Semester är då vi går från 80 procent ledigt till 100 procent

Alla pratar om hur mycket vi jobbar. Som individer klagar vi över att det är för mycket jobb för oss själva eller närstående. Eller så oroar man sig över att vi som samhälle jobbar för lite eller att arbete belönas för dåligt. Som ”det nya arbetarpartiet” belönades Moderaternas ”arbetslinje” med åtta års regeringsmakt.

Det är intressant och paradoxalt för verkligheten är att vi som samhälle jobbar mindre än någonsin i världshistorien och att det funkar utmärkt. Både för folkhälsan och ekonomin.

Tabellen nedan visar två schematiska typfall: Arbetslivet före industrisamhället respektive i dagens Sverige.

1. Rad 1 och 2 visar den typiska livslängden (60 respektive 85 år) och att arbetslivet före industrisamhället var cirka 45 år (från 15 års ålder till 60) medan det idag oftast stannar vid 40 års arbete mellan 25-65 år.
2. Rad 3 visar att antalet arbetsdagar per år har fallit rejält med lediga lördagar, röda dagar och fem veckors semester.
3. Rad 4 visar att arbetsdagen gått från ofta 12 timmar till som regel 8 timmar.
4. Rad 5 visar hur många arbetstimmar hela arbetslivet kokar ner till utifrån antagandena i rad 1-4. Före industrisamhället förväntades man jobba cirka 162 000 timmar. Idag jobbar de flesta max 72 000 timmar under ett arbetsliv.

Här tar vi inte hänsyn till varken sjukdom, arbetslöshet, maskning, kollegialt småsnack och annat som reducerar den faktiska arbetstiden. Särskilt idag är nog den avbränningen betydande. Enligt en brittisk undersökning refererad i tidningen Wired ägnar den typiska kontorsarbetaren mindre än 3 timmar per dag åt effektivt arbete. Resten går till fikapauser, sociala medier, småsnack med kollegor och annat. Men om vi för sakens skull ändå utgår från ”brutto” antal timmars arbetsliv och ställer det i proportion till resten av våra liv så ser man i grafiken nedan att våra liv egentligen präglas mer av fritid än av arbete.

De två cirklarna visar vaken tid från vaggan till graven. (Varje dygn antas rymma 8 hr sömn.)

• Barndomstiden är 0-15 års ålder men ser så klart helt olika ut i olika tidsåldrar/samhällsklasser sett till mixen av lek/skola/arbete. Även barndomen rymmer dock alltid vardagsbestyr, alltså saker som måste göras i vardagen.
• Arbetade timmar är tagna från tabellen i början, alltså 72 000 timmar idag och 162 000 timmar före industrisamhället. Utslaget över allt längre livslängd har arbetstiden gått från cirka halva livet till idag bara cirka 20 procent.
• Vardagsbestyr är en förenklad samlingspost för allt man måste göra som inte är arbete. Äta, tvätta, pendla etc. Antas vara 4 hr per dygn genom hela livet.
• Vuxen fritid är vad som blir kvar. Den tårtbiten har på cirka 150 år vuxit från cirka 10 procent till 50 procent av ett typiskt liv.

Det är makalöst och ger lite perspektiv på hur oerhört produktivt dagens samhälle är. I allt väsentligt är det tack vare innovationer och duktiga företagare som vi har hamnat här. Det är ett bra perspektiv i den ständiga jakten på vinnaraktier.