Sandström: Riksgäldens avmaskade kreditvärdering av Northvolt

Det har varit en grannlaga utmaning att få ut Riksgäldens kreditvärdering av Northvolt. Det dokument som begärts ut har tidigare varit så hårt maskat att det knappt gått att utläsa någonting från myndighetens analyser.

Detta är olyckligt, för Riksgälden behöver inte skämmas över sitt arbete. Affärsvärlden har nu tagit del av en i betydande delar avmaskad version där Riksgäldens resonemang bakom den beviljade kreditgarantin och dess utformning framgår.

I slutändan aktiverades aldrig kreditgarantin till Northvolt på 15 miljarder kronor då företaget inte uppfyllde de kriterier som hade specificerats.

När Northvolt nu gått i konkurs är kreditvärderingen en intressant återblick och inblick i beslutsfattandet runt finansieringen av den största konkursen i modern svensk historia.

1% risk för konkurs

”Det sammanvägda kreditbetyget som vi har tilldelat Northvolt är Ba1”, skriver Riksgälden i sammanfattningen.

Ba1 enligt Moody’s kreditbedömning motsvarar en risk för konkurs inom ett år på 1% och en risk för konkurs på 12% inom fem år.

En alldeles för optimistisk analys, blir det första intrycket när man läser detta. Men faktum är att Riksgälden pekar ut flera betydande risker som negligerades i den övriga samhällsdebatten under 2023.

Produktionsproblem

Under kapitel fem “Försening och fördyrning” skriver myndigheten:

“Investeringen och byggnationen är försenad med drygt ett och ett halvt år.”

Man noterar att Northvolts “totala prognosticerade kostnader ökat med 2 miljarder dollar.”

Riksgälden är också tydlig med att batteritillverkning medför betydande utmaningar:

”Produktion av battericeller kräver stora kapitalinvesteringar, hög nivå av tekniskt kunnande och tillgång till såväl aktiva material som energi för en energiintensiv produktionsprocess.”

Myndigheten påtalar även att Northvolt saknar “erfarenhet av projekt av denna storlek och komplexitet, dvs att bygga och driftsätta flera produktionslinor med omfattande produktion.”

Sänkt kreditbetyg

Faktum är att Riksgälden väljer att sänka sitt kreditbetyg på grund av riskerna runt produktionen:

”Konstruktionsfasen är en central risk och beroende av andra leverantörer och med flera gränssnitt. Kreditbetyget justeras därför ned till för att spegla konstruktionsrisken.”

Imponerande klarsynt, med tanke på vad som framkommit avseende produktionsproblemen i Skellefteå.

Det är förstås lätt att vara efterklok, men det är tydligt idag att två aspekter kunde ha getts mer utrymme i Riksgäldens kreditvärdering: finanserna och konkurrenskraften.

Finanserna

Riksgälden skriver att ”Northvolt har en hög ‘burn rate’ på grund av kommande betalningar för utrustning, maskiner och den omfattande expansionen.”

Myndigheten hade kanske kunnat utveckla hur skuldfinansieringen påverkar företagets överlevnadsförmåga. Northvolt byggde ett skuldberg med räntor som tickade uppåt varje år. Detta var en betydande finansiell risk som till sist medförde att ingen ville gå in med nytt aktiekapital.

Konkurrenskraften

Måhända kunde Riksgälden också fördjupat analysen av konkurrenssituationen på marknaden. Myndigheten skriver att:

“Det finns en god förmåga att upprätthålla både marknadspositionen och stabilitet i netto kassaflödena när driften påbörjas och intjäningen startas.”

Det är idag tydligt att värdekedjan runt batterier domineras av kinesiska bolag. Hur Northvolt någonsin skulle kunna stå sig i den här konkurrensen utan att bli beroende av Kina är en gåta. Detta borde nog ha varit tydligt under 2023 när Riksgälden gjorde sin analys.

Men, som sagt, det är lätt att vara efterklok.

“Projektets största risktagare”

I Riksgäldens analys konstateras också krasst att om kreditgarantin beviljas så blir myndigheten ”tillsammans med Euler Hermes projektets största risktagare.”

I den mån Riksgälden brister i sin analys verkar det inte påverka agerandet. Man landar i en försiktig hållning:

”Det finns specifikt utformade villkor som måste vara uppfyllda för att lånet ska betalas ut till Northvolt. Dessa villkor måste vara uppfyllda innan utbetalningar kan ske, vilket minskar risken.”

Å skattebetalarnas vägnar går det känna tacksamhet.

Tidsandan

Det bör också understrykas att kreditvärderingen gjordes år 2023. Sentimentet i samhället var annorlunda då. Det rådde alltjämt betydande hajp runt såväl Northvolt som den “gröna industriella revolutionen” i Norrland.

Dåvarande näringsministern Karl-Petter Thorwaldsson (S) sa att “Sverige håller på att bli en stormakt inom batterier”.

I efterhand framstår det snarare som att Sverige höll på att bli en stormakt i storhetsvansinne.

Northvolt och Stegra

Mot bakgrund av ovanstående vore det förstås intressant att få inblick i hur Riksgälden resonerat runt stålbolaget Stegras kreditgaranti. Som tidigare påtalats finns betydande likheter mellan Stegra och Northvolt, inte minst gällande produktionsutmaningar, finansiering och konkurrenssituation.

Än så länge har 459 miljoner av Stegras kreditgaranti på 13 miljarder betalats ut. Frågan är om Riksgälden har utformat kreditgarantierna med eftertänksamhet även den här gången.

Riksgäldens kreditbedömning av Northvolt kan laddas ner här.

Läs mer:

Ingen rusning till gröna garantier

Northvolt i intensiva samtal med potentiell köpare

Fängelse eller inte, rättvisa behöver skipas efter Northvolt

Uppdrag granskning om Northvolts (av)fall

Tio likheter mellan Northvolt och Mix stålbolag i Boden