Svenska VD:ar tjänar på tok för lite

Under torsdagen publicerade LO:s ekonomer sin årligen återkommande studie av inkomstutvecklingen för “makteliten” från 1950 och framåt.

“I makteliten ingår knappt 200 personer på höga befattningar inom näringsliv, politik, ekonomi och andra viktiga samhällsområden. Maktelitens inkomster jämförs i rapporten med industriarbetarlönens utveckling under samma period. Syftet är att synliggöra skillnaderna i inkomst för vanliga löntagare och denna elit”, skriver LO.

Senaste utgåvan som sträcker sig fram till inkomståret 2023 fick den braskande rubriken Makteliten i raketfart från verkligheten.

FUL METOD FRÅN LO

LO sprider alltså en bild av att makteliten har groteska löner.

“Vi kan konstatera att maktelitens genomsnittliga inkomst i relation till industriarbetarlönen i årets undersökning är på den högsta nivå som uppmätts under dessa dryga 70 år. Den genomsnittliga inkomsten för den grupp vi kallar den ekonomiska eliten – VD:arna på 50 av de största svenska företagen – motsvarar i årets undersökning 71,1 industriarbetarlöner”, skriver LO i rapportens sammanfattning.

Det första man ska ha med sig är att metoden är en ful jämförelse av äpplen och päron. Industriarbetarnas löner jämförs nämligen inte med maktelitens löner utan med dessa 200 personers totala inkomster. Eftersom underlaget inkluderar kapitalinkomster så blir särskilt VD:arnas inkomster på gruppnivå mycket högre än deras löner. Lundbergföretagens VD Fredrik Lundberg hade ju 2023 1,1 miljarder i kapitalinkomst och Spotifys VD Daniel Ek hade samma år kapitalinkomster på 350 Mkr. Stenas VD Dan Sten Olsson tjänade 123 Mkr.

LO räknar visserligen inte belopp över 90 Mkr, men metoden att inkludera kapitalinkomster gör ändå att enbart ovanstående tre exempel märkbart höjer snittet för hela VD-gruppen utan att det har något att göra med VD-löner generellt.

HAR MAKTELITEN HÖGA LÖNER?

LO-rapporten är dock väldigt bra och gedigen på det sättet att man i appendix ser hela siffermaterialet ner på individnivå och uppdelat på tjänst och övriga inkomster. Afv har dykt ner i detta och fokuserar då enbart på inkomst av tjänst. Så hur ligger det till, har makteliten höga löner?

Ja och nej. Men genomsnittet säger absolut ingenting.

VD:arna för de 50 största bolagen har verkligen väldigt höga löner. Snittlönen är enligt LO på 23 Mkr. Det är hela 54 gånger mer än en genomsnittlig industriarbetare. Väldigt mycket pengar, även om det är en bit under propagandasiffran 71 gånger. Jag återkommer till VD-lönerna längre ner men först vill jag lyfta fram “låglönegrupperna” i materialet. Tabellen intill visar alla makteliter vars löner direkt eller indirekt betalas med skattepengar.

Snittet för dessa 85 personer är alltså en lön på motsvarande 4,0 industriarbetarlöner. Det är idag 141 Tkr. Det är mindre än vad många mellanchefer tjänar. Ska man ha en hygglig bostad för en familj i en storstad så räcker inte 141 Tkr till något överflöd som liknar det LO kallar för “raketfart från verkligheten”.

Löneutvecklingen över tid är inte heller någon raket, snarare en jordfräs. Samtliga “makteliter” i tabellen ovan hade det i relativa termer klart bättre 1950. Då motsvarade deras lön i snitt 4,6 industriarbetarlöner. Och detta i en tid när en trevlig bostad kostade en bråkdel av idag mätt som antal årslöner. Så den skatteavlönade makteliten har utan tvekan fått det relativt ekonomiskt sämre över tid.

MERITOKRATISKT UNDERBETYG

Som skattebetalare skulle jag önska att de makteliter jag är med och finansierar får en högre lön, mot att man ställer mycket högre krav på dem. Kanske dubbla lönen för dem som är duktiga men kicka ut alla som inte sköter sitt jobb?

Meritokratiska principer inom offentlig förvaltning vore värt att prova i alla fall. Det handlar ju ändå om människor som gör av med tusentals miljarder i skattepengar och via polis och sjukvård handskas med frågor på liv och död för oss medborgare. Det kan väl vara värt några kronor att inte ha klåpare i toppen?

VARFÖR ÄR VD-LÖNERNA SÅ HÖGA?

Åter till VD-lönerna. Varför är de så förbaskat höga som 23 Mkr per år? En viktig förklaring är att det inte är mycket pengar för en styrelse i ett stort börsbolag. Om börsvärdet är säg 100 miljarder kronor så motsvarar VD-lönen bara 0,03% av värdet inklusive sociala avgifter. Tror man att VD förbättrar avkastningen med 1% så betalar det VD-lönen 30 gånger om.

Eller så ser man det som en försäkringspremie. En högavlönad VD kanske är lite bättre på att inte klanta till saker fullständigt. Man kan ju åtminstone hoppas det. För de allra största bolagen går det inte heller att bortse från jämförelsen med amerikanska lönenivåer.

GÖR VD TILL PILOT

Delvis håller jag med LO. Ofta är VD-lönerna alldeles för höga. Som investerare blir jag lätt äcklad när jag ser en VD med en lön på säg 20 Mkr som knappt äger några aktier. Den personens målfunktion är ju glasklar: Undvik kritik. Det är antitesen till vad jag vill se. Nämligen en VD som har både modet och incitamenten att ta obekväma beslut. Stora förändringar kräver nästan alltid obekväma beslut. Eller så innebär det risker.

I båda fallen är hög lön en ganska dålig eller otillräcklig drivkraft. Jag vill att VD ska ha ett stort aktieägande så att dåliga beslut kostar och bra beslut belönas extra. Det som brukar kallas för pilotskolan.

Sverige och Stockholmsbörsen skulle må bra av att fler VD:ar tjänade 50-100 gånger mer än en industriarbetare. Men det ska vara intjäning drivet av värdeskapande och inte feta lönekuvert. Var är nästa generations Melker Schörling och Gustaf Douglas? Alltså storägare med förstånd och mod att sätta upp incitamentsstrukturer som gör att VD jobbar långsiktigt för att bli rik på kapitalinkomster.