Thomas Eriksson: Årsstämman med choklad som bara miljonärer får

Nu när börsbolagen skickar ut kallelser till årsstämmor har alla aktieägare rätt att delta och ställa frågor. I det avseendet behandlas alla aktieägare lika, oavsett om man äger en aktie eller en miljon aktier. När man tänker på det är den principen oerhört demokratisk. I ett börsbolag som Investor med ca 600 000 ägare har alltså var och en rätt att komma på stämman.

Det är det som gör att även politiska aktivister får komma och protestera mot företaget om de äger aktier. Ett exempel på det var för några veckor sedan när aktivister från S-studenter argumenterade mot utdelning och styrelsearvoden i Axfood.

I S-studenter skulle personer som till exempel är mot föreningens grundläggande värderingar inte ens få vara medlemmar. Vem som helst får alltså inte stå och gaffla på deras möten. De börsnoterade bolagen har däremot en mer öppen inställning. Men det finns gränser även för en demokratisk princip. Man får inte bråka som Greta Thunberg gjorde på SEB:s stämma så att man förstör för alla andra aktieägare.

När det sedan kommer till röstning gäller inte längre likabehandling mellan aktieägare, utan i stället ska varje aktie av samma slag (A och B aktier osv) behandlas lika. Ifall det blir utdelning ska givetvis även den fördelas lika för samma typ av aktier och inte lika för små och stora aktieägare.

Presenter och rabatter

På stämman brukar man få fika och kanske en liten present. Det är däremot lika för alla aktieägare. Men hur är det då om bolaget frikostigt bjuder på en brakmåltid och ger dyrare presenter till aktieägarna? Vilken princip gäller då? Tänk om Scandic Hotels skulle bjuda trötta aktieägare på övernattning med frukostbuffé eller om Electrolux skulle ge varje aktieägare en dammsugare.

Om ett aktiebolag ger bort dyra presenter till aktieägare skulle det inte bara bryta mot aktierättsliga principer, utan risken är även att skattmasen skulle beskatta det som utdelning. Därför måste också aktieägarrabatter hållas inom gränserna för sedvanliga kundrabatter.

Aktieägarrabatter förekommer i ett antal konsumentrelaterade bolag. Det kanske mest kända exemplet i Sverige är Skistar som ger 15% rabatt till aktieägare. Storleken på rabatten beror inte på antalet aktier, men däremot finns en begränsning att det krävs minst 200 aktier för att få rabatten. Vilken princip den godtyckliga gränsen av 200 aktier följer är oklart. Men man får väl se det som en kundrabatt som bolaget riktar åt vilka de vill, som i det här fallet är större aktieägare.

Stämman kan bygga en supporterkultur

Det är oftast inte värt att gå på någon stämma med syfte att få mat eller presenter, men börsbolaget Spiltan är ett lysande undantag. Spiltan håller klädsamt nog sina stämmor på lördagar så att det blir riktig folkfest. De bjuder inte bara på mat, utan även på ett glas vin. De brukar också skänka hedersmannen Per H Börjessons böcker till aktieägare.

Böckerna är väldigt läsvärda, men har inte något större ekonomiskt värde. Det är därmed inte någon förtäckt utdelning att få läsa om hur man blir miljonär i hängmattan.

Jag vill minnas att Spiltan brukade dela ut ett skämtsamt ”pensionärspris” till aktieägare som bara hade en aktie och kom till stämman för att få mat och dryck. Nu har de slutat med priset, men poängen är tydlig. En del aktieägare har så få aktier att de kan tjäna mer på maten än på utdelningen.

Allt det Spiltan gör för sina aktieägare har faktiskt en logik. Man kan se Spiltans stämma som något annat än bara en formell tillställning. Det är marknadsföring och en möjlighet att bygga upp en supporterkultur. Spiltan har den så kallade Sparklubben som främjar ett brett och folkligt aktiesparande.

Deras stora förebild är förstås Warren Buffet som har byggt upp en liknande kultur med bolagsstämmor i Berkshire Hathaway som är som väckelsemöten för frälsta aktienördar.

Givet hur värdefullt det kan vara för ett företag att ha en lojal aktieägarkrets är det konstigt att inte fler svenska börsbolag försökt att kopiera det.

Aktieägarna kan ju många gånger vara viktiga affärspartner eller konsumenter till bolagets produkter och tjänster. Därför finns det goda skäl att skämma bort sina aktieägare. Ett bolag utanför Sverige som gör det är LVMH. De har en aktieägarklubb med bland annat rabatterbjudanden och möjlighet att besöka vingårdar.

Chokladen för miljonärer

Nu undrar en del otåliga läsare: Var är chokladen?

Okej, jag ska jag belöna er nu med lite sockrad information. Som ofta går mina tankar till Schweiz och mer specifikt till det legendariska börsbolaget Lindt & Sprüngli. De aktieägare som äger en enda röstberättigad aktie där och går på årsstämman i Schweiz får en paketväska med nästan fem kilo kvalitetschoklad. Den presenten är säkert värd ett par tusenlappar i kronor räknat.

Problemet är bara att Lindt & Sprüngli har en av världens dyraste aktier. En röstberättigad aktie kostar långt över en miljon kronor. Det är alltså ingen liten investering som krävs för att lägga vantarna på chokladen.

Förutom värdet på själva chokladen har väl väskan ytterligare ett värde som statussymbol. Den som går runt med en Louis Vuitton-väska av finast läder har kanske bara råd med väskan, men den som har en Lindtväska av papp är alltså i vilket fall miljonär.

Viktigast att träffa ledningen

Men nu tillbaka till huvudrätten. Är det ens värt att gå på några årsstämmor här i Sverige, trots att man inte får så mycket mat eller några dyra presenter? Svaret är ja. Det viktigaste skälet att gå på stämmor är att få träffa styrelsen och ledningen. I framför allt mindre bolag kan man ibland småprata med dem och bedöma vilket intryck som VD och styrelsen ger.

Dessa ”mjuka faktorer” är något som också institutionella investerare kan lägga vikt vid.

På årsstämmorna har alltså privatinvesterare en unik möjlighet att skapa sig en uppfattning om ledningen. Det är därför ovärderligt med fysiska årsstämmor. Om fysiska stämmor återigen skulle ifrågasättas i börsbolag, då kommer till och med jag att bli en politisk aktivist. Det är trots allt att mötas fysiskt som gör det värt att överhuvudtaget delta.

För den som inte bara vill prata med bolagets ledning, utan även vill filosofera vidare om aktierättsliga principer över ett glas vin, så kanske vi ses på Spiltans stämma. Den hålls den 10 maj på Cirkus i Stockholm.

Thomas Eriksson
Jurist och författare med tidigare yrkeserfarenhet inom förmögenhetsförvaltning i Schweiz