The winner takes it all

Stora delar av ekonomin går på högvarv och det råder allmän brist på vettig arbetskraft. Börsindex pekar i vart fall inte nedåt och vinsterna för bolag som Volvo är sensationellt höga.

På andra håll pratas det om kris och katastrof på ett sätt som måhända är överdrivet men ändå tydligt skvallrar om svag efterfrågan. Det är ju lätt att förstå när inflation och högre räntor gröper ur hushållens köpkraft.

Oomtvistad lågkonjunktur är det i alla fall på noteringsfronten. 2022 blev ett rätt dåligt år sett till antal och ett väldigt dåligt år sett till genomsnittlig kursutveckling. 2023 är inte ens ett dåligt år. Hittills är det ett nästan helt icke-existerande år vad gäller börsnoteringar.

PARETO 80% RÄTT

Att kontrasten är så stor mellan börsindex (+10% i år) och noteringsläget (heldött) kan nog förklaras på många sätt men en dimension är den så kallade Paretoprincipen. (Döpt efter en italiensk forskare, inte en norsk mäklarfirma.)

RapportperiodenKrönika

Vilfredo Paretos guide till Q2-perioden

Enligt Paretoprincipen är det ofta så att ungefär 80% av utfallet kan förklaras av 20% av orsakerna. Här är ett axplock av exempel på detta, även kallat 80/20-regeln.

• 80% av alla tillgångar ägs av 20% av hushållen.
• 80% av alla skatteintäkter kommer från 20% av hushållen.
• 80% av bolagsvinsten kommer från 20% av produkterna.
• 80% av misstagen görs av 20% av gruppen.
• 80% av arbetsresultatet skapas på 20% av arbetstiden.

Många fenomen i naturen verkar också följa Paretoprincipen, så som fåglar, jordbävningar med mera. Det här är givetvis schabloner och verkligheten är aldrig exakt 80/20, om den ens kan mätas i bara två dimensioner.

Med det sagt så tycker jag ändå att Paretoprincipen är en oerhört användbar modell för att förstå världen. Inte som en evig sanning men som en tumregel bland många. Ett metaskämt som kanske också är på allvar vore att säga att Paratoprincipen i 80% av fallen bara är max 20% från sanningen.

98/2-REGELN

Ett extremt och ytterst fascinerande exempel på Paretoprincipen är slutsatserna från forskargruppen kring Hendrik Bessembinder vid Arizona State University. 2017 konstaterade de att baserat på 90 års avkastningshistorik för totalt 26 000 USA-aktier så har 58% gått sämre än bankboken, mätt som kortfristig statslåneränta. I genomsnitt var aktier klart bättre än ränteplaceringar men det var endast 4% av aktierna som svarade för 100% av USA-börsens samlade avkastning 1926–2015. Halva samlade avkastningen kom från endast 86 aktier.

Nu i mars 2023 släppte Bessembinder en ny forskningsrapport där man breddat undersökningen till 64 000 globala aktier perioden 1990–2020. Slutsatserna är minst lika extrema nu. 55% av amerikanska och 57% av icke-amerikanska aktier ger en USD-avkastning som är sämre än amerikanska bankböcker. 100% av värdeskapandet kan hänföras till 2,4% av aktierna. Exklusive USA så är det 1,4% av börsbolagen som står för 100% av värdeskapandet. På börsen verkar det alltså inte vara 80/20-regeln utan snarare 98/2-regeln som gäller.

SVENSKA MODELLEN

Enligt Bessembinders forskargrupp står endast 50 av totalt cirka 1 000 svenska börsbolag för 80% av värdeskapandet 1990–2020.

Vilka är vinnarna i Sverige mätt som värdeskapande i absoluta tal? På senare år märks Evolution som gått från småbolag till nära 300 miljarder i börsvärde. Eller Nibe som under VD Gerteric Lindquist skapat cirka 250 miljarder i aktieägarvärde. Sagax är ett tredje exempel på ett bolag som med små medel byggt upp ett börsvärde på över 100 miljarder.

Men sett över 30 år är det ändå Atlas Copco som skapat mest värde mätt räknat i USD. Detta i kraft av att Atlas Copco varit ett storbolag under alla 30 åren. Storbolagsfaktorn väger överlag tungt. Bland de 20 bästa svenska aktierna 1990–2020 är det bara Hexagon, Latour och Evolution som är “nya” storbolag.

VINNA GENOM ATT INTE FÖRLORA

Men vad är egentligen slutsatsen, är börsen ett lotteri? Med usla odds där man måste hitta en guldnål i en höstack med 99% floppar. Nej inte alls. Totalt sett är Bessembinder-forskningen klart överens med all annan forskning som visar att börsen i snitt ger en klart bättre avakastning än alternativen.

Och bland de 99% av alla aktier som tillsammans summerar till noll värdeskapande så finns det givetvis ett väldigt stort antal lönsamma aktier. Det gäller “bara” att undvika flertalet av de riktiga dåliga aktierna som drar ner snittet.

Det är ingen omöjlig uppgift. Historiska förlorare tenderar att fortsätta förstöra värden utan att börsen tar in alla fakta. Exempelvis SAS. Styrelsen har tydligt aviserat att dagens aktieägare lär förlora allt. Ändå är börsvärdet fortsatt 2,3 miljarder kronor.

Håller man nere andelen tunga förlorare så är halva slaget vunnet. Ännu bättre är det om man har en investeringsstil som gör att man åtminstone delvis är med på tåget med de 1% bästa aktierna som skapar enorma värden. Ingen kan pricka in tre av tre av Apple, Amazon och Microsoft från start till topp. Men är man med på någon av dessa tre delar av tiden så har man goda chanser till hög totalavkastning.

MATTEUSPRINCIPEN

Hur kommer det sig att runt hälften av alla börsbolag inte slår bankboken? Här kan vi påminna oss om den så kallade Matteusprincipen som och har släktskap med Pareto och hans 80/20-regel. Namnet kommer från Matteus 25 i Bibeln som handlar om en rik man som ger tre tjänare i uppdrag att förvalta hans tillgångar. Pengarna fördelades “åt var och en efter hans förmåga“.

När den rike mannen återvända så hade den dugligaste tjänaren, som alltså fick det största kapitalet, också skapat den största avkastningen. Den lägst rankade tjänaren hade dock bara grävt ner sin andel av guldet i jorden och alltså inte skapat någon avkastning alls. Bibelstycket som följer är välkänt.

“Ty var och en som har, åt honom skall varda givet, så att han får över nog; men den som icke har, från honom skall tagas också det han har. Och kasten den oduglige tjänaren ut i mörkret härutanför.”

Översatt till börsen idag: Man vill inte investera i “den oduglige tjänarens” börsbolag. Den förmodat skicklige har däremot lättare att göra vinster samt dra till sig ännu mer kapital. När IPO:er är i ropet så är det rätt mycket en förhoppning om att kunna hitta nästa Evolution.