Trump eller Harris: Så påverkar USA-valet svenska boräntor

James Carville, president Bill Clintons politiska rådgivare, påstods ha sagt att om han skulle få återfödas så skulle det bli som obligationsmarknaden.

”Då kan man skrämma livet ur alla”, menade han. Specifikt menade han den amerikanska obligationsmarknaden, den kanske viktigaste av alla finansiella marknader. Stora rörelser på den amerikanska obligationsmarknaden tenderar att sprida sig långt utanför landets gränser och dessutom till andra tillgångsslag såsom aktier och valutor.

Lagom till Allhelgonahelgen har räntespöket återigen visat sig; den amerikanska 10-årsräntan har stigit med 0,7% sedan början på oktober. Det kanske inte låter så mycket men i relativa termer är det en kraftfull rörelse på kort tid. Men varför ska vi bry oss om det? Det ska jag komma till, men låt mig först redogöra för orsaken till ränteuppgången.

Under lång tid har förväntningarna varit att den amerikanska ekonomin är på väg in i en mjuklandning samtidigt som inflationen varit på väg ner. Det skulle då leda till en rad räntesänkningar från den amerikanska centralbanken Fed. På senare tid har starka siffror från arbetsmarknaden visat att den amerikanska ekonomin är motståndskraftigare än vad man tidigare trott.

Samtidigt har inflationen inte heller fallit så mycket som många ekonomer prognosticerat. Därmed har också förväntningar på framtida räntesänkningar från den amerikanska centralbanken svalnat något; de kommer för all del sänka styrräntan men kanske inte lika mycket och lika snabbt som man tidigare trott. Det har väsentligt bidragit till ränteuppgången på obligationsmarknaden.

Trumps politik inflationsdrivande

Kanske ännu viktigare, det momentum som Kamala Harris tillfälligt fick efter den tv-sända debatten tycks nu ha svängt tillbaka till Donald Trumps fördel. Det är i all mening jämnt men Trump har tagit över ledningen i kritiska vågmästardelstater.

Trumps tänkta ekonomiska politik bedöms vara mer inflationsdrivande – bland annat beroende på förslag om kraftigt höjda importtullar – vilket gett ett tryck på långräntorna. Som jämförelse; när Trump (oväntat) vann valet mot Hillary Clinton 2016 steg de amerikanska 10-årsräntorna med 0,8% efter valet.

Båda presidentkandidaterna anses också komma att föra en stimulerande finanspolitik vilket kommer leda till fortsatt löpande budgetunderskott och en ökad statsskuld – idag 120% av BNP – som följd. Den offentliga skulden i Sverige är knappt 30% av BNP.

En ökad skuldsättning leder, allt annat lika, också till ett större utbud av amerikanska statsobligationer vilket sänker priset på dessa och därmed trycker upp räntorna. I sammanhanget ska också nämnas att Fed, likt ECB och Riksbanken, sedan en tid minskar sina balansräkningar och trycker tillbaka en stor del av de obligationer man köpte under noll- och minusränteperioden till marknaden.

Även det leder till högre långräntor när utbudet av obligationer på den öppna marknaden ökar. Av ovanstående orsaker torde Trump-effekten vara den mest tongivande i närtid.

Ren finansmatematik

Än sen kan tyckas. USA har väl sina räntor och vi har våra eller? Nope. Så funkar det inte. I Sverige har vi redan fått känna av det faktum att förväntningarna på amerikanska räntesänkningar har svalnat. Det har, tillsammans med en osäker och ilsken geopolitik, stärkt dollarn. Det i sin tur har försvagat kronan som har tappat ordentligt mot dollarn men också mot euron.

En svagare krona kan via den importerade inflationen då också bli ett huvudbry för Riksbanken (och svenska hushåll) som förväntar sig räntesänkningar, vilka ska trycka upp den svenska tillväxten via en ökad konsumtion.

Den kanske viktigaste finansiella parametern är amerikanska långräntor. För de amerikanska börserna – och därmed för huvuddelen av världens övriga börser – är värderingen avhängig av nivån på långräntan. Ju lägre räntor desto högre värdering, och tvärtom. Ren finansmatematik.

Under 40 år har jag sett den svenska börsen, med få undantag, starta upp eller ner varje morgon beroende på hur de amerikanska börserna stängde kvällen innan. En drivande orsak till den fantastiska börsuppgång vi har haft det senaste året beror just på nedgången i långa räntor. Samma sak med svenska långa obligationsräntor. Går de upp i USA så går de upp här med. Kanske inte lika mycket, och ibland mer, men riktningen kommer från USA med få undantag.

“Håll koll på detta”

Sedan Trump-effekten började driva upp räntorna i USA i början på oktober har svenska 10-årsräntor också börjat röra sig uppåt. De drar med sig övriga löptider och i slutet påverkar de även de bundna boräntorna (högre) om ränteuppstället fortsätter. Amerikanska långräntor påverkar i normalfallet även priset på guld. Ju högre räntor desto lägre pris på guld, som inte ger någon avkastning.

Med det amerikanska presidentvalet för dörren kommer fokus den närmaste tiden ligga på USA, än mer än vanligt.

De amerikanska långräntorna kommer ge en ganska snabb återkoppling på hur de finansiella marknaderna tolkar valresultatet. Oavsett om du investerar på börsen eller har bolån kommer du påverkas av hur de rör sig. Håll koll på dessa och mycket annat låter sig förklaras. Efter en halv livstid i räntemarknaden har jag, till skillnad från Bill Clintons politiska rådgivare, ingen större lust att återfödas som obligationsmarknaden.

Men att den är den kanske viktigaste finansiella parametern, det hade han rätt i.