Krönika Finansiell kommunikation
Sjukt och friskt i analysbranschen
I veckan toppade Dagens Industri tidningen med en kartläggning av Aktiespararnas uppdragsanalyser. Dessa säljs under namnet Analysguiden men det är ändå helt uppenbart att kunderna, alltså börsbolagen som betalar, vill rida på Aktiespararnas rykte av att vara en oberoende röst på privatspararnas sida. Uppdragsanalyserna kostar uppåt 270 000 kr per år.
I mars för ett år sedan publicerade Aktiespararna 30 uppdragsanalyser varav 25 hade en tydlig riktkurs. DI:s kartläggning visar på ett hemskt utfall med en snittavkastning på -44% för dessa aktier ett år senare. Alltså oerhört mycket sämre än de -3% som gäller för Stockholmsbörsen som helhet. Aktiespararnas uppdragsanalyser är också klart sämre än snittet på småbolagslistorna First North och Spotlight.
Utfallet -44% är extra groteskt om man jämför med de +89% som var snittet för Aktiespararnas riktkurs för ett år sedan.
KÖPT ANALYS ÄR OMÖJLIGT UPPDRAG
Vad beror fiaskot på? Min bedömning är inte att analytikerna på Aktiespararnas Analysguide skulle vara sämre än sina konkurrenter. Däremot kan det nog vara så att just Aktiespararna blivit en magnet för börsbolag med särskilt dåliga utsikter. Tänk små bolag med stora kapitalbehov och klent med professionella investerare. Ja, då återstår ju bara privatsparare och ofta av den mer godtrogna sorten. Alltså sådana som inte förstår att Aktiespararna i och med Analysguiden har skaffat andra lojaliteter än att alltid bara stötta privatspararna.
Den större frågan är alltså vad trovärdigheten är med analys som är betald av bolaget som ska analyseras. Cirka noll eller låg, är svaret från folk som förstår finansmarknaden och dess incitament.
Affärsvärlden har senaste åren gjort ett antal genomgångar av marknaden för uppdragsanalys. Se länkarna här intill. En slutsats är att fenomenet ändå är på stark frammarsch, inte minst för att oberoende analys alltmer är en bristvara, särskilt för mindre bolag. Förutom Afv är det inte många aktörer som publicerar kvalificerad och oberoende analys av mindre börsbolag.
Så i valet mellan ingen analys och köpt analys så väljer många bolag att betala. Och betalningsviljan blir tyvärr extra stor för just de bolag som har nytta av att locka till sig okunniga investerare till nästa nyemission.
Jag är inte kategoriskt negativ till uppdragsanalys. Det fyller en legitim funktion för börsbolagen och även för insiktsfulla investerare. Men det blir väldigt problematiskt om uppdragsanalys riktas mot okunniga investerare som inte förstår spelreglerna. Det blir extra problematiskt för just Aktiespararna. Att ta betalt av ett sämre urval börsbolag så att dessa lättare ska kunna lägga vantarna på folks besparingar är knappast förenligt med Aktiespararnas namn och uppdrag.
ANALYTIKERMASSAGE UNDER BÄLTET
En del av Aktiespararnas uppdrag är ju att vara en blåslampa mot diverse avarter på finansmarknader. Exempelvis så kallad analytikermassage. Den 31 januari i år gick Aktiespararnas VD Joakim Olsson till attack i DI mot fenomenet. Alltså att vissa börsbolag “masserar in” information i sina analytikers vinstestimat så att en stundande kvartalsrapport får ett smidigare mottagande.
Det hela kan liknas vid en förtäckt symbios mellan bolag och analytiker där båda parter gynnas av att analytikerna blir korrekt “guidade”. Detta låter så klart förkastligt och i sin grövsta form är analytikermassage förmodligen olagligt. Men jag tror det är rätt sällsynt att massagen rör sig under bältet och blir så intim att den skulle fällas i domstol. Snarare rör det sig om moraliska nyanser från väldigt oskyldigt till klart olämpligt. (Hej Elekta!)
Faktum är att den som har bra koll på bolag och nyckelpersoner ofta kan läsa ut väldigt mycket information utan att den explicit uttalas. Kroppsspråk, tonläge, grad av ögonkontakt och ordval kan tillsammans med personkännedom vara en guldgruva. Det här är sådant som även vi på Afv ofta drar nytta av i vårt analysarbete. Det handlar dock som regel om subjektiva tolkningar som inte alltid stämmer och inte om några skamlösa “blinkningar” från bolagens representanter.
En annan dimension av kritiken mot analytikermassage är att vissa inte får tillgång till dessa möten alls. Det är en lite märklig kritik. Börsbolag måste ha rätt stor frihet i om man vill lägga tid eller inte på möten med olika sorters investerare. Det är inte en mänsklig rättighet att få träffa VD. För privata företag måste det råda “mötesfrihet”.
TYST PERIOD ÄR VRÅLDUMT
Och så har vi detta med “tyst period”. Alltså att börsbolag vägrar svara på frågor inför rapporter. IR-personerna får det ofta att låta som att det är ett regelkrav men detta är något som börsbolagen har hittat på helt själva och det finns ingen som tvingar dem till “tyst period”.
Tysta perioder är helt onödiga. Givetvis ska bolagen undvika att säga för mycket om dagsformen men det gäller 365 dagar om året, inte bara inför rapport. Generella frågor om affärsmodell, tillväxtstrategi och långsiktiga trender ska bolagen alltid kunna svara på. Eller välja att inte svara på, men då får de stå för sitt dåliga IR-arbete och inte gömma sig bakom floskler om “tyst period”.
HUR BORDE DET VARA?
Efter allt klagande kan det vara bra att avluta lite konstruktivt.
- Uppdragsanalys är vad det är och fyller ofta ett legitimt syfte. Att okunniga investerare fattar dåliga beslut är ett evigt problem som inte löses genom att stoppa alla uppdragsanalyser. Självsanering är det bästa vi kan hoppas på.
- Analytikermassage är också svårt att komma åt. Förbjuda enskilda möten är helt fel väg att gå. En möjlig lösning att testa skulle vara att börsbolag (åtminstone de stora) i sina investerarrelationer måste spela in samtalen. Ungefär på samma sätt som att alla aktiemäklares telefonsamtal spelas in av arbetsgivaren. 99% av tiden raderas banden utan att någon lyssnat på dem men i de sällsynta fall där det finns misstanke om övertramp så finns det inspelningar att tillgå.
- Tysta perioder är bara dumt och onödigt. Alla börsbolag borde sluta upp med det. Vill de inte svara på frågor så får de hitta på andra ursäkter.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
Här hittar du alla krönikor
