Vattenfall erkänner vindkraftens lönsamhetsproblem – tre gånger om

Vi är i färd med att sammanställa vindkraftsindustrins resultat för 2023. Efter att ha läst mer än 200 årsredovisningar blir det tydligt att flera av de lönsamhetsproblem vi observerat är välkända inom branschen.

Överetablering påverkar Vattenfall

I årsredovisningen för år 2023 skriver Vattenfall-ägda Blakliden Vindkraft, som är belägen i Västerbotten:

“Det var i större utsträckning än tidigare år perioder med el spotpriser nära noll eller till och med negativa timpriser, under dessa förutsättningar stängs produktionen ned då de rörliga kostnaderna för att använda transmissionsnätet överstiger intäkterna.”

Likartade formuleringar återfinner vi även hos Vattenfall-ägda Toledo Vind, som förfogar över fyra anläggningar i olika delar av landet, samt hos Vattenfall Vindkraft Sverige AB – bolaget som bland annat kontrollerar havsbaserade anläggningen Lillgrund mellan Skåne och Danmark.

Slumpmässiga över- och underskott

Många bolag tillstyrker den bild som ges av Vattenfall.

Kinaägda Markbygden Ett är Sveriges och Europas största anläggning med 179 vindkraftsverk utanför Piteå. Bolaget sammanfattar en viktig del av vindkraftens dilemma i sin årsredovisning för 2023:

“Priserna går från att stundtals vara mycket höga till att stundtals vara ovanligt låga. Negativa priser har blivit allt vanligare under 2023. Det har också uppmärksammats en högre korrelation mellan starka vindar och låga marknadspriser vilket i sin tur medför att priserna generellt är lägre under de timmar där vindkraften producerar som mest el. Detta påverkar bolagets intäktsströmmar i negativ bemärkelse.”

Denna bild delas av Kumbro Vind, som ägs av Kumla och Örebro kommun och förfogar över 16 vindkraftsverk. Bolaget skriver följande i sin årsredovisning:

“Elpriserna har under året varit betydligt lägre än 2022. Negativa priser har tidigare varit ovanligt i Sverige men inträffade cirka 400 timmar under 2023, vilket motsvarade ca 5% av årets alla timmar.”

Växande volatilitet

I takt med att vindkraften expanderar har också priserna blivit mer volatila. Detta bekräftas i årsredovisningen för Vardar Vind, ett bolag som förfogar över två anläggningar i Skåne och totalt 11 vindkraftsverk. I årsredovisningen för 2023 skriver man att:

”Elproduktionen var 3% högre under 2023 jämfört med 2022 men på grund av mycket lägre elpriser 2023 var omsättningen från elförsäljning 51% lägre än 2022.”

Även Åby Alebo Energi i Kalmar län understryker att priserna fluktuerat. Bolaget förfogar över 36 vindkraftsverk och skriver följande i sin årsredovisning:

“Under året har priserna fortsatt varit volatila, där skillnaden mellan låga och höga priser blivit vardag.”

Ursprungsgarantierna lovordas

Var elen som kommer ur ditt eluttag har producerats går inte att styra, men om den ska kallas för hållbar behöver dess ursprung styrkas med så kallade ursprungsgarantier. Antalet ursprungsgarantier vindkraften kan sälja beror på volymen producerad el oavsett marknadspris. Därmed kan det numera löna sig att även producera vid negativa elpriser, det vill säga när marknaden inte vill ha el.

Flera bolag skriver att omsättningen har påverkats positivt av de så kallade ursprungsgarantierna. Källeberg Vind  utanför Falköping rapporterar i sin årsredovisning:

“Nettoomsättningen har ökat med ca 36% främst beroende på högre el- och ursprungsgarantier.”

I årsredovisningen för Åskälen Vind styrks denna bild:

“Förändringen i resultat (…) är främst hänförlig till högre intäkter för elförsäljning och ursprungsgarantier.”

Åskälen Vind ägs från Nederländerna och är en av de större anläggningarna i Sverige med totalt 80 vindkraftverk i Jämtland. Bolaget har gjort betydande förluster de senaste åren, även 2023.

Fortsatt expansion trots överetablering

Trots att vi redan idag kan se att bolag stänger sina vindkraftverk när det blåser planeras flera tusen vindkraftverk till i Sverige. Hur går detta ihop?

Läs mer:

Varför är vindkraften så olönsam?

Vindkraften konkurrerar sönder sig själv