Krönika SAS
Vad gör SAS i en konkursdomstol i New York?
Flygen går som vanligt från Arlanda och Kastrup, trots att det skandinaviska flygbolaget SAS befinner sig i konkurs. Inte i Sverige, inte i Danmark och inte heller i Norge, utan i USA. Den svenska nyhetsbevakningen verkar ha tassat litet runt hur detta hänger ihop, men är försiktigt orolig – vågar man verkligen köpa biljetter av ett bolag som befinner sig i konkurs? Kommer en amerikansk private equity-fond äga den skandinaviska klenoden? Processen syftar till ett livskraftigt flygbolag med en hållbar balansräkning.
Varför konkurs? Det är välkänt att flygbolag har haft en tuff period under pandemin. SAS hade svårt med lönsamheten även före pandemin – och har fortfarande problem. Bolaget förlorade 1,4 miljarder kronor under första kvartalet i år. SAS strukturella problem inkluderar den skiftande balansen mellan traditionellt mer lönsamma affärsresenärer (som kanske aldrig kommer tillbaka) och turistflyg, lågkostnadsbolagens tillväxt (numera en tredjedel av europeiska flygningar), och en åldrande flygplansflotta. Dessutom strejkade piloterna i juli förra året i protest mot att SAS försökte anställa billigare piloter utan att återanställa skandinaviska piloter som sagts upp under pandemin.
Varför USA?
Den 5 juli, dagen efter att piloternas strejk inletts, lämnade SAS in en konkursansökan i den federala domstolen Southern District of New York. Där befinner sig alltså flygbolaget nu i en konkursprocess sedan snart ett år. Processen sker under det kapitel av amerikansk konkurslag som syftar till rekonstruktion och som kallas Chapter 11. Kapitlet motsvarar närmast det som i Sverige heter företagsrekonstruktion, medan Chapter 7 motsvarar det som i Sverige heter konkurs – det vill säga en process där företagets tillgångar likvideras och verksamheten upphör.
Men varför då i USA? Chapter 11 tillhandahåller flera verktyg som saknas i nordiska processer. Till exempel avser en svensk rekonstruktion ett enskilt aktiebolag. Men SAS-gruppen innehåller flera bolag med betydande skulder, vilka behöver behandlas gemensamt. De bolag som ingår i processen inkluderar topp-bolaget SAS AB (svenskt aktiebolag med lån från Nordea och hybridobligationer), SAS AB:s dotterbolag Gorm Asset Management Limited (ett irländskt aktiebolag som leasar flygbolag, direkt eller via dotterbolag), SAS Danmark A/S, SAS Norge AS och SAS Sverige AB och deras gemensamma dotterbolag Scandinavian Airlines System Denmark-Norway-Sweden (som har givit ut en obligation i schweizerfranc, och som också har ett syndikerat banklån).
Dessutom ingår ett amerikanskt dotterbolag i processen – inte så finansiellt betydelsefullt, men utan amerikansk koppling får man inte använda den amerikansk rättsprocessen.
Speciella rättigheter för konkursboet
Vid en svensk företagsrekonstruktion är målet att ge verksamheten en hållbar balansräkning (till exempel genom att omvandla skulder till eget kapital). Det gäller även i USA, men där kan man också angripa icke-finansiella åtaganden på ett systematiskt sätt, inklusive hyresavtal och leasing-avtal. Amerikanska konkursbon har speciella rättigheter att säga upp avtal ensidigt. SAS har använt detta för att förhandla om flera avtal.
I USA har SAS också tillgång till ny så kallad DIP-finansiering under processen. Denna finansiering är oundgänglig för en process som tar lång tid – SAS måste ju täcka sina löpande förluster. DIP-finansiering samtidigt som man är insolvent är dyrt. SAS verkar också ha använt så lite som möjligt av DIP-resurserna.
Rent bord
Eftersom Chapter 11 är ett konkurs-förfarande så slutar det med att alla tidigare skulder försvinner (efter att de betalats av i den utsträckning det går), även för borgenärer (=långivare) som inte gillade planen. Efter processen är det rent bord, så att säga. Förra årets förändringar i svensk företagsrekonstruktion inkluderar möjlighet att tvinga vissa klasser av borgenärer, vilket ökar chanserna att hitta en lösning.
Slutligen finns makalös kompetens och erfarenhet runt SDNY – både domare, advokater och andra. SAS amerikanska advokater har till exempel arbetat med klädmärket J.Crew, sängföretaget Serla Simmons och gymkedjan 24 Hour Fitness. I Sverige kunde konkurser och företagsrekonstruktioner hamna i varje tingsrätt (vi har över 40) fram till juli förra året. Nu ska rekonstruktioner koncentreras till färre tingsrätter, men något SDNY har vi inte ännu.
SAS bästa hopp?
Och vad händer med SAS? Företaget behöver nya investerare. Svenska staten är tydligen inte intresserad, men Danmark har ju en hubb att försvara på Kastrup (Lufthansa skulle förmodligen styra om långflygare till München och Frankfurt). Kanske Lufthansa som redan har code-sharing med SAS (de samarbetar med rutter och säljer biljetter tillsammans), och som nämnts som spekulant under flera år, vill köpa? Amerikanska Apollo-fonden som tillhandahållit SAS DIP-lån är eventuellt intresserade, men EU-regler kräver att en majoritet av ägandet i europeiska flygbolag ska vara lokalt.
För säkerställda fordringsägare i Chapter 11 är 70–80% återvinning normalt, medan icke säkerställda kan räkna med hälften, och aktieägarna normalt inte med något. Men i American Airlines konkurs 2013 fick alla långivare full återbetalning, och något blev över för aktieägarna. Detta lyckosamma resultat var möjligt för att American slogs ihop med US Airlines. Lufthansa är kanske SAS-bankernas bästa hopp?
Bo Becker är professor i finansiell ekonomi på Handelshögskolan
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
Här hittar du alla krönikor