Vätgas – rockstjärnan som avbryter Sverigeturnén

Vätgas utmålades av dåvarande EU-kommissionären Frans Timmermans som hållbarhetens rockstjärna. Den här rockstjärnan verkar dock avsluta turnén i förtid och frågan är hur många hotellrum som slagits sönder på vägen.

Ny Teknik rapporterar att Hybrit lägger ner sina planer på vätgaslager vid demo-anläggningen i Gällivare, men att LKAB fortfarande planerar för stora vätgaslager. Hybrit är en satsning där LKAB, SSAB och Vattenfall gemensamt försöker eliminera koldioxidutsläppen från stålproduktionen, bland annat genom att bygga vätgaslager.

Tiden mellan storslagen invigning och lika storslagna problem brukar sällan vara mer än fem år för de gröna bubblorna. Detta gällde exempelvis för etanolproduktion i Örnsköldsvik och Sveg, pellets-tillverkning i Storuman, biogas i Göteborg, Europas största vindkraftsanläggning Markbygden Ett utanför Piteå och 15 kommunala vindkraftshaverier. Låt oss göra en kort återblick och påminna om hur Hybrits vätgaslager beskrevs för bara några år sedan – och hur det låter nu.

“Shit, ni kommer att göra det”

I november 2019 följer Svenska Dagbladet med SSAB till Luleå för att beskåda framtiden i form av Hybrit och det planerade vätgaslagret.

Optimismen spirar trots att det bara är en grusplan:

“Men ingen säger längre att Hybrit är hybris, utan folk konstaterar: ‘shit, ni kommer att göra det’”, säger Andreas Regnell, chef för strategic development på Vattenfall till SvD.

När Hybrits pilotanläggning invigs av dåvarande statsminister Stefan Löfven i augusti 2020 flödar ännu mer varmluft. Löfven kallar Hybrit för “ett epokskifte i svensk stålindustri”. Han säger också att:

”Ur arbetslöshet och klimathot kan snart gröna jobb med nollutsläpp växa. Här finns en chans till export av inte bara stål utan kol utan också en världsunik teknik.”

I anslutning till invigningen uppges också att man förbereder för vätgaslagret i Svartöberget. Med tillgång till ett vätgaslager blir det inte nödvändigt med kontinuerlig produktion av vätgas, vilket i teorin skulle förenkla processen.

Ett år senare har bygget kommit halvvägs. Optimismen spirar alltjämt:

“Det här är en världsunik anläggning. Så vitt vi vet har det inte byggts tidigare”, säger Mikael Nordlander, chef för industriforskning på Vattenfall till Ny Teknik hösten 2021.

Tanken är att pilotprojektet ska drivas i två år.

“Ganska säkra på att det blir lyckat”

I juni 2022 är det så dags för invigning. SSAB:s teknikchef Martin Pei är på plats, liksom energiministern Khashyar Farmanbar.

“En milstolpe för oss och det sista som återstår för att göra Hybrit kommersiellt”, säger Martin Pei när vätgaslagret öppnas.

“Vi är ganska säkra på att det blir lyckat. Egentligen är det en rad kända tekniker som vi har sammanfört och gjort till något unikt. Det kommer att tillföra flexibilitet i elnätet och möjliggöra en låg produktionskostnad”, fortsätter Martin Pei. Samma år kallade Vattenfalls Mikael Nordlander i Ny Teknik ett storskaligt vätgaslager för “perfekt matchning” mellan stålindustrin och vindkraft.

Från “Perfekt matchning” till skilsmässa

Tre år senare är skilsmässan istället ett faktum. Man uppger nu att ett vätgaslager till demo-anläggningen skulle bli “onödigt komplext“. Diskrepansen mellan storslagen retorik och tekniska realiteter är påtaglig. Nu när vätgaslagret läggs ner är Hybrit-företagen tydliga med de fortfarande planerar för vätgasanvändning i kommersiell skala.

I en sammanställning gjord av Linda Nohrstedt och Charlotta von Schultz på Ny Teknik visas “vätgasrevolutionen” går trögt i Sverige. Även om det finns ljusglimtar såsom Ovako i Hofors är det tydligt att produktionen av vätgas varit särskilt utmanande.

Höna av en fjäder

Teknisk utveckling är föremål för betydande risker och osäkerhet, därmed är det på många vis naturligt att allt inte går på räls. Denna verklighet kanske ändå bör ställas i kontrast till mängden pressklipp som innehåller orden “vätgas” och “världsunik”/”världsledande”, som tiodubblades under åren 2015-2022. Ingen dålig ökning – i uppmärksamhet och förväntningar.

Problemet ligger i hur Hybrit-företagen och den politiska klassen gör en höna av denna lilla fjäder. Invigningar, skrävlande om “världsunik” och poserande framför kameror förvränger förväntningarna, såväl hos bolagen som hos politiker och allmänhet. Den mediala varmluften står inte i proportion till de tekniska och ekonomiska realiteterna. Uppmärksamheten runt Hybrit ökade med 15 800% på bara fem år. Vi kan försiktigt konstatera att teknikutvecklingen inte stått i proportion till den mediala uppståndelsen.

Vattenfall hävdade 2019 att “ingen längre säger att Hybrit är hybris”. Citaten kring vätgaslagret under den kommande åren antyder att det kanske trots allt fanns element av hybris.

Alla som varit på en metal-festival kan ådra sig att eftermälet i regel är ett ekonomiskt och hälsomässigt städjobb. Det återstår att se hur stor baksmällan blir för hållbarhetens rockstjärna efter avbruten Sverigeturné.