Unik kartläggning: Förlustrekord för vindkraften

Under de senaste åren har vindkraften byggts ut i rasande takt i Sverige. Energimyndigheten bedömer att energislaget kommer utgöra den största delen av all ny elproduktion som krävs för elektrifiering.

Men hur går det för de anläggningar som byggts?

Vi har i en unik kartläggning gått igenom årsredovisningarna för 2023 och jämfört resultaten med tidigare år.

Sju svåra år

Kartläggningen bygger på årsredovisningar för åren 2017–2023. Resultaten har sammanställts i en unik databas med 91% av de 4000 vindkraftverk som driftsattes 2011-2023. Databasen inkluderar samtliga vindkraftsanläggningar där vindkraften särredovisas och därmed kan analyseras. Med denna data ger vi en någorlunda heltäckande bild av hur branschen har utvecklats under perioden.

Växande förluster 2023

2023 var sjunde året i rad som svenska vindkraftsanläggningar förlorade pengar. Förlusten år 2023 summerade till 4,6 miljarder kronor efter finansiella poster. Året innan var förlusten 4 miljarder kronor. Vi har valt detta resultatmått då det innehåller alla kostnader förutom skatt. Vindkraftsanläggningar är kapitalintensiva och därför behöver finansieringskostnader inkluderas för att ge en helhetsbild.

Med en omsättning på 12,2 miljarder ger förluster på 4,6 miljarder en marginal efter finansiella poster på minus 38%. Resultaten är snäppet sämre än det tidigare största förluståret 2022. Då var marginalen minus 36%.

Summerar man åren vi granskat, 2017-2023, uppgår branschens förluster till 17,8 miljarder kronor. I genomsnitt har den svenska vindkraftens marginal efter finansiella poster legat på -35% under dessa år.

Tre gånger större omsättning

Den totala omsättningen summerade till 50,6 miljarder kronor 2017-2023. Omsättningen 2023 var mer än tre gånger större än 2017 . I relation till omsättningen 2022 växte intäkterna med 10% år 2023.

Växande skulder

I takt med att vindkraften har expanderat och förlusterna växt har också skuldsättningen ökat. Skulderna uppgick 2017 till 23,2 miljarder och landade 2023 på 82,4 miljarder kronor.

Biggest losers

Bland de verkligt stora förlorarna år 2023 märks krisande Markbygden Ett, Överturingen, Önusberget, Aldermyrberget och Åskälen. Tillsammans förlorade dessa bolag 3,6 miljarder kronor. De sticker ut både i termer av att de är väsentligt större än andra anläggningar och att de varit anmärkningsvärt olönsamma. De har också gemensamt att de tecknat olönsamma Power Purchase Agreements (PPA-avtal). En PPA innebär att ett bolag avtalar med kund att leverera en viss kvantitet elektricitet. Klarar man inte av att själv producera överenskommen mängd får resten istället köpas på marknaden, vilket kan leda till lönsamhetsproblem om priserna är höga vid det tillfället.

Majoritet gick med förlust

Vi har tidigare visat att lönsamhetsproblemen 2017-2022 inte varit koncentrerade till ett fåtal anläggningar utan griper genom hela branschen. 50% av vindkraftsanläggningarna förlorade pengar 2023. 61% av vindkraftverken fanns år 2023 i företag som gick med förlust.

Snabb expansion 2011-2023

Elproduktionen från vindkraft har nästan tiodubblats under åren 2011-2023.

Fortsatt utbyggnad trots stigande förluster

AFV har tidigare visat att vindkraften är kroniskt olönsam eftersom den inte kan leverera el när det finns efterfrågan utan bara när det blåser. När det blåser producerar vindkraften ett elöverskott som måste konsumeras eftersom det inte kan lagras. Trots detta fortsätter utbyggnaden.

Energimyndigheten känner idag till 1 487 verk som ska uppföras, varav de flesta är över 200 meter höga. Ytterligare 1 841 handläggs. Detta är endast landbaserad vindkraft. Kontrasterna mellan dyr el vid vindstiltje och negativa elpriser vid blåst kommer att tillta och frågan är hur branschen ska överleva sig själv och vad dessa investeringar baseras på för antaganden.

Mer data och fördjupad analys

I tidigare artiklar har våra analyser baserats på totalt 3000 vindkraftverk. Dataunderlaget har utökats och vi täcker nu totalt 3621 vindkraftverk. Detta är 91% av all vindkraft som driftsatts åren 2011-2023. Enligt Energimyndigheten fanns det totalt 5508 vindkraftverk  i Sverige 2023. Verk äldre än 2011 är relativt små, omkring 90% av vindkraftens elproduktion har anlagts efter 2010.

Då vi täcker ungefär 91% av vindkraften för åren 2011-2023 och denna i sin tur täcker 90% av den totala elproduktionen från vindkraft betyder det att vår data inbegriper omkring 80% av all elproduktion från vindkraft i Sverige.

Vi har exkluderat vindkraft som ägs av privatpersoner genom egen firma samt kommunala bolag och andra som inte särredovisar sin vindkraft. Orsaken till detta är att det inte är möjligt att ta fram verkliga resultat för dessa delar av vindkraften.

Underlaget har utökats från tidigare analyser genom att bland annat inkludera driftsbolag. Driftsbolag äger inte själva vindkraftverk men förvaltar dem och säljer elektriciteten. Detta är en praktisk lösning när ett verk ägs av flera privatpersoner. Driftsbolagen visar genomgående nollresultat men om man beräknar verkens värdeminskning är även dessa verksamheter förlustbringande. Här väljer vi ändå att redovisa deras nollresultat.

Inga väsentliga avvikelser

Med ett utökat underlag jämfört med tidigare analyser förändras också vår data för åren 2017-2022 i viss utsträckning. Vi ser dock inte några betydande avvikelser. Bilden av en kroniskt olönsam bransch består.

Läs också: Vindkraftschefen räds inte förlusterna i branschen: ”Lärt sig läxan”