Vilket land förlorar mest på svensk vindkraft – Kina eller Luxemburg?

Det kinesiska ägandet av svensk vindkraft har fått mycket uppmärksamhet på senare tid, inte minst på grund av rekonstruktionen av Markbygden Ett. Affärsvärlden avslöjade nyligen att uppåt två miljarder av Markbygdens skulder riskerar att lämpas över på Europas skattebetalare. Vi vet nu att förlusterna är särskilt stora i Norrland, men än så länge finns det lite skrivet om det utländska ägandet av svensk vindkraft.

Luxemburg, Kina och Sverige dominerar

Endast 22% av vindkraften var svenskägd år 2022. 22% ägdes via Luxemburg, följt av Kina (13%), Tyskland (12%), Holland (8%), Storbritannien (7%), Irland (4%) och Caymanöarna (3%).

Det utländska ägandet tog över

Majoriteten av vindkraften i Sverige varit ägd via utlandet sedan 2011.

Under åren 2018-2022 var det i genomsnitt 88,3% av den nybyggda vindkraften som ett givet år hamnade i utländsk ägo.

Vi vet inte varför det utländska ägandet började öka kraftigt 2016. En förklaring skulle kunna vara att länder som Tyskland, Holland och Luxemburg tillhandahållit stora mängder offentlig finansiering för vindkraft. Svenska Riksgälden har inte öronmärkt medel för vindkraft, om andra länder och även EU har gjort det skulle detta förklara varför det utländska ägandet har växt.

Vem förlorar mest på svensk vindkraft?

När vi tittar på förlusterna inom svensk vindkraft 2017–2022 ser vi att den vindkraften som kontrolleras av Kina varken har sämst marginaler eller gör den största förlusten. Vindkraften som ägs via Holland uppvisar en förlustmarginal på 92% och en total förlust på 2,4 miljarder kronor. I total förlust är det vindkraften som ägs via Luxemburg som förlorar mest pengar – 3,87 miljarder kronor, vilket kan jämföras med de kinesiska förlusterna på 3,1 miljarder kronor.

Det är intressant att en så stor andel av svensk vindkraft ägs via länder som är förknippade med låg eller obefintlig beskattning. Tillsammans står Luxemburg, Holland, Caymanöarna och Irland för 37% av ägandet 2022. Det är också intressant att ägandet från flera av dessa länder uppvisar så stora förluster. De enorma förlusterna står i kontrast till exempelvis det norska eller svenska ägandet, som ibland visar svag lönsamhet och ibland går med förlust. Om ovanstående är en slump eller inte får framtida analyser utvisa. I vilken utsträckning de utländska förlusterna orsakas av skatteplanering eller ej förtjänar också att utredas i mer detalj.