Krönika Aktieråd
Sol och vårare och neutralitetspolitik
Stark köp, köp, ackumulera, öka, övervikt, bättre än index, neutral, vänta, avvakta, no case, minska, undervikt, sälj, stark sälj.
VILDVÄXT FLORA AV RÅD
Det är bara några av de olika benämningar som mäklarfirmor och ekonomimedier har på sina aktieråd och analyser. Det är lätt att göra sig lustig över floran av begrepp och det gäller särskilt gruppen i mitten. I ändorna av spektrumet är det ganska uppenbart vad budskapet är, nämligen köp eller sälj om än med olika emfas. “Stark sälj” har ju faktiskt tyngre tyngd än “undervikt”. I mitten är det emellertid mer luddigt. Vad betyder egentligen “vänta” jämfört med “neutral” eller “avvakta” för en investerare?
Kanske är aktien redan korrekt värderad? Eller har analytikern ingen aning om vad som är en rimlig värdering? Och vad ska man “vänta” på eller “avvakta” med? Ska en som äger aktien vänta med att sälja och en som inte äger aktien avvakta med att köpa?
Afv har bra tre slags aktieråd: Köp, Sälj och Neutral. Köp och sälj är tydligt nog men rådet neutral är det värt att förklara lite mer.
DET ÄR DUMT ATT VÄNTA
Neutral är inte samma sak som vänta eller avvakta. För det första betyder vänta/avvakta två helt olika saker beroende på om du som läsare råkar äga aktien i fråga eller inte. För det andra är människors vanligaste tolkning av “vänta/avvakta” just att man ska avvakta med att köpa aktien. Och det i sin tur är ju ett slags negativt råd. “Vänta med att köpa, aktien kommer inte gå bra framöver”, blir ju den logiska tolkningen.
Men med den tolkningen är ju vänta/avvakta mer som ett slags mesiga säljråd. Då sitter man med ett råd som betyder köp och två råd som betyder sälj, men i olika grad.
Här tycker någon säkert att det är helt rimligt. Vem bryr sig om mellanmjölkiga åsikter om mellanmjölkiga aktier? Man vill ju äga köpvärda aktier och inget annat!
Ja visst, men så ser ju inte verkligheten ut. Åtminstone inte för kloka investerare som inser att flertalet aktier vid en given tidpunkt inte är antingen bra köp- eller säljkandidater. Aktieägande handlar ju om ett ständigt balanserande av viss övertygelse mot sund skepsis och självkritik.
VÅR NEUTRALITETSPOLITIK
Det handlar också om att vara selektiv. Tycker man att nästan alla aktier ser köpvärda ut så är det vanligtvis ett tecken på bristande analys. Det faller också på sin egen orimlighet att se på marknaden som en uppdelning mellan köp- och säljvärt. Om man inte är helt nihilistiskt inställd till marknadens funktionssätt så är det ju rimligt att tänka sig att en stor andel aktier vid varje given tidpunkt är ungefär rimligt värderade, givet kända förutsättningar. Vilket för övrigt är långt ifrån en tro på att “marknaden alltid har rätt”.
Rådet neutral fyller alltså en ytterst viktig funktion för att markera alla de gånger som analysen inte mynnar ut i en tydlig slutsats om köp eller sälj. För Affärsvärlden så betyder ett neutralt aktieråd att vi inte ger något aktieråd. Omvänt innebär slutsatsen neutral att vi inte heller vill avråda läsare från att köpa eller sälja en sådan aktie. Vi har helt enkelt ingen uppfattning som är stark nog att formuleras som ett råd.
BÖRSPODDENS KRITIK
En stor andel neutrala aktieråd kan så klart tolkas som feghet och mesighet. Afv-krönikören John Skogman har i sin Börspodden flera gånger kritiserat Afv för att vara just mesiga eller fega. Men det kan också tolkas som att vi på Afv tar vår uppgift på stort allvar. Vi sätter aldrig köp eller sälj för att få lite extra uppmärksamhet utan bara för att vi tror på slutsatsen.
Det kan finnas väldigt rimliga skäl till detta icke-råd, inte bara feghet.
- Aktien kan framstå som helt rimligt värderad. Det finns en uppsida men den känns inte mer än adekvat.
- Det kan vara så att vi på Afv inte känner att vi förstår bolaget tillräckligt bra för att våga sätta ner foten. Den situationen kan i sin tur handla om antingen okunskap från vår sida och/eller det helt enkelt saknas information.
- Eller så är utfallet för bolagets verksamhet som att singla slant. Det blir flipp eller flopp och oddsen är så jämna att det inte är meningsfullt att gissa om det blir krona eller klave.
- En annan variant är att vi ser stora mörka moln på kort sikt som inte gör att vi inte tycker det är värt risken för att få avkastningen som finns på lite längre sikt.
ULF LUNDELLS VARDAGAR
En neutral aktieanalys är lite som Ulf Lundells bevingade ord till Expressen efter en inställd konsert i Hultsfred 1991.
“En inställd spelning är en spelning det också eftersom det väcker känslor som saknad, irritation och bitterhet. Och de inställda konserterna är ju det enda folk pratar om, så något måste de ju betyda.”
Man kan utifrån det filosofera lite kring alternativet. Hur trovärdigt vore det att som Afv publicera cirka 500 analyser per år utan att en stor andel vore neutrala slutsatser?
Givetvis letar Afv efter köpvärda aktier med ljus och lykta. Att det ofta ändå blir neutrala slutsatser kan ju ändå ha ett värde för läsare som då vet att Afv grävt i ett visst bolag men utan att hitta något av större intresse. I det läget kan ju läsaren antingen spara tid och själv också strunta i att fördjupa sig i samma bolag. Eller så kan analysen bidra med andra insikter som med en annan syn på risker/möjligheter kan leda till en lockande affär.
SOLSTOLLIGT BEMÖTANDE
I veckan publicerade Afv ett säljråd på solteknikföretaget Soltech, med ett börsvärde på 1,3 miljarder kronor och hela 78 000 aktieägare. Analysen rönte en del uppståndelse och Soltech själva skickade ut en pressrelease där man i arga ordalag ifrågasatte varför Afv-analysen var så ensidigt negativ. Soltech kom också med svepande påståenden om felaktigheter i Afv-analysen men kunde vid kontakt med Afv inte ge några exempel.
Med snart 25 års erfarenhet så vet jag att den sortens agerande är väldigt typiskt för dåliga börsbolag där det oftast slutar olyckligt för aktieägarna. Vi får väl se om Soltech hör till den kategorin. Klart är att agerandet ökar sannolikheten att säljrådet blir rätt. Och varför så negativ analys? Det var helt enkelt svårt att hitta så mycket positivt om bolaget. En bukett elektriker och takläggare som går med hiskeliga förluster är ju inte mycket att yvas över. Och den “organiska tillväxten” på 66% tror jag inte ett ögonblick på.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
Här hittar du alla krönikor