Storebrand visar hur brända ESG-fonder kan vara

Synen på hållbarhet hos Storebrands ESG-kommissarier passar som hand i handske för Hamas, Putin och Xi Jinping. Nej till västerländsk försvarsindustri, råvaruindustri och nej till Ukrainas och Israels rätt att försvara sig mot sina dödsfiender. Och så klart nej till i princip all form av energi. Indexnära? Snarare nära Greta Thunbergs index av åsikter.
Storebrand visar hur brända ESG-fonder kan vara - Ledare_kollage_nr21
Vem tar besluten i en ”indexnära” fond, frågar sig Peter Benson. Foto: TT & X

Indexfonder och andra varianter på passiv förvaltning står nu för 40% av de 45 000 miljarder dollar i fondtillgångar som täcks av fondanalysfirman Morningstar. Det är ett megaskifte som förklaras av att passiva fonder är billigare och därför över tid ofta ger en bättre avkastning. Enligt Financial Times var det förra året bara 27% av alla aktiva storbolagsfonder som slog sitt relevanta index. Drar man ut tidsperioden till 15 år är det bara 3% som slår sitt index.

STOREBRANDS DUBBLA MÅL

För många år sedan la jag en del av mina pensionspengar i indexfonder från dåvarande SPP, som då var marknadens klart bästa i termer av bra utbud och låga avgifter. Därefter har SPP köpts upp av norska Storebrand. Härom veckan blev jag via föredömlig research av kollegan Otto Klaar varse att Storebrand längs vägen också har ändrat affärsidé. Istället för indexfonder är det numera “indexnära” fonder med “höga hållbarhetskrav”. Det är två målsättningar som står i konflikt med varandra. Bloombergs krönikör Matt Levine uttrycker det bra:

“Grundtanken med indexinvesteringar är något i stil med ‘om du försöker fatta investeringsbeslut så blir de dåliga, så köp bara hela aktiemarknaden’. Så det är viktigt att indexfonder är konstruerade på ett sådant sätt att ingen fattar investeringsbeslut. Människor vill fatta investeringsbeslut, men de besluten är dåliga för dem, så du måste skydda dig noga mot tendensen att investeringsbeslut kryper tillbaka in i processen. På alla nivåer vill du vara säker på att ingen fattar beslut.”

Kort sagt: Om man fattar en mängd investeringsbeslut baserat på “höga hållbarhetskrav” kan man inte samtidigt vara en indexfond. Vad som är “indexnära” blir en definitionsfråga där åtminstone jag känner mig grundlurad. Jag köpte indexfonder för att jag ville eliminera en för mig okänd förvaltares subjektiva investeringsbeslut.

FJÄRRAN INDEXNÄRA

Hur “indexnära” blir mina andelar i fonden Storebrand Europa när fonden exkluderar Europas näst tyngsta aktie LVMH tillsammans med samtliga stora energibolag, gruvbolag och storbolag från många andra branscher? På Storebrands lista över 851 exkluderade bolag så finns bland annat tungviktare som Amazon, GE, Johnson & Johnson, IBM, Starbucks, Tesla, Walmart, Volkswagen och Berkshire Hathaway.

ESG-industrin låtsas ofta som att man är strikt objektiv i sina kriterier. Ofta lutar man sig mot FN i olika former, som om något skulle vara en moralisk eller vetenskaplig sanning bara för att 100 mer eller mindre korrupta regeringar har röstat på ett visst sätt. Svepande formuleringar från FN eller någon annan abstrakt rättighetskatalog kan sedan användas och tolkas enligt eget godtycke.

Då kan Tesla sägas bryta mot mänskliga rättigheter för att man tackar nej till LO:s kollektivavtal. Alltså bojkott av Tesla, oavsett de ESG-pluspoäng som pionjären inom el-bilar borde åtnjuta. Eller så bojkottar ESG-fonder vindkraft för att det är “en kränkning av mänskliga rättigheter att sätta upp vindkraft där renar betar”. Om detta och annat berättar Storebrands hållbarhetschef stolt i podden Kapitalet. Avsnittets namn “Go woke or go broke” sammanfattar filosofin ganska bra.

Storebrands implicita vänsteragenda blir också tydlig när hållbarhetschefen förlöjligar förekomsten av ESG-fonder som följer kristna värderingar men graderar samernas intressen som viktigare än bredare miljöhänsyn. Nej, Storebrands förvaltning verkar inte vara varken objektiv eller “indexnära”. Snarare verkar man följa ett index av åsikter som ligger nära vänsteraktivisten Greta Thunberg.

FÖLJER GRETAS INDEX

Hennes lista över saker att bekämpa har ju blivit alltmer lik önskemålen hos Sveriges och Västvärldens fiender. För Ryssland, Kina, Iran och dess islamistiska terrororganisationer är det ju toppen med en svartlistning av:

  • Västerländska försvarsindustrin i form av General Dynamics, Lockheed Martin, Leonardo, Raytheon, Airbus, BAE Systems, Boeing, Dassault, Finmeccanica, Northrop Grumman, Rolls Royce, Thales, Rheinmetall och Saab. Att försvara Ukraina mot Putins anfallskrig är alltså “ohållbart” enligt Storebrand.
  • Israeliska företag bojkottas med hänvisning till ockupation av Västbanken. Ockupationen av Tibet och i Ukraina lämnar inga motsvarande spår hos Storebrand i form av bojkott av ryska eller kinesiska bolag.
  • Stora västerländska gruvaktier som Vale, Rio Tinto, BHP Billiton med flera. För Xi Jinping är det ju toppen om Kina ostört kan lägga under sig en ännu större del av de globala råvaruindustrierna.
  • Energibolag. Här är det inte bara klassiska oljebolag som Exxon Mobil, Shell, Equinor och BP utan också bolag som allmänt uppfattas som väldigt ESG-vänliga som Fortum, Ørsted och Vattenfall som till 80-90% är fossilfria. Storebrands linje pekar alltså mot ett samhälle som har massiv brist på energi. Det blir ett fattigt och svagt samhälle som lätt kan domineras av sina fiender.

Givetvis finns det också många ryska och kinesiska aktier på Storebrands svarta lista. Men det är tämligen irrelevant eftersom dessa väger lätt i index och sannolikt ändå tar noll intryck av västerländska ESG-trender.

MORALPOLISEN PATRULLERAR

Rent principiellt ser jag inga problem alls med ESG-fonder och de får gärna vara explicita i sin moralism vare sig den är religiös eller politisk. Det jag vänder mig mot är lögnaktigheten i att sälja in en sparform som indexnära och okontroversiell när det egentligen är tvärtom. Urvalet görs efter allt annat än objektiva kriterier och man främjar saker som är djupt impopulära hos de allra flesta. LVMH är återigen ett bra exempel. Lyxkoncernen har tagit sitt namn från exklusiva väskor (Louis Vuitton), champagne (Moët) och konjak (Hennessy). Visserligen är det bara 8% av omsättningen som kommer från alkohol men det räcker för att LVMH ska vara på svarta listan.

För moralpoliserna på Storebrand är det tydligen “ohållbart” om människor vill fira en högtidsdag med champagne eller en dyr liten konjak till kaffet. Antingen har Storebrands ESG-kommissarier inte tänkt igenom detta eller så är det den här typen av översitteri som de faktiskt vill tvinga på vuxna människor. Tanken på att mitt pensionskapital används till sådant gör mig lätt illamående. Processen att byta pensionsbolag är påbörjad. Hoppas många gör mig sällskap. Storebrand förtjänar inte att vara Sveriges största fondbolag efter storbankerna.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

Annons från ABG Sundal Collier
Annons från Mangold