Vad händer med tillväxten när vi är 150 miljoner färre i Europa?

Europa är en härlig del av världen. Min favorit! Här har vi uppfunnit saker som schnitzel, aktiv dödshjälp och musikgenren eurodisco. I Europa finns bland annat världens största partikelaccelerator, utanför Genéve, och världens största potatis i en rondell, utanför Mjölby.

Vi är den bästa världsdelen utan tvekan. Rent objektivt, alltså. Vi har överlägset flest Nobelpris i litteratur och vi har vunnit tolv VM-guld i fotboll, fler än någon annan världsdel. Googla ”världens bästa land”, ”lyckligaste landet”, ”bästa landet att bo i” eller liknande, och du kommer få en topp tio-lista som domineras av europeiska länder.

Innan vi fortsätter: Några tankar om tid och perspektiv. Företag bedöms till väldigt stor del utifrån vilka signaler om framtiden som kvartalsrapporten levererar. På så sätt finns där en långsiktighet (”framtiden”) men denna kalibreras alltså om fyra gånger per år. Och kreativa bokhållare trixar så gott de kan, med detta tremånadersperspektiv.

POLITIKEN BÅDE MER OCH MINDRE LÅNGSIKTIG

Perspektivet i politiken är sexton gånger mer långsiktig, om man räknar dagar och veckor, eftersom utvärderingen sker vart fjärde år. Samtidigt är politiken mycket långsammare med vad den kan åstadkomma. Det är lättare för ett företag att besluta om stora förändringar på ett kvartal, än vad det är för staten att göra det på fyra år. Vad jag menar är, att även politiken har ett kortsiktigt perspektiv. Skälet till det senare är antagligen att vi människor lever så kort tid.

Det gör att vi väldigt sällan påverkas direkt av de långsiktiga beslut som faktiskt tas, om till exempel kärnavfall, klimatpolitiska ambitioner och annat. Det hade varit bättre om vi levde i, säg, trehundra år. Då hade vi haft skin in the game, så att säga.

Framtiden har även den irriterande egenskapen att ingen kan veta hur den ser ut. Det är därför är enkelt att utgå från tiden man själv lever i.  Alltså var det rimligt att plantera ekar på Visingsö 1831, för att säkra den framtida tillgången på skeppsmaterial åt flottan. Men lika rimligt att avsluta planteringsprojektet 1860 eftersom skeppen nu gjordes av valsat stål.

Idag har vi bättre sätt att förutse framtiden på, än man hade 1831. Därför är det intressant att titta på år 2100. När jag växte upp var det så långt fram, att det blev abstrakt. Nu är det lika nära framåt, som 1950-talet är bakåt. Många som föddes på nittonhundratalet kommer att leva år 2100. Därför är frågan vilken värld de kommer att leva i. (Flygande bilar? Hoppas!) Och mer specifikt, hur den världen kommer att vara befolkad.

RAKETEN NIGERIA

För fyra år sedan publicerades en artikel i den vetenskapliga tidskriften The Lancet, av 24 forskare vid Washington-universitetet i Seattle. Studien har namnet “Fertility, mortality, migration, and population scenarios for 195 countries and territories from 2017 to 2100: a forecasting analysis for the Global Burden of Disease Study.”

Inte så catchy. Nåväl, artikeln handlar om hur världen kommer att vara befolkad år 2100. Alltså hur många vi kommer vara och hur vi kommer att vara distribuerade på jordklotet.

Till att börja med kommer jordens befolkning inte att växa så mycket som man tidigare har trott. Peaken kommer på 2060-talet, då vi nästan når upp till tio miljarder, innan det planar ut. 2100 kommer vi vara 8,8 miljarder. Indien kommer fortfarande att vara det folkrikaste landet, även om befolkningen minskat med nästan en tredjedel, till en dryg miljard.

På andraplatsen hittar vi raketen på topplistan: Nigeria, med 791 miljoner människor, jämfört med dagens 224 miljoner. Mer än tredubblat alltså. Kina har tappat hälften av sin befolkning och landar på 732 miljoner människor. Det krävs 2.1 barn per kvinna för att bibehålla storleken på en population så 35 år med ettbarnspolitik sätter sina spår.

Kina har även den lägsta andelen utrikes födda i världen (0,1%). Än mer oroande är detta: 2023 var knappt 20% av kineserna 60 år eller äldre men 2100 kommer den andelen vara över femtio procent.

Vad jag vill säga med rabblandet av siffror är att saker kommer förändras. I Kina finns idag enligt vissa bedömare så många som 90 miljoner tomma bostäder. Om tre personer flyttar in i varje tom bostad kan hela Indonesien (världens fjärde folkrikaste nation just nu) flytta in i ett land där det redan bor 1,4 miljarder människor.

Vad händer med den politiska stabiliteten som dagens enpartidiktatur trots allt ger, när så stora förändringar sker på så kort tid som 75 år. Och vad sker samtidigt med infrastruktur och livsförhållanden i Nigeria om de mer än tredubblar sin befolkning under samma tid?

Och för all del, även om 24 forskare på ett ansett universitet säkert är jättebra på att gissa, så är det fortfarande en gissning. Det mest trovärdiga scenariot som de 24 ser. Det kan alltså blir mindre skillnader, men det kan också bli större.

SE TILL ATT HA GOTT OM DÖRRAR I MUREN

Tillbaka till Europa, där vi har kvar både partikelaccelerator och jättepotatis nästa sekelskifte. Däremot har befolkningen fallit från dagens 750 miljoner till 600 miljoner. I en ekonomi som bygger på tillväxt, känns detta som ett reellt problem: Vem fasen ska köpa alla saker? Och i ett större perspektiv: Kan en växande marknad söder om Sahara kompensera för en minskande marknad i Europa och Kina? Där den senare kanske inte bara är halverad i storlek, men också imploderad och dysfunktionell.

Och eftersom Europas befolkning dessutom blir äldre, kommer det saknas människor i arbetsför ålder. Samtidigt har Europas viktigaste politiska projekt de senaste tio åren varit att försvåra för alla former av invandring. ”Mitt Europa bygger murar” kampanjade till exempel SD i EU-valet. Och varför inte. Men kanske, eventuellt, möjligen, bör de murarna ha en massa dörrar i sig, där vi kan släppa in massa människor i arbetsför ålder, från Nigeria. Varför nu någon utifrån, i det läget, skulle välja oss.

”Kanske”, tänker en kommunpolitiker i Mjölby, ”kan vi locka dem till Östergötland med världens största King Edward”.

Fredric Thunholm är kommunikationsstrateg på mediebyrån Wavemaker och har bloggen ”Tänk på döden”.