Uppfinningsrikedom och fattigdom

Ingen kan säga att inte finansbranschen är påhittig. Varje börscykel är det nya grejer som stiger till väders. Ofta är det av goda skäl. På 1990-talet förutsåg marknaden att internet skulle bli väldigt stort och dessförinnan skapades enorma börsvinster när gryende teknologier som järnväg, bilar, telefon eller datorer gick från nisch till standard.

Nu 2021 är det inte längre internets ”rörmokeri” i form av fiber eller hemsidor som kittlar fantasin utan allt fantastiskt som kan göras med detta system av miljarder uppkopplade individer, vars grund lades under internetboomen på 1990-talet.

Lite grann som när kommersialiseringen av elektriciteten (hajpad teknologi runt 1890-1900) framåt 1920-1930 bäddade för enormt värdeskapande för bolag inom radio, kylskåp och många andra produkter som radikalt skulle omforma samhället.

Dessa realekonomiska innovationer är fantastiska för mänskligheten. Och de har accelererats och delvis möjliggjorts tack vare en finansmarknad som allokerar kopiöst med kapital till nya lovande bolag. De som är tidiga på bollen blir rika på kuppen. Men för många ”halvtidiga” investerare slutar det inte sällan med förlust eftersom den befogade euforin i stundens hetta sällan går att skilja från överhettning och finansiella bubbelvärderingar. Och värst av allt är så klart när samvetslösa lycksökare ger sig in i leken och säljer skräp under förevändning att det ska vara nästa heta vinnare.

Som Afv varit inne på många gånger senaste tiden är vi nu inne i denna fas där riskerna för framtida förluster är extra stora. Definitivt för enskilda investerare men kanske också för hela marknaden. Både dotcom- och 1920-talsboomen slutade ju som bekant med brutala börskrascher. Och mindre kända varianter inträffade 1968 och på 1800-talet. Då liksom nu bjöds det en berusande cocktail där reala innovationer blandades och spetsades med finansiella dito. Här är några exempel på aktuella ”innovationer” som i varierande grad är tydliga varningssignaler.

DIREKTNOTERINGAR

Suget efter nya börsbolag är enormt. Att marknadens smartaste aktörer systematiskt skulle vilja sälja sina bästa tillgångar till underpris är inte troligt. Snarare ska man utgå från att det är ett högt pris och/eller sekunda kvaliteter som kännetecknar de bolag som säljs när köpsuget är så stort som det är nu.

En intressant innovation är direktnoteringar. Den uttalade logiken är att maximera priset för säljaren. Det började så klart i USA men nu ser vi även direktnoteringar i Sverige. Förra året noterades exempelvis lilla Scandinavian Biogas direktvägen men den stora pjäsen nu är Desenio, som säljer affischer online. Det är en otrolig succé med 76% årlig tillväxt sedan 2015. Bruttomarginalen på 85% påminner mer om mjukvara än om heminredning. Rörelsemarginalen på 27% kan mycket väl stiga om ännu fler vill fylla väggarna med billigt designade affischer och ramar.

Värderingen när handeln slås på bedöms bli runt 15 miljarder, vilket är runt 11x omsättningen. Det var inte länge sedan 11x var en lagom multipel på vinsten för ett bolag med relativt generiska produkter. Desenio verkar vara ett välskött kvalitetsbolag men fenomenet direktnoteringar kan bara fungera bra i en väldigt het marknad.

SPAC-SKALBOLAG

SPAC är en amerikansk förkortning för bolag som har bara har en stor kassa och en styrelse med ett uppdrag att förvärva ett annat bolag inom något hett område. I USA är strukturen ofta snårig och späckad med utspädande optioner. I slutändan är det ofta oerhört lukrativt för grundare (ofta någon gammal finanslegend eller sportstjärna) och rådgivare men värdeförstörande för det övriga kollektivet. Tack och lov har vi inte sett mycket av den här sortens SPAC:s i Sverige ännu.

KÖPTRYCK PÅ AUTOPILOT

Indexfonder är ingen ny innovation men de är nu så stora att stigande aktiekurser blir ett argument för fortsatt uppgång när indexvikten ökar. Lägg därtill alla ETF:er och andra köpare som går på ”autopilot”. Eller smala fondmandat som får stora inflöden. Tänk allt som stavas ESG eller hajpade områden som AI.

Det här är kul när flödena går åt rätt håll. Men det ökar risknivån. Enligt en studio som återges i Financial Times så innebär en extra dollar i ”autopilotköp” en ökning av börsvärdet på i snitt 17 dollar, mot cirka 2,50 dollar för priskänsliga köp. Samma logik kommer så klart gälla åt andra hållet när autopiloten måste sälja.

PYRAMIDSPEL

Vi gick för flera veckor sedan igenom Gamestop-soppan och det har nu mycket riktigt visat sig vara ett pyramidspel där den stora majoriteten av investerare har förlorat enorma belopp. Aktien är ner 90% från toppen.

Personligen känner jag likartade känslor inför hela fenomenet kryptovalutor. Den praktiska nyttan är nära noll och den realekonomiska kostnaden är offantlig. Enbart driften av Bitcoin-systemet gör av med mer energi än ett normalt europeiskt land. Så länge alla är nyförälskade i ”krypto” så kan pyramiden fortsätta växa. Men hela sektorn vimlar av lurendrejare och charlataner. Lägg därtill naiva och okunniga köpare och det är uppenbart att många kommer förlora mycket pengar. Det borde förr eller senare dämpa romantiken kring Bitcoin.

KRYPTISKA TILLGÅNGAR

De senaste dagarna har norsk-svenska Arcane Crypto blivit halvkänt. Börsvärdet var ett tag uppe och snurrade runt 6 miljarder för ett bolag som av trovärdiga röster pekas ut som i princip värdelöst. Men de ”jobbar med krypto” så vem vet…

Ett annat område med svårvärderade tillgångar är Life Science. Det är inte skumt utan naturligt men det gör också sektorn till bördig mylla för lycksökare. En sådan är Dr Masoud Khayyami. Han är iblandad i en rad knepiga börsbolag och står nu som frontfigur för ett ännu onoterat investmentbolag kallat Cardeon. De tar nu in 100 Mkr från i första hand privatinvesterare. Det pratas om en börsnotering 2021 men det ska man inte lita på. Utrymmet medger inte en närmare redogörelse för varför Cardeon nog är en luftpastej men ett exempel är innehavet i TEQcool. Bolaget hette tidigare Quickcool men gick omkull och avnoterades. Cardeon med flera köpte konkursboet i höstas. Cardeon investerade drygt 1 Mkr och värderar det nu till 115 Mkr. Alltså nära 100x pengarna på några månader. Varning!

För att sammanfatta: Det går inte att entydigt gradera eller utvärdera dessa risker här och nu. Är exempelvis Desenio symtom på samma sjuka som Arcane Crypto? Ja det är ett symtom på hög riskaptit men där slutar likheterna. Desenio verkar vara ett intressant bolag medan Arcane Crypto gärna får krypa ner i kryptan igen.