Krönika Grön omställning
Vindkraften konkurrerar sönder sig själv
Med utgångspunkt i vindkraftsansläggningarnas årsredovisningar har vi skrivit en serie artiklar i Affärsvärlden om vindkraftens lönsamhetsproblem. Här är några av de viktigaste resultaten:
- 13,5 miljarder kronor i samlad förlust 2017-2022.
- Förlustmarginalen mätt som resultat efter finansiella poster uppgick till -39,4%.
- 58% av företagen gick med förlust 2017-2022, 69% av vindkraftverken fanns i företag som gick med förlust.
- 49% av företagen har gjort aktieägartillskott 2017-2022.
Vidare har Affärsvärlden avtäckt hur ägarna ibland tjänar pengar på vindkraften trots förlusterna genom att skicka pengar till Luxemburg och sedan vidare till skatteparadis, ett upplägg Skatteverket “skulle kunna ha synpunkter på”.
Men varför är lönsamheten så dålig?
Förra veckan beskrev vi hur intermittent elproduktion förintar sin egen lönsamhet i takt med att den tar upp en större andel av elproduktionen. Då tittade vi på en enskild dag (15 juni 2024) i SE4 för att synliggöra ett mönster.
Den här veckan fördjupar vi analysen och tittar på hela veckan 14-20 juni i SE4. Analysen visar hur samma mönster upprepas de flesta dagar och att vindkraftens dilemma därmed framstår som strukturellt.
Slumpmässig blandning av överskott och underskott
I grund och botten är produktionen av vindkraftsel lika slumpmässig som vinden själv. Tillfällig vindstiltje avlöses av starka vindar. Perioder av akut effektbrist avlöses plötsligt av effektöverskott som inte kan användas. I kombination med den nytillkomna solelen som producerar ingenting på natten och väldigt mycket vissa eftermiddagar skapas på sommaren en kaotisk blandning av överskott och brist.
Snittpris: 49 öre/kWh
I genomsnitt kunde vindkraftsbolagen sälja sin el för 49 öre per kWh tiden 14-20/6. Priset var negativt under sju timmar den 15 juni och sju timmar den 16 juni när vindkraften stod för drygt 90% av elproduktionen. Priset var som högst på kvällen den 17 juni, då var också vindkraftens andel av den totala elproduktionen låg och befann sig i intervallet 26%-44%. Priset gick då upp till som mest 2,35 kr/kWh kl 22:00.
Marginalen mellan -22% och -63%
Enligt vår genomgång av vindkraftbolagens årsredovisningar låg anläggningarnas produktionskostnad i intervallet 60-80 öre per kWh.
Förlustmarginalen efter finansiella poster hamnar därmed mellan -22% och -63% beroende på var i intervallet 60-80 öre som produktionskostnaden ligger för en enskild anläggning. Knappast en marginal som inger hopp om framtiden.
Det bör i sammanhanget påpekas att vindkraften i SE4 (elområde Malmö) under åren 2017-2022 har haft väsentligt bättre lönsamhet än övriga Sverige, främst på grund av den effektbrist som skapats i och med kärnkraftsnedläggningarna.
Vindkraftens produktionskostnad är som bekant i själva verket också betydligt högre än 60-80 öre per KwH men dessa kostnader betalas av allmänheten.
Vindkraften förintar sin egen lönsamhet
Mönstret är tydligt: Ju mer vindkraften producerar en given dag, desto lägre blir elpriserna. Vi får överutbud av el som leder till negativa elpriser. Ju mindre det blåser, desto mindre producerar vindkraften och desto mindre andel av den totala elproduktionen kommer från vinden. Då stiger också priserna till nivåer där vindkraften hade kunnat bli lönsam. Men då produceras så lite el från vindkraft att andelen intäkter till ett högre pris alltid blir lägre.
Hur kan vindkraft möta framtidens elbehov?
I elområde SE4 (Malmö) producerades år 2023 5,7 TwH vindkraftsel men utbyggnaden av vindkraften fortsätter i rasande fart. Anläggningarna Kattegatt Syd och Kriegers flak skulle tillsammans mer än fördubbla produktionen av vindkraft med sina 7 TwH. Ansökningar om nya anläggningar med kapacitet på mer än 100 TwH enbart i SE4 väntar på godkännande. Som jämförelse kan sägas att hela Sverige förbrukar ca 140 TwH per år. Ju mer vindkraft, desto större överskott som inte kan användas när det blåser. Samtidigt spelar det ingen roll hur många vindkraftverk man har, de kan inte producera något när det inte blåser. Priserna kommer bli ännu lägre och negativa allt oftare alltmedan perioder av stiltje fortfarande kommer medföra en situation av akut effektbrist för samhället. Det förblir en gåta hur expansion av vindkraft skall kunna tillgodose Sveriges framtida elbehov.
Om granskningen
Totalt har vi samlat in data från 3 000 vindkraftverk fördelat på 167 vindkraftsanläggningar, vilket innebär att vi täcker företag som driftsatts under åren 2010–2022. Alla siffror har hämtats från årsredovisningar, uppgifterna är offentliga och inrapporterade till Bolagsverket enligt svensk lag. Mer information om vårt underlag finns här.
Läs också:
Varför är vindkraften så olönsam?
100% av vindkraften som ägs från Luxemburg går med förlust
Skatteverket om Långmarkens upplägg: “Skulle kunna ha synpunkter”
Så tjänar Luxemburgbolagen pengar på vindkraften – trots förlusterna
En miljard av vindkraftens pengar hamnar i Luxemburg
Vindkraftens Klimathjältar – i Luxemburg
Pitepalt, prestige, praktfiasko: tio nyckeltal för Markbygden Ett
Vilket land förlorar mest på svensk vindkraft – Kina eller Luxemburg?
Afv avslöjar: kinesiska vindkraftsparken kan bli miljardsmäll för skattebetalarna
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
Här hittar du alla krönikor
