Krönika Guld
Thunholm: Se partikelacceleratorn som en guldmaskin
Jag tror att guldfabriker kan bli nästa stora grej. Jag gissar man snart, på landets tekniska högskolor, kommer att ha alkemi som en av inriktningarna på ingenjörsutbildningen. Om du är ung och funderar på vad du ska bli, är mitt råd därför att satsa på alkemin. Om du i stället är äldre och har en slant att investera, leta efter startups inom alkemi. Eller kanske en hedgefond med alkemisk profil.
SÅ MYCKET GULD ATT GULDET BLIR VÄRDELÖST
En intressant, subversiv, profil i svensk ekonomisk historia, är August Nordenskiöld. Han föddes 1754 i Finland, snöade som barn in på metaller och disputerade redan som artonåring med sin avhandling ”Om tennets och dess malmers beskaffenhet”. Något av en plugghäst, låter det som. Han flyttade till Stockholm för att göra karriär som alkemist. Planen var enkel: Först skulle han använda guld för att framställa de vises sten, även känd som metallernas kvintessens. Ett ämne som, om man lyckades framställa det, kunde användas för att göra gamla unga igen och bota alla sjukdomar. Och även för att förvandla vilken metall som helst still guld.
Sedan tänkte han göra just det: Omvandla massor av järnskrot och annan bråte till guld. Han skulle, hade man sagt idag, med en anglocism – disrupta guldindustrin. Trist nog inte för att skapa ett imperium men för att förändra världen. Han skulle, om vi fortsätter med anglicismerna, göra guldmakeriet open source. Han ville göra så mycket guld att guldet blev värdelöst.
Han beskriver hur allt ska gå till och i slutet av det dokumentet skriver han ”Gack nu, lilla papper, omkring verlden, och förstör penningetyranniet, så att guld, silfver och ädla stenar en gång måtte upphöra, at vara verldens afgudar och tyrannier!”. En fantastisk innovation som hade gjort sig bättre bakom ett solitt patentskydd. Men dessvärre en usel affärsplan.
ATT GÖRA GULD AV VISMUT
Okej, så då är frågan om Nordenskiöld var socialist eller galen? Låt oss ta den frågan på allvar. Socialism fanns ju inte i dagens betydelse, så han får väl snarare beskrivas som revolutionär, i en mer generell bemärkelse. Protester mot upplevda orättvisor har ju förekommit då och då genom historien. Subversiv, kanske är ett bättre ord för att beskriva honom. Han skulle inte besegra penningetyranniet med våld och uppror. Han skulle få det att implodera.
Inte heller hade han ett klassperspektiv, han verkar inte ha haft etiska drivkrafter ens, snarare estetiska. Han ville krossa kapitalismen för att den var vulgär.
Okej, men var han galen? Ja, det klart han var, läste du inte det jag skrev? Han skulle för tusan göra guld med hjälp av de vises sten. Så mycket guld att han skulle kasta världen in i en gyllene hyperinflation. Det galna är tillvägagångssättet. De vises sten är humbug. Den ende som sägs ha hittat de vises sten är Nicolas Flamel. Enligt legenden blev han odödlig. Enligt Wikipedia levde han mellan 1330 och 1418.
Alkemi, i bemärkelsen att göra guld av någon annan metall, är fullt görbart idag. Redan 1980, gick Glenn T. Seaborg till partikelacceleratorn vid Berkeley-universitetet, för att testa en grej. Han sköt kärnor från neon- och kolatomer in i vismutatomer. Han lyckades då skjuta bort protoner och neutroner från de vismutatomer som träffas – och vissa av dessa blev då till guldatomkärnor med 79 protoner. Kort sagt, han gör guld av vismut. Seaborg är inte bara nobelpristagare, han är också alkemist.
ETT DYRT SÄTT ATT TJÄNA PENGAR
Baksidan med experimentet var att det kostade ungefär en halv miljon kronor att genomföra och resulterade i mindre än en miljondels gram guld. Men – det var 40 år sedan. Låt oss förutsätta att det kan göras mer effektivt idag. Vi kan kolla på kryptobranschen som benchmark. Den är extremt oberäknelig, till skillnad från guld.
Men den bygger på att det är väldigt dyrt att ”göra” bitcoins, på samma sätt som det är dyrt att göra guld. 23 mars 2022 kostade det ungefär 21 000 dollar att få fram en bitcoin och då var den värd ungefär 43 000 dollar. En bra affär. Men under hösten låg bitcoin länge under 17 000 dollar. En dålig affär. Sedan dess har för all del bitcoin gått upp en del men samtidigt har elpriset dubblerats (exempelvis: elområde 1, från 31,6 kr/kWh aug-22 och 66,8 kr/kWh mars-23).
Till skillnad från krypto så är guld dessutom… guld. Så om man ser en partikelaccelerator som en guldmaskin, snarare än något för forskningen, vad kan man komma ner i för produktionskostnad då? Om flera intressenter ger sig in i guldjakten? Hur storskaligt kan det bli?
DAGS ATT TÄNKA NYTT
Tror jag verkligen på detta själv? Bra fråga. Vad jag tror är detta: Med den tekniska utvecklingen vi ser nu, inte minst inom AI, tror jag att vi kommer att få vänja oss vid att antalet konstanter minskar i en takt vi inte är vana vid. Att etablerade paradigm får ge vika. Och att det därför är bra att träna på att möta nya, oförutsägbara förutsättningar.
Och att läsa en text om guldfabriker med öppet sinne. (Eller för den delen, en text om avskaffande om arv, som sätt att minska koncentrationen av kapital. Den texten handlade ju inte så mycket om precis det, som den handlade om att vara medveten om att allting flyter.)
Fredric Thunholm är kommunikationsstrateg på mediebyrån Wavemaker och har bloggen ”Tänk på döden”.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
Här hittar du alla krönikor