Varför är vindkraften så olönsam?

Vi har i en serie artiklar belyst vindkraftens lönsamhetsproblem. Den samlade förlusten år 2017-2022 summerade till 13,5 miljarder kronor, förlustmarginalen uppgick till -39,4%. 58% av vindkraftföretagen i Sverige gick med förlust 2017-2022 och 69% av vindkraftverken fanns i företag som gick med förlust. 49% av företagen har varit föremål för aktieägartillskott 2017-2022. Affärsvärlden har också dokumenterat att ägarna trots förluster kan tjäna pengar på vindkraften genom att skicka pengar till Luxemburg och sedan vidare till skatteparadis, ett upplägg Skatteverket “skulle kunna ha synpunkter på”.

Än så länge har vi ägnat relativt lite uppmärksamhet åt att förklara varför vindkraften gör så stora förluster. I den här artikeln visar vi hur väderberoende elproduktion har inneboende lönsamhetsproblematik.

Elproduktion som inte behövs kl 9–16

Elproduktionen och elpriset i SE4 den 15 juni i år används här som ett illustration av vindkraftens dilemma. Produktionen av elektricitet från vindkraft är som störst under tiden 9–16 när det blåser. Elproduktionen blir dock så stor att priset förändras drastiskt och är negativt under dessa timmar. Samhället kan helt enkelt inte använda elen och
producenterna måste betala kunden för att bli av med elen.

Priset var förvisso högre på kvällen och på morgonen, men då producerade vindkraften också väsentligt lägre volymer eftersom det blåste mindre. Kl 21 toppade priset på 76 öre/kWh men då var vindkraften nere på en tredjedel av den produktion den hade mitt på dagen. Andra dagar när det är vindstilla blir det effektbrist och elpriserna rusar i höjden.

Snittpris: 14 öre/kWh

I genomsnitt kunde vindkraftsbolagen sälja sin el för 14 öre per kWh under denna dag. Med så låg intäkt blir det naturligtvis svårt att nå lönsamhet. I takt med att vindkraftens andel av elmixen har ökat borde rimligen den här effekten också ha förstärkts.

Vindkraftens produktionskostnad: 60–80 öre/kWh

Om vi dividerar vindkraftsanläggningarnas produktion med kostnaderna får vi en genomsnittskostnad för deras el på 60-80 öre. Detta är dock inte hela kostnaden. För närvarande står skattebetalarna också för vindkraftens stabiliseringskostnader, som växt i takt med vindkraftens expansion. Man behöver inte heller kompensera kostnader för förlorade fastighetsvärden. Vindkraften har dessutom fått stöd i form av elcertifikat, ursprungscertifikat och mindre anläggningar gynnas av en lägre fastighetstaxering. Det är oklart om vindkraftsanläggningarna avsätter tillräckliga medel för att återställa området en dag och ta hand om det miljöfarliga avfallet i rotorbladen.

Företagsekonomisk rävsax

Den enskilda vindkraftsanläggningen hamnar i en företagsekonomisk rävsax. När det inte blåser är priset högt men man kan inte producera el. Man har ingenting att sälja när priset är högt. När det istället blåser och man har någonting att sälja kommer så många andra också att kunna sälja att priset bokstavligen går genom golvet och blir negativt. Med denna affärslogik blir det omöjligt att tjäna ihop pengar så att rörelsen kan täcka sina kostnader.

Samhällsekonomiskt dilemma

Just nu betalar konsumenten mycket låga elpriser när det blåser men om detta fortsätter kommer de flesta vindkraftanläggningarna i Sverige förmodligen att gå i konkurs.  Man kan förstås invända att samhället borde tjäna på en ökad andel vindkraft då snittpriserna blir så låga och även negativa.

Låga snittpriser och bitvis negativa elpriser har dock en viktig innebörd: om priset är negativt betyder det också att värdet är negativt för köparen av elektriciteten. Ingen vill betala, tvärtom vill man ha betalt för att förbruka elektriciteten.

Överproduktion av elektricitet vid en given tidpunkt är inte något som gagnar samhället. Ett elnät måste befinna sig i harmoni, produktion, distribution och användning behöver hela tiden vara i balans. Kraftiga svängningar i utbudet innebär enorma påfrestningar på elnätet och att elektricitet produceras som vid ett givet tillfälle inte behövs.

Mot bakgrund av rådande situation är det intressant att politiker förespråkar fortsatt utbyggnad av vindkraften. Måhända har de en metod för att styra vindarna. Förespråkare av vindkraft pekar ofta på att batterilagring och vätgaslager skall kunna lösa dessa problem. Det återstår verkligen att se.

Läs också:

100% av vindkraften som ägs från Luxemburg går med förlust

Skatteverket om Långmarkens upplägg: “Skulle kunna ha synpunkter”

Så tjänar Luxemburgbolagen pengar på vindkraften – trots förlusterna

En miljard av vindkraftens pengar hamnar i Luxemburg

Vindkraftens Klimathjältar – i Luxemburg

Pitepalt, prestige, praktfiasko: tio nyckeltal för Markbygden Ett

Vilket land förlorar mest på svensk vindkraft – Kina eller Luxemburg?

Afv avslöjar: kinesiska vindkraftsparken kan bli miljardsmäll för skattebetalarna