”Slopad värnskatt ökar skatteintäkterna”

Denna vecka har naturligtvis präglats av det amerikanska valet. Det brukar ju sägas att om demokraterna vinner valet så går börsen ned i tre dagar för att sedan stiga i tre år medan motsatt situation råder om republikanerna vinner (men ytterst tveksamt om detta kommer att slå in denna gång…)

Det amerikanska valet har gjort att den svenska politiken har kommit i skymundan under den senaste veckan. Därför har Anders Borgs utspel om att värnskatten blir kvar – om Alliansen får fortsatt förtroende att styra landet 2010 – inte väckt den debatt som det kanske borde ha gjort.

Moderaterna hade som vallöfte att denna skatt, som infördes 1995 med motiveringen att det var en tillfällighetsåtgärd med syfte att komma till rätta med statens budgetunderskott, ska plockas bort.

Förvisso har bland annat SACO och Almega gått ut och kritiserat Anders Borg nu i veckan. Svenska Dagbladets Claes Arvidsson snuddade också vid sanningen i ett alster publicerat den fjärde november:

“Arvsskatten och förmögenhetsskatten är borta. Båda var symbolpolitik till vänster som kostade mer för samhällsekonomin än vad de gav i statskasseklirr. Det gäller också värnskatten. Den är orättvis och fungerar som en straffskatt på utbildning och karriär.”

Men kritiken har inte varit så hård som den borde (och har kanske inte fått det utrymme det borde.) Bakgrunden är att värnskatten bidrar med ungefär fem miljarder årligen till statskassan (lika mycket som förmögenhetsskatten inbringade). Det ska jämföras med de 1 500 miljarder som staten årligen får in i skatteintäkter.

Skiktgränsen för värnskatt går vid 495 000 om året (42 258 kronor i månaden eller 507 100 kronor i lön om året). Det innebär att enbart runt 365 000 svenskar betalar värnskatt som är en statlig inkomstskatt på fem procentenheter utöver de 20 procent som samtliga personer med över 27 383 kronor i månaden tjänar.

Med andra ord, upp till 27 383 kronor betalar du enbart kommunalskatt på cirka 32 procent. På lönesumma utöver det betalas ytterligare 20 procent i statlig skatt upp till 42 258 där den statliga skatten blir 25 procent. Marginalskatten blir därmed runt 57 procent.

De som betalar värnskatt är mestadels högutbildat folk – således blir det en skatt på universitetsstudier vilket sänker utbildningspremien.

Vidare har professor Bertil Holmlund vid Uppsala Univesitet, vars nationalekonomiska institution är erkänt duktigt på arbetsmarknadsfrågor, tillsammans med Martin Söderström från Konjunkturinstitutet gjort en analys som visar att en avskaffad värnskatt sannolikt blir en ren vinst för staten.

Anders Borg ska ha haft deras rapport, “Estimating Income Responses to Tax Changes: A Dynamic Panel Data Approach”, på sin läslista men har uppenbarligen inte hunnit ta sig igenom den ännu.

Eller är utspelet enbart till för att plocka politiska poäng? Skatter som arvsskatt, förmögenhetsskatt och värnskatt drar inte in stora pengar, men det finns ett symbolvärde med sådana skatter samt progressiva skatter. Låg- och medelinkomsttagare blir mer välvilligt inställda till att betala skatt om de vet att de som tjänar mer också får betala mer.

Klassiska socialdemokrater skulle aldrig rösta på ett parti som verkar gynna höginkomsttagare. Slopad värnskatt skulle sticka i ögonen på dessa potentiella väljare.

Däremot kostar det mycket att sänka den kommunala skatten som drar in 500 miljarder (före avdrag och skattereduktioner). Vidare inbringar arbetsgivaravgifter 400 miljarder till statskassan årligen. Långt mer än den statliga inkomstskatten som sammanlagt drar in knappa 50 miljarder (varav värnskatten alltså står för endast fem miljarder).

Att på marginalen enbart tjäna 42 kronor netto per hundralapp brutto medför att folk blir ovilliga att jobba över, hellre går ner i arbetstid med mera. Slopande av värnskatten skulle ge ökade incitament för höginkomsttagare öka sin arbetsinsats (och inte gå ner i tid).

Detta skulle i sin tur ge större skatteintäkter och ökad produktion i samhället. Vidare skulle det medföra ökade inkomster från arbetsgivaravgiften.

Dessutom skulle det kunna innebära fler arbetstillfällen till följd av att höginkomsttagare lägger mer pengar på exempelvis hushållsnära tjänster och annan kringservice.

Förhoppningsvis hinner Anders Borg läsa ovannämnda rapport om hur en slopad värnskatten skulle påverka statskassan positivt innan nästa val så att hans åsikt revideras i denna fråga.

Mot en krass ekonomisk syn står det faktum att ett slopande av denna skatt skulle sticka många låg- och medelinkomsttagare i ögonen. Moderaterna, som så klart vill vinna nästa val, skulle antagligen förlora väljare bland dessa grupper om värnskatten slopades. Det är antagligen en stor bidragande orsak till att denna skatt inte tas bort trots att den är kontraproduktiv eller rentav skadlig för samhället.

nullnullnullnull