Krönika Bitcoin
”Vi får se om bitcoin är en fluga – men en stor förändring har skett”
Denna krönika ska handla om kryptovalutor i allmänhet och bitcoin i synnerhet. Men jag väljer att börja med guld: Jag har aldrig gillat guld som investering. Det ger ingen avkastning som till exempel aktier eller obligationer. Jag kan dock förstå att man av olika anledningar – när finansiella marknader känns svajiga eller brakar ihop – vill fly in i något värdebestående. Nej, vad jag inte gillar med guld är att det bygger på människors övertygelse om att det är värt något.
Guld har ju ganska litet praktiskt användande förutom att göra smycken; det går inte att äta, odla eller förädla. Det ger, som redan sagts, ingen egentlig avkastning. Det är däremot en relativt ändlig tillgång; det finns ett, i praktiken, begränsat om än långsamt ökande utbud av guld. Det har dessutom – tillsammans med silver – accepterats som betalningsmedel under hundratals år och varit bottenplattan för centralbankers utgivning av mynt. Mynten skulle innehålla en viss mängd guld eller silver och gick under benämningen silver- eller guldmyntfot. Så småningom började man ge ut sedlar istället för mynt – men sedlarna skulle kunna växlas mot mynt och på det sättet kunna garantera sedelvärdet i silver eller guld. Vår svenska krona hade under perioder direkt guldmyntfot från 1873 fram tills Bretton Woods-systemet upplöstes 1971 och sedan dess ger centralbanker istället ut fiatvalutor där värdet på valutan till stor del bestäms av allmänhetens förtroende för regeringen, landet och centralbanken.
SER NYA KRYPTOVALUTOR DAGLIGEN
Varför då denna långa inledning om guld? Guld och bitcoin har några likheter. De är bägge ändliga tillgångar – speciellt så för bitcoin som kommer sluta genereras kring år 2140 då det kommer finnas 21 miljoner bitcoin. Guld, så länge man tycker det har ett värde, lär dock fortsätta att utvinnas.
Centralbanker, som varken kan skapa guld eller bitcoin, kan skapa hur mycket fiat-pengar som helst och missbrukar man denna rättighet kan det sluta med kraftig inflation där valutans värde urholkas. Ett vanligt skräckexempel är väl Tyskland på 1920-talet när en limpa bröd kostade 201 miljarder mark.
En annan likhet är att det krävs en insats för att utvinna guld eller skapa bitcoin – datorkraft i det senare fallet. En skillnad är dock att guldet är fysiskt, det går att ta på medan bitcoin och de flesta andra kryptovalutor bara finns i det digitala molnet om än i begränsad mängd. Varken guld eller kryptovalutor ger heller någon direktavkastning likt aktier och obligationer. Inte heller kan du få ränta på insatta medel vilket man får med vanliga pengar. Sist men inte minst, även om varje enskild kryptovaluta är ändlig så tycks ju utbudet av kryptovalutor vara oändligt. Jag ser nya varje dag.
FÅ KVINNOR KÖPER BITCOIN
Så länge man accepterar ett betalningsmedel – snäckor, silver, guld, kronor eller kryptovaluta – så kan det fungera i praktiken. Ju fler som använder det, desto mer accepterat blir det. En del kryptoförespråkare menar att centralbankers krisagerande med massiva obligationsköp, för nyskapade digitala pengar, kommer att urholka värdet på vanliga pengar (olika valutor). Så har inte skett och det är ju också tänkt att centralbanker i framtiden skall krympa sina balansräkningar och dra tillbaka pengar ur systemet igen.
Trots att kinesiska myndigheter slagit ner på såväl produktion som handel av kryptovalutor gjorde bitcoin nyligen nytt all time high och kostade 66 000 amerikanska dollar. Och goda nyheter för kryptoförespråkare saknas inte.
Pensionsförvaltare har börjat intressera sig för tillgångsslaget. Nyligen godkände den amerikanska finansinspektionen handel i en fond som handlar i terminer med bitcoin som underliggande tillgångsklass. Fler och fler företag och betalningsförmedlare accepterar bitcoin som betalningsmedel. Salvador införde som första land bitcoin som officiell valuta. Inflationen stiger just nu snabbt i många utvecklade ekonomier. Den klassiska inflationshedgen – guld – borde ha börjat öka i värde. Det gör den inte. I stället har kryptovalutor börjat stiga. Vissa spekulerar i att krypto börjar ersätta guld som en vedertagen safe-haven.
Från ett demografiskt perspektiv är bitcoin-investeraren väldigt segmenterad. Undersökningar i USA visar att endast 15% av de som handlar bitcoin är kvinnor, en mindre andel än för andra tillgångsslag. Vidare är snittåldern för kryptoinvesterare mer än tio år lägre än för aktieinvesterare. Hela 23 % av USA:s afroamerikaner är investerade i kryptovalutor. Att generellt yngre attraheras av kryptovalutor kan förklaras av ett större teknikkunnande, men också avsaknad av erfarenheter från såväl dot.com-bubblan vid millennieskiftet som finanskraschen 2008 enligt forskare.
TVINGAS TA HÄNSYN TILL KRYPTOVALUTOR
Men det finns även faktorer som talar emot kryptovalutor. Volatiliteten är ett exempel; under försommaren tappade bitcoin mer än 50 % i värde under två månader, orelaterat till andra tillgångsklasser. Vidare används kryptovalutor i en allt större omfattning i kriminella aktiviteter. Spårbarheten av kryptoflöden är i det närmaste obefintlig, något som inte tilltalar vare sig polis- eller skattemyndigheter. Att kryptovalutan är helt digital skrämmer också många. Vad händer vid en digital blackout? Eller om man glömmer lösenordet? Att det krävs väldigt stor energianvändning (datorkapacitet) vid ”mining” av kryptovalutor är också något som kritiserats allt mer högljutt i klimatkrisens spår.
Att kryptovalutor vinner terräng står utom allt tvivel. Om det är en långlivad fluga, en effekt av många års expansiv centralbankspolitik med nollräntor och obligationsköp, återstår att se: Vid sidan av börs och fastigheter ser man också toppriser på både konst, Bordeaux-viner och klassiska bilar.
Att kryptoanvändare generellt är unga talar för framtiden. Bristande erfarenhet av finansiella bubblor hos användarna och fler regleringar talar för motsatsen. Men användarna idag är så många, och tillgångsklassen så betydande, att myndigheter och reglerare ändå måste ta hänsyn till de samhällsekonomiska konsekvenserna av sina beslut vad avser kryptovalutor. Redan det är en stor förändring.
Olof Manner är senior rådgivare vid Swedbank och makroekonom.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
Här hittar du alla krönikor
