Tacka fåtal superstjärnor för all avkastning

Vi repeterar vårt gamla mantra: Aktier är bolag och bolag är människor. Det är alltså människor som skapar avkastning och bäst förutsättningar brukar man få om man investerar i bolag med ägare av kött och blod. I augusti 2017 skrev er redaktör en krönika i dåvarande SvD/Börsplus som handlade om detta. Bakgrunden var en färsk kandidatuppsats från Handelshögskolan i Stockholm där Philip Leiser och Viktoria Lyttkens studerat Personägandets betydelse för aktieavkastningen.

InvesteringsfilosofiKrönika

Det är bland kött och blod du hittar aktierna som stiger mest

Studien gick lite förenklat till så att man delade in alla börsbolag i tre grupper.

1. Börsbolag där grundaren äger minst 10% (av rösterna)
2. Börsbolag där en person som inte är grundare äger minst 10%
3. Börsbolag där ingen person äger 10%

Det visar sig att den som varje år köper en aktieportfölj enbart med ”grundarägda” bolag får en avkastning som är 7,8% bättre per år än den som köper en aktieportfölj med övriga börsbolag. Breddar man och köper aktier i alla ”personägda” bolag (alltså grundare eller andra personer med minst 10 procent av rösterna) så blir avkastningen 4,8% bättre än för börsbolag utan större ägare av kött och blod.

GRUNDARNA LEVERERAR

Efter 31 år ger 7,8% årlig avkastning ett kapital som är tio (10!) gånger större än för en stackare som blivit utan den avkastningen. Med avstamp i detta satte jag ihop en lista med 30 grundarledda börsbolag som vi hade analyserat. I grafiken intill ser ni hur avkastningen har blivit fram till nu, alltså 3,5 år senare.

Grafiken är skuren vid +300% för att inte bli helt oläslig av att avkastningen från Sinch och Embracer är så enorm. Genomsnittet för alla 30 bolag är en avkastning på +170%. Grundarbolagens superavkastning är dock präglad av den extrema utvecklingen för särskilt Sinch (+1485%) och Embracer (+948%) men även Vitec (+437%) och Avanza (+398%). Plockar man bort dessa fyra bästa bolag samt de fyra sämsta (Raysearch, Attendo, Serneke och Oscar Prop) så faller snittavkastningen till “bara” +95%. Vackert så, men inte jättelångt från indexavkastningen +80% inklusive utdelningar.

NOLLPRESTERARNA

Den skeva avkastningsprofilen bland de 30 aktierna ovan är i linje med hur det ser ut om man tittar globalt på tiotusentals bolag globalt. Forskningsrapporten  Do Global Stocks Outperform US Treasury Bills? är skriven av professor Hendrik Bessembinder och tre kinesiska forskare från universiteten i Arizona och Hong Kong. Rapporten publicerades 2019 och studerar 62000 börsbolags värdeskapande perioden 1990-2018. Det visar sig att majoriteten, cirka 60%, av alla aktier ger lika dålig eller sämre avkastning än amerikanska statsskuldväxlar. Wow. Endast fyra av tio bolag ger alltså någon avkastning alls att tala om. Och det är bara en liten minoritet av dessa som är rejält värdeskapande.

SUPERSTJÄRNORNA

Forskarna döper de bästa värdeskaparna till “Superstar Companies”. Det visar sig att ca 1% av alla börsbolag står för hela aktiemarknadens värdeskapande. De övriga 99% summerar alltså till noll i värdeskapande. Vi lever i en konkurrensutsatt värld där många äro kallade men få äro utvalda. Men de få blir å andra sidan mångfalt mer belönade i ett marknadssystem som präglas av globalisering och digitalisering.

Tabellen intill visar fördelningen av de 50 mest värdeskapande superstjärnorna. Att flertalet bolag är amerikanska är slående. Och påfallande många av dessa är väldigt unga. Flera av dem (Amazon, Facebook, Alphabet m.fl.) var ju inte ens grundade förrän långt in i mätperioden 1990-2018. Även flertalet asiatiska bolag är unga, grundarledda och/eller imponerande högteknologiska.

HUNDRAÅRIGA EUROPÉER

Som europé är det däremot deprimerande läsning. Det är bara åtta av 50 globala superstjärnor som är europeiska. EU brukar ju peka ut sig själva som världens största ekonomi men USA har alltså mer än 10 gånger så många superstjärnor. (35 vs 3)

Det är också värt att notera att samtliga åtta europeiska superstjärnor har runt 100 år på nacken eller mer. Branschstrukturen är inte imponerande. I Schweiz ser vi två läkemedelsbolag (från 1800-talet!) men för övrigt är det alltså schampoo, handväskor, dagligvaror, bank och oljebolag. Det är inte de produkter man automatiskt förknippar med innovation och framtidshopp.

INTENTION, KAPACITET, TILLFÄLLE

Vid brottsutredningar så talar man om att gärningsmannen måste ha både intention, kapacitet och tillfälle. Likadant är det med företagsledningar. De behöver ha den rätta intentionen, den rätta kapaciteten och få den rätta möjligheten för att kunna driva igenom sin affärsplan. Grundare är härvidlag perfekt rustade för att lyckas.

• Intentionen, alltså rätt incitament, är automatiskt uppfylld med tanke på stort aktieägande och engagemang.
• Kapaciteten, alltså dugligheten, är också nästan automatiskt uppfylld om vi ser till bolag som redan nått börsen. Här har ju grundaren redan demonstrerat sin förmåga att bygga ett växande bolag.
• Tillfället, alltså mandatet och tidshorisonten, är också ovanligt gynnsamt. Grundare kan och vill oftast ägna decennier åt att vässa och växa sina livsverk. Det egna aktieägandet gör att grundarna i stor utsträckning kan styra efter eget huvud och slipper institutionell tröghet och feghet.

Det är ont om billiga aktier på börsen nu. Men grundarledda bolag lyckas ändå ofta slå världen med häpnad. Och det gäller i både med- och motgång.