Torra papper eller inblick i framtiden?

Vad är bra respektive dålig rapportering? Till att börja med kan vi gradera viktighetsordningen. På en avlägsen delad andraplats kommer årsredovisningen och pressreleaser om bolagsnyheter.

På en solklar förstaplats kommer delårsrapporten. Frekvensen och informationsmängden gör delårsrapporten till den självklart primära källan för nästan alla investerare i nästan alla börsbolag. Vad är då bra respektive dåligt? Här är några punkter från oss på Affärsvärlden. Punkterna är inte inbördes rangordnade. De är inte heller heltäckande. Vi inkluderar inte alla självklarheter utan bara sådant där vi ser en stor variation med stort inslag av “förbättringspotential”.

Minimikrav

• Antal aktier. Före och efter utspädning. Förbluffande många bolag är dåliga på detta. Man ska inte behöva gå till årsredovisning och gamla stämmoprotokoll för att veta hur det ligger till. Även i samband med emissioner är det ofta otydligt och dåligt rapporterat.
• Tydlig redovisning av nettoskulden inklusive och exklusive IFRS 16.
• Detaljerad resultaträkning. Vad som är rätt detaljnivå kan skilja sig från bolag till bolag det kan inte nog betonas att resultaträkningen är helt central.

Starka önskemål

• Tydlighet om varifrån stora förändringar kommer. Organiskt, förvärvad, valutor eller vissa produkter/marknader?
• Detaljerad balansräkning. Särskilt kring immateriella tillgångar och poster som ligger utanför normal rörelse.
• Väsentliga händelser under perioden och fram till rapportdatum. Det visar på dåligt omdöme om Q-rapport inte innehåller väsentliga händelser på ett bra sätt.
• Förvärvande bolag bör ha en lista över förvärv och hjälpa läsaren förstå nuvarande omfattning på verksamheten. Exempelvis genom att redovisa omsättning pro forma. Se hur Vitec gör numera.
• Vinstprognos. En mycket underskattad service till aktieägarna. Det finns ju inte en normal ekonomiavdelning som inte tar fram en årsprognos till styrelsen så varför inte till ägarna?
• Kvartalsöversikt, ju längre historik desto bättre. Och alltid rullande 12 månader i resultaträkningen tack.
• Alternativa nyckeltal. Antingen undvika att ha egna sådana. Även om de är ”bättre” eller ”mer rättvisande” så blir det svårt att jämföra mot peers. Exempel är Aspire Global som avviker från branschen gällande omsättningsredovisning. Och om man har egna nyckeltal så måste de härledas tydligt. Gäller särskilt alla resultatmått och nettoskuld.
• Förstås också viktigt att alla rapporter sparas under många år (varför inte alla år?) på hemsidan.
• Konsekvent användande av begrepp i rapporten och över tid. En förutsättning för lätt jämförbarhet.
• Förvärvsredovisning – svårt att göra bra men viktigt att inte mörka maximalt.

Störningselement

• Duplicerad information på många ställen är onödigt och förvirrande
• Transformera tabeller till text. Många börsbolag skriver sida upp och sida ner i löptext exakt samma sak som står att läsa i tabeller. Onödigt.
• Att skicka separat pressmeddelande tillsammans med delårsrapporten är slöseri med allas tid.
• Förändring har inget egenvärde. I vårt samhälle är ”förändring” ett positivt laddat värdeord. Det är fel. Förbättring är bra. Allmänna förändringar av typen ”omväxling förnöjer” försämrar för investeraren.
• Generella omvärldsbeskrivningar. Ingen normal människa har enskilt börsbolag som nyhetskälla för att lära sig om corona eller makro.

Några ord om VD-ord

• VD-ordet är en guldchans för VD att informera som ofta ändå görs väldigt dåligt. Ofta med flit faktiskt. Många tror att torrt är synonymt med seriöst och att uddlöst är detsamma som tryggt.
• Hoppa över genomskinliga skönmålningar.
• Mer engagemang och vardagligt språk.
• Mörkning av positiva omvärldsfaktorer som hjälpt till när det går bra. Och det omvända. Det ska alltså undvikas.
• Plattityder om hållbarhet. Med plattityder avses självklarheter som att ”vi värnar om att göra rätt”. Motsatsen vore väl en sensation? Till en viss nivå har plattityder ibland ett slags positivt signalvärde. Och en komplett avsaknad av bugningar åt ESG-hållet är ett statement i sig. Men det går lätt till överdrift.
• Väsentlighet eller PR? När bolaget pratar oproportionerligt mycket om liten affärsverksamhet som råkar vara het så höjer det inte förtroendet.
• Mer återkoppling till vad man sagt tidigare. Problematisera mera. Det bygger förtroende om man som investerare känner att VD vågar ha ett öppet “samtal” med sina ägare.
• Kommentarer om aktiens utveckling? Många ser det som ett tabu men om ibland är det faktiskt rimligt att kommentera aktien. Om börskursen är en avgörande del av att förverkliga affärsplanen (uppenbart behov av nyemission eller aktiefinansierade förvärv) så kan det vara rätt att kommentera kursen. Extrema kursförändringar tarvar också sin förklaring. Men detta ska göras med försiktighet. Ofta är det fel av VD eller styrelse att kommentera aktien.

Spelar detta någon roll? Jag vill påstå att det gör det. I nummer 23/2020 av Affärsvärlden analyseras bland annat en storbank. För dem är ju finansiell rapportering extremt viktigt. Detsamma för bostadsbyggare, en annan sektor som gås igenom i detta nummer. Och så är det som sagt helt avgörande för att alla vi investerare ska kunna förstå bolagen vi är delägare i.