Sandström: Vad haren och sköldpaddan lär oss om Northvolt och grön utveckling

Alltfler gröna industrisatsningar visar sig nu vara gröna bubblor. I veckan försattes dotterbolaget Northvolt Ett Expansion AB i konkurs. Dessutom aviserade Uniper att flygbränslesatsningen i Sollefteå inte blir av.

Det är viktigt att förstå mekanismerna bakom de gröna bubblorna. Tillsammans med forskarna Magnus Henrekson, Mikael Stenkula och Karl Wennberg har undertecknad varit redaktör för två akademiska böcker där totalt 52 forskare skärskådat industripolitikens gissel: Questioning the Entrepreneurial State (2022) och Moonshots and the New Industrial Policy (2024).

I takt med att gröna drömmar punkteras av ekonomiska och teknologiska realiteter blir det dock minst lika viktigt att peka ut vägar framåt.

Grön omställning – fel från början?

Kanske återfinns systemfelet redan i själva begreppet grön omställning. Ordet omställning signalerar att en verksamhet ska skifta i sina grundvalar.

Det finns något revolutionerande bakom idén att industrier ska byta teknologi.

Stålindustrin skulle gå över till användning av vätgas, men världens största ståltillverkare ArcelorMittal väljer istället naturgas i Europa då vätgas är för dyrt.

Vätgas och vindkraft skulle bli input för produktionen av e-metanol i Örnsköldsvik, en satsning som nu inte blir av.

Bilbranschen ska elektrifieras på rekordtid, men batteriproduktionen i Europa halkar efter.

De små stegens revolution

Även en teknisk revolution sker faktiskt genom mängder av små steg.

Kameraindustrin genomgick en digital metamorfos tidigt 2000-tal. Filmtillverkare som anrika amerikanska Kodak gick i konkurs medan kameratillverkare mötte stora problem. I min egen forskning har jag bland annat studerat just Kodak samt svenska Hasselblads långa och mödosamma resa in i den digitala eran.

Revolutionen sker i en ekonomisk och kommersiell bemärkelse först efter decennier av rasande snabb evolution inom mikroelektroniken.

Bildsensorn (Charged Coupled Device, CCD) uppfanns 1969. Världens första megapixelsensor utvecklades på Kodak Research Labs 1986. En digital kamera med 1 megapixel i bildkvalité kostade mer än 100 000 kronor i mitten av 1990-talet.

Efter decennier av små utvecklingssteg har digital fotografi i början av 2000-talet en teknisk prestanda som gör att bildkvalitén och kundnyttan kan mäta sig med den fotokemiska filmen. Först därefter svepte revolutionen genom branschen och fotografin digitaliserades på bara några år.

Från grön omställning till grön utveckling

Historien om utveckling på miljöområdet är också en historia om många bäckar små.

Vattenanvändningen i svensk ekonomi har under åren 1970-2020 minskat med 38%. Samtidigt har Sveriges BNP nästan tredubblats. I förhållande till BNP har vattenanvändningen därmed minskat med 78%.

Elanvändningen har varit i stort sett varit oförändrad sedan 1990 medan BNP nästan har fördubblats. Elintensiteten i Sveriges ekonomi har således halverats.

Ett likartat mönster kan skönjas gällande utsläpp av växthusgaser från transporter. I förhållande till BNP har utsläppen av växthusgaser halverats sedan 1990.

Nej, allt är inte frid och fröjd

En vanlig invändning mot ovanstående resonemang är att detta inte är tillräckligt och att utvecklingen måste gå snabbare. Det finns förstås statistik som inte är lika positiv. Vi ser exempelvis att utsläppen av växthusgaser från lätta lastbilar har gått upp och att minskningen för tunga lastbilar bara är 15% 1990–2021.

Hellre små förbättringar än stora klavertramp

De senaste årens misslyckanden avseende storslagna ambitioner att “ställa om” allt från flygbränslen till fartygsbränslen eller försök att skapa egen batteriproduktion antyder att alternativet till små förbättringar verkar vara stora klavertramp.

Den amerikanske MIT-forskaren Andrew McAfee skrev 2019 boken More from less där han visade hur ekonomisk tillväxt kan kombineras med miljöhänsyn. McAfee pekar på hur regleringar, vinstmaximerande företag, teknikutveckling och ansvarstagande konsumenter i synergi effektiviserar samhällsekonomin.

En marknadsekonomi där utsläpp och miljöskador prissätts via skatter leder till en ständig och decentraliserad process av effektiviseringar. En aluminiumburk vägde 85 gram år 1959. Drygt 50 år senare har dess vikt minskat till 13 gram, en reduktion i materialåtgång med 85%. Jonas Grafström vid forskningsinstitutet Ratio identifierade tillsammans med undertecknad liknande exempel gällande Sverige och Europa.

Små steg i rätt riktning är att föredra framför storslagna misslyckanden. Fabeln om haren och sköldpaddan behöver repeteras såväl i Stockholm som i Bryssel och Norrland, tycks det.

Läs mer:

Assars gröna kärlekspar: kapitalism och regleringar

Kapitalismen är bra för klimatet