Krönika Riksdagsvalet 2022
Tillbaka till verkligheten
Valet 2022 förde till slut Sverige från en vänster-högerskala till GAL-TAN-skalan. Frågorna hur resurser skapas och hur de sedan fördelas underordnades istället betoningen på att motståndarna tycker fel, en utveckling vi också sett internationellt, särskilt i USA.
Här är några spaningar jag tyckte var intressanta från valnatten:
- Det rödgröna blocket gjorde återigen valet till folkomröstning om Sverigedemokraterna. En omröstning som SD vann. Man kan dra en parallell till Hillary Clintons presidentkampanj 2016 där hon inte bara kritiserade sin motståndare Donald Trump men också hans väljare genom att kalla dem för ”A basket of deplorables”. Etablissemanget gav sig på outsidern och förlorade. Liksom för Clinton lös politiska idéer i stort helt med sin frånvaro från S sida under valrörelsen vilket inte blev så bra. Bli inte överraskad om S kommer att försöka närma sig SD inför nästa val.
- Det blir alltmer stad mot land, lite som i USA där de stora städerna på väst- och östkusten står mot inlandet. Landsbygden i Sverige har på många sätt drabbats hårdare än städerna de senaste åren till exempel genom de skenande bensinpriserna.
- De unga röstade höger. I skolval och bland förstagångsväljare fick M, KD och SD tillsammans nästan 60% av rösterna. MP fick cirka 5% av rösterna vilket får sägas vara anmärkningsvärt lågt i det vi trodde var ”Generation Greta”. Undersökningar i väljargruppen visar att de förvisso tycker att miljöfrågan är viktig men att exempelvis kriminalitet och otrygghet väger ännu tyngre när man skall välja parti.
- C har blivit ett innerstadsparti medan SD rusat förbi C på landsbygden. Detta skedde även i gamla fästen, till exempel i Annie Lööfs hemstad Värnamo där hennes pappa varit kommunalråd. Frågan är vilka slutsatser C drar av detta.
- Kvinnor och män röstar alltmer olika. Hade enbart kvinnor fått rösta hade Magdalena Anderssons lag fått 58,6% av rösterna. Hade bara männen röstat hade siffran varit 56,5% i det högra lagets favör (baserat på en undersökning gjord någon vecka före valet). För S (kvinnor) och SD (män) är siffrorna ännu mer extrema.
- Partiet Nyans rev stora sår i den annars stabila vänsterväljarbasen i utsatta områden. Här har S och V vanligtvis haft 60-70 procent av väljarna. De 15 och 30% av rösterna som Nyans tog i de här områdena togs alltså i huvudsak hämtats från Vänsterblocket. Allt talar för att Nyans bara skrapat på ytan och det blir intressant att se vilka realpolitiska ställningstaganden det kommer att leda till för till exempel S.
I skrivande stund talar allt för en Moderatledd regering i någon konstellation. De problem denna står inför är både väl kända och gigantiska. Vissa är orsakade av externa faktorer (till exempel Rysslands invasion av Ukraina) medan andra är hembakade (bidragsberoende, arbetslöshet, låg tillväxt, drivmedelsskatter, nedläggning av kärnreaktorer, för få poliser, mjuka straffskalor för gängbrottslighet med mera). Till detta kan man lägga en helt överhängande risk för lågkonjunktur.
KOMMER TA TID ATT LÖSA PROBLEMEN
Det blir alltså viktigt att komma ihåg hur extremt problematiskt utgångsläget är nu när mandatperioden tar sin början och att det kommer att ta betydligt mer än fyra år att få ordning på Sveriges problem. Sveriges svar på FOX News, Aftonbladets ledarsida, har redan börjat förutse demokratins avskaffande vid en M-regerings tillträde så det finns trots allt ett rejält utrymme att överraska positivt.
Utöver de uppenbara problemen och lösningarna på dessa som redan berörts vid ett flertal tillfällen här i Affärsvärlden finns det ytterligare ett antal frågor som blir extremt viktiga för en ny regering att ta tag i för att få ordning på Sverige.
- Sänk statens kostnader. På grund av spretigheten hos det rödgröna regeringsunderlaget kunde man bara enas om kostnadsökningar och aldrig om kostnadsminskningar. Enda sättet att skapa utrymme för alla initiativ var därmed skattehöjningar i ett land som redan har världens fjärde högsta skattetryck. Nu finns det ett gyllene läge att sänka kostnaderna genom att minska statens omfång (mer om detta nedan), dra ner på biståndet, minska bidragsfloran och mycket annat. Att lyckas med detta i en budget kommer att bli det första testet för en ny regeringen.
- Biståndspolitiken ja. SIDA har idag svårt att göra av med alla medel de tilldelas (för närvarande drygt 60 miljarder kronor). Skrota en-procentsmålet och sätt istället upp en budget utifrån vad man vill finansiera. Svenskt bistånd får vid externa genomlysningar kritik för att försvinna hos korrumperade mottagare. Ett omtag på hela verksamheten bör kunna spara tiotals miljarder.
- Demontera och sedan från grunden återuppbygga vissa samhälleliga institutioner. Exempel är Skolverket, Naturvårdsverket och vissa länsstyrelser som de senaste decennierna har förvandlats till mer eller mindre aktivistiska särintressen långt bortom någon politikers inflytande.
- Se över utnämningsmakten och återinför tjänstemannaansvar. I 1800-talets USA grasserade utnämningskorruptionen fritt i vad som kallades ”The spoils system”. Detta innebar att man utsåg lojala partiföreträdare till höga tjänster i staten. Så går det ofta till i Sverige idag. Under president Chester Arthur (1881-85) började USA ta tag i detta vilket givetvis ledde till att han inte blev omvald (men han blev i alla fall omnämnd i en krönika i Affärsvärlden 140 år senare!). Sverige är i stort behov av en reform där vi, som Chester Arthur uttryckte det, ”base appointments on a certain fitness”. Kort sagt: man skall vara kvalificerad för jobbet.
- Se över grundlagarna och valsystemet. Skall vi verkligen ha riksdags-, kommun- och landstingsval samma dag? Bör man kunna rösta elektroniskt hemifrån? Hur undviker vi att staten till slut blir ett mål i självt? Eller att extrema politiska yttringar åt ena eller andra hållet kan genomföras med enkel majoritet i riksdagen?
- Förenkla planförfaranden. Sverige har i stora stycken helt koagulerat vad gäller att kunna bygga sol-/vindkraft, öppna gruvor, bygga strandnära och mycket annat.
- Se över arbetsmarknadslagstiftningen som idag gör det extremt svårt för lågkvalificerade att ta sig in på arbetsmarknaden.
Tittar man på det regeringsunderlag som Ulf Kristersson försöker få ihop finns det självklart olikheter i vad partierna tycker (annars vore det ju onödigt att ha olika partier). Men tittar man noga finns det mer som förenar än som skiljer. Det borde därför finnas goda förutsättningar att, från ett riktigt risigt utgångsläge, föra Sverige i rätt riktning de närmaste fyra åren.
Staffan Salén är företagare och VD för Salénia AB.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
Här hittar du alla krönikor