STEM upp till glädjesång

“Världen ska fasa ut fossil energi och gå över till sol, vind och andra förnyelsebara energislag. Det är den ‘gröna omställningen’ som alla hoppas på. Tyvärr är den helt orealistisk. Världens samlade gruvproduktion räcker bara till en bråkdel av vad som behövs. I nuvarande hjulspår lär den gröna omställningen snarast motverka sitt syfte och på kuppen öka misären för världens fattiga“, var tesen jag framförde i krönikan Den gröna omställningen måste byta spår från 28/1.

I dag resonerar jag om hur vi och andra kan försöka desarmera den hotbilden, både ekonomiskt för oss själva och kanske även för samhället.

GODA INVESTERINGAR?

Affärsidén för Afv är att du som läsare ska tjäna på bättre analys, så investerarperspektivet är en naturlig startpunkt. Experter som räknat noga på saken visar att världen 2022-2055 behöver bryta lika mycket koppar som man gjorde 1900-2021. Bilden är likartad eller värre för många andra viktiga mineraler så som litium, zink, kobolt och nickel.

Så här långt verkar analysen enkel. Den gröna omställningen riskerar leda till brist och höga priser. Köp i så fall tillgångar som är kopplade till dessa råvarupriser. Både Avanza och Nordnet har exempelvis certifikat som verkar ge en bra exponering mot kopparpriset. Afv har även hittat vettiga certifikat för nickel hos både Avanza och Nordnet. Sedan finns det så klart en uppsjö råvarufonder. Och sist men inte minst en uppsjö gruvaktier. Tabellen intill visar elva kända bolag sorterade efter börsvärde.

Av dessa har Afv i närtid analyserat kopparproducenten Lundin Mining (köp) och i fjol analyserade vi guldbolagen Newmont och Barrick. Det finns dock två stora felkällor i analysen bakom dessa investeringsidéer.

1. Beräkningarna kan visa sig vara fel. Gruvproduktionen kanske kan rampa upp och möta efterfrågan från den gröna omställningen.
2. Löftena om grön omställning kanske visar sig vara mer snack än verkstad. Utanför Europa och USA/Kanada är ju engagemanget redan nu rätt lågt. Då behövs inte samma fantasivolymer av mineraler för batterier, vindkraft med mera.

Det troligaste är väl en mix av allt ovanstående och då är det inte lika självklart att råvaror blir en kanoninvestering. Oavsett vilket så tycker jag för egen del att det känns angeläget att ha en meningsfull “hedge” i portföljen mot skenande råvarupriser. Kanske runt 5% av värdet? I den bästa av världar är det en dyr och onödig försäkring men i en dålig värld så kan det bli en riktig frälsarkrans.

INTE KAPITALBRIST

Investeringskapital kommer dock inte göra mycket från eller till för grundfrågan: Hur ska världen lyckas med den gröna omställningen? Det som saknas är nämligen inte i första hand kapital utan kombinationen av kompetenta människor och konstruktiv politik. I gruvsektorn är det exempelvis geologer och ingenjörer. Särskilt om vi i Väst vill att andra än kineser och ryssar ska diktera villkoren.

Samma mönster gäller för övrigt snart sagt alla stora samhällsutmaningar. Det som saknas är sällan pengar utan nästan alltid kompetens och rätt drivkrafter. Den större frågan blir då hur man kan få unga människor att välja en utbildning som blir bra både för dem själva och samhället. Och ett bra yrke är ju alltid också den bästa privata investeringen, om man vill ha de glasögonen på.

FYRA CIRKLAR

“Ikigai” är ett japanskt koncept för en livsbana som ger mening och syfte. Detta brukar populärt illustreras med fyra olika cirklar. Målet är att finna en punkt i tillvaron där alla fyra cirklar överlappar. Så här skulle jag beskriva “ikigai” vad gäller yrkesval.

• Arbetsglädje – Vad trivs du med att göra? Kolla på Netflix är inte ett OK svar utan det måste handla om något större. Är du extrovert eller introvert? Vill du samarbeta eller vara självständig? Tänka praktiskt eller teoretiskt? Korta puckar eller lång sikt? Lugn och arbetsro eller i hetluften? Trygghet eller förändring? Jobba med händerna, andra människor och/eller inne i egna huvudet? Etcetera. Svåra men viktiga frågor som var och en måste tänka ordentligt på och kanske testa olika saker innan man förstår vilka förutsättningar som ger arbetsglädje.
• Skicklighet – Många tror att “talang” är något jätteviktigt och att testet på talang är att man blir duktig med liten ansträngning. Fel! Skicklighet är primärt ett resultat av övning även om viss fallenhet så klart underlättar. De flesta måste jobba många år för att bli riktigt skickliga, om ens då. Ungdomar som väljer yrkesbana eller utbildning måste alltså lyfta blicken från vad de till äventyrs redan kan till vad de tror sig kunna bli bra på i framtiden.
• Försörjning – Om du ska lägga tusentals timmar på din “ikigai” så bör det även vara det som betalar för ditt uppehälle. Och förmodligen även framtida barns start i livet. Pengar är inte allt här i världen men det underlättar allt annat.
• Samhällsnytta – En djupare mening förutsätter att man på något sätt bidrar positivt till sina medmänniskor. Och det behöver inte vara så märkvärdigt som ett läkemedel mot cancer. Det kan ju vara en geolog som utvecklar malmfyndigheter för den gröna omställningen. Eller varför inte en vänlig själ som jobbar på ett äldreboende? Klart är dock att olika insatser har olika stor effekt. Vill man ha stor effekt så måste man noga tänka igenom var man lägger sin kraft.

MER STEM MINDRE HUMANIORA

Så vad ska en ung människa välja för karriär? Behöver världen fler konstvetare, jurister, dansare eller ekonomer? Kanske i vissa fall och på vissa ställen. Men generellt finns det nog snarast för många “humanister”. Åtminstone i Västvärlden och jämfört med bristen på naturvetare, eller vad man i USA brukar förkorta med STEM, alltså utbildningar inom Science, Technology, Engineering, Mathematics. Det är ju bara från dessa fält vi kommer få lösningar som medger både välstånd och friskare klimat. Glädjande nog har detta funkat fint historiskt när det kombinerats med marknadsekonomi och välskött demokrati.