all den havsbaserade vindkraften?

Totalt har Sverige producerat 250 terawattimmar (TWh) elektricitet från vindkraft under åren 2008–2023. Under samma tidsperiod har Sverige exporterat 256 TWh elektricitet.

Det vore egendomligt om dessa storheter var så nära varandra av en slump. Vi ser hur expansionen av vindkraft under samma tidsperiod i stort sett gått hand i hand med en lika stor ökning i elexport.

Elexporten växer när vinden växer

År 2008 producerades 2 TWh elektricitet från vindkraft. Samma år var nettoexporten 1,9 TWh.

År 2023 är produktionen av elektricitet från vindkraft mer än 15 gånger högre (34 TWh). Vi ser att elexporten ökat i ungefär motsvarande utsträckning till 28 TWh år 2023. År 2022 producerade vindkraften 33 TWh medan elexporten också låg på 33 TWh.

Ett sätt att åskådliggöra utvecklingen är att ställa produktionen från vindkraft i relation till elexporten. Skillnaden blir under många år i stort sett försumbar. Det vill säga produktionen av el från vindkraft närmar sig 100% av exporten.

I figuren går det också skönja en trend mot att differensen mellan vindkraften och elexporten minskar.

I praktiken går det inte ATT säga att det är specifikt elektriciteten från vindkraften som försvinner ut ur landet.

Lennart Söder, professor i elkraftsystem på KTH, uppger i ett mejl att elexporten styrs av huruvida ett land vid ett givet tillfälle producerar mer än vad det konsumerar. Då efterfrågan är ganska stabil på kort sikt och driftskostnaderna är låga kommer förändringar i utbudet vara det som påverkar priserna och exporten.

Utan vindkraften hade dock Sverige haft högre priser, menar Lennart Söder.

“Antag att vindkraften inte hade byggts ut. Då hade vi troligen inte varit något stort exportland utan snarare legat nära nettonoll. Detta skulle innebära ungefär samma elpris som omvärlden, inte signifikant lägre vilket det är nu.”

Behövs mer elproduktion från vindkraft?

Mats Nilsson, docent i nationalekonomi vid Södertörns Högskola, uppger för Afv att expansionen av vindkraft i praktiken leder till ökad export eftersom den inhemska marknaden inte kan ta tillvara på produktionstopparna.

Balansen i elnätet påverkas av vindstyrkan.

Ibland skapas underskott, ibland överskott. När det skapas överskott är det svårt att göra bruk av detta och exporten ökar.

Faktumet att elexporten gått hand i hand med den växande produktionen av vindkraft kastar ljus över behovet av mer vindkraft till havs.

Det argumenteras idag att industrin skriker efter mer elektricitet. Må så vara, men elproduktion från vindkraft har inte löst problemet de senaste 15 åren.

Varför skulle mer vindkraft vara lösningen när Sverige inte kunnat ta vara på el från vindkraft sedan 2008?

Mer vindkraft förintar vindkraften

Den som förlorar mest på expansion av vindkraften är förmodligen vindkraften.

Tider av överutbud innebär mycket låga priser. Omvänt skapas ett underutbud när det inte blåser. Detta underutbud medför skenande priser, men då kan inte vindkraften producera elektricitet eftersom det inte blåser. Mönstret illustreras i figuren med elproduktionen från vind och elpriset i SE4 den 15 juni i år. Vi ser hur priset går upp när produktionen från vindkraft går ner.

Den här effekten förvärras rimligen bara av att vindkraftens andel av elproduktionen växer. Ytterst innebär detta att en expansion av vindkraften skulle förinta vindkraftens lönsamhet.

Vattenfall erkänner problemet

Detta är en realitet redan idag och bekräftas i flera vindkraftsanläggningars årsredovisningar.

Vattenfall-ägda Blakliden Vindkraft, som är belägen i Västerbotten skriver i sin årsredovisning för 2023:

“Det var i större utsträckning än tidigare år perioder med spotpriser nära noll eller till och med negativa timpriser, under dessa förutsättningar stängs produktionen ned då de rörliga kostnaderna för att använda transmissionsnätet överstiger intäkterna.”

En expansion av vindkraften till havs skulle rimligen leda till ökad export av elektricitet och försämrad lönsamhet för vindkraften i Sverige. Alltmedan effektbristen består.

Läs också:

Unik kartläggning: förlustrekord för vindkraften 2023

Vattenfall erkänner vindkraftens lönsamhetsproblem – tre gånger om

Hur stor andel av vindkraften går med förlust?

Varför är vindkraften så olönsam?

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



Här hittar du alla krönikor

Annons från Santander