Sverige omsprunget av Östeuropa – stagnationen är allvarlig

Sedan 2017 har tankesmedjan ECEPR, med stöd av Nordic Capital, studerat koncentrationen av kunskapsintensiva arbeten i Europa, så kallade brain business jobs, inom teknologi, avancerade tjänster, IT och kreativa yrken. Studien har genom åren fått en omfattande spridning och används av nationella- och regionala myndigheter, högskolor och forskare som kartläggning av den ekonomiska dynamiken i Europa.

År 2017 visade resultatet att Sverige var det land i Europa, näst efter Schweiz, där högst andel av den vuxna befolkningen var sysselsatt i kunskapsintensiva jobb. I den senaste undersökningen har Sverige halkat ner på en delad sjunde plats.

Ännu sämre ser det ut på regionnivå: Stockholm var tidigare den region i Europa som (efter Bratislava) låg i topp sett till kunskapsjobbens geografi. Numera rangordnas Sveriges huvudstad först på 14:e plats relativt till cirka 280 europeiska regioner.

Lägre skattekvot lockar hjärnor

En viktig insikt från projektet är att de kunskapsintensiva jobben flyttar till europeiska länder med en lägre skattekvot. De stora europeiska ekonomierna, Tyskland, Frankrike, Italien och Spanien, har en relativt låg andel av den vuxna befolkningen som arbetar inom de mest kunskapsintensiva jobben.

Under den senaste tidens kriser och ekonomiska stagnation, har brain business jobs inom exempelvis programmering börjat lämna Sverige. Irland, Nederländerna, Malta, Danmark och Estland har sprungit om andelsmässigt.

Irland, Malta och Estland är europeiska ekonomier som utmärks av en lägre skattebörda och företagsvänlig politik. Nederländerna påminner mycket om Sverige, men har lägre skatter och en mer företagsvänlig politik. Danmark är det enda högskatteland som klarar sig någorlunda väl, främst tack vare uppseendeväckande framgångar inom läkemedelsindustrin.

Kunskapsintensivt i öst

På regional nivå är mönstret ännu tydligare. De fyra regioner som har högst andel av den vuxna befolkningen arbetandes i det kunskapsintensiva fältet är Budapest, Bratislava, Prag och Bukarest. De har en stor tillgång på talanger, låga skatter och en tillväxtfrämjande politik. Eftersom att Europa är en alltmer integrerad marknad migrerar arbetena dit.

Sveriges stagnation är utmärkande. Mellan 2014 och 2024 har den andel av befolkningen i Sverige i kunskapsintensiva jobb avstannat, medan den ökat för övriga Europa. Danmark har haft näst svagast utveckling, och likt andra högskatteländer förlitar sig landet på befintliga företag och personer med kunskapsintensiva jobb. Samtidigt har den andel av befolkningen som har mycket kunskapsintensiva jobb fördubblats i Cypern och Portugal, och ökat med minst 50% i Litauen, Rumänien, Kroatien, Bulgarien, Malta, Polen, Estland, Slovenien, Slovakien och Ungern. Denna stagnation manar till eftertanke – konkreta reformer behövs för att Sverige ska återta positionen som EU:s ledande kunskapsekonomi.

Hur skutan ska vändas

Utifrån resultaten i studien förslår vi följande åtgärder för att Sverige ska återta sin position i kunskapsligan:

• Normalisera skattetrycket. Relativt övriga länder i Europa behövs en mer förutsägbar och konkurrenskraftig skattepolitik som gör Sverige till en trovärdig och attraktiv plats för investeringar, innovation och kompetensförsörjning. Detta innefattar både skattenivåer och faktisk tillämpning, för både arbete och kapital.
• Öka satsningarna på ledande högskolor. Sverige har endast Kungliga Tekniska Högskolan med bland världens 100 bästa högskolor inom ingenjörsvetenskaper och matematik enligt QS World Universitys mätning. Chalmers Tekniska Högskola och Lunds Universitet ligger nära mätningens 100 bästa högskolor, och har potentialen att nå dit. Regeringen behöver prioritera de högskolor som har en viktig roll i utvecklingen av landets teknologiska kompetens.
• Bygg ut energiförsörjningen. De europeiska länder som har en högre total energiförbrukning per vuxen har också en högre andel av den vuxna befolkningen arbetandes i mycket kunskapsintensiva jobb. Dessutom är de europeiska länder som haft en större ökning av reala elektricitetspriser över tid, de som haft en lägre tillväxttakt med kunskapsintensiva jobb.

Sverige är del av en alltmer integrerad europeisk ekonomi. Med rätt utbildningspolitik, näringspolitik, skattepolitik och energipolitik kan landet återigen bli EU:s ledande kunskapsekonomi. Stagnationen är allvarlig och manar till konstruktiva reformer.

Klas Tikkanen är Chief Operating Officer för Nordic Capital Advisors. Nima Sanandaji är VD för European Centre for Entrepreneurship and Policy Reform (ECEPR).