Sandström: Pengarna forsar in i Skellefteå – trots Northvolt

“De här hundra miljonerna vi investerade har vi tjänat igen sedan länge”, sa Skellefteå Krafts VD Joachim Nordin till Affärsvärlden hösten 2024. Detta apropå bolagets investering i den kraschade batteritillverkaren Northvolt.

Nordin har rätt. För Skellefteå Kraft är några hundra miljoner ingen betydande förlust. Hans självförtroende står i kontrast till de skräckrubriker som syns i media gällande utvecklingen i Skellefteå.

Bolaget är inget vanligt kommunalt företag utan äger några av Sveriges finaste tillgångar till vattenkraft. Ortens historia, dess nuvarande situation och dess framtid måste förstås med utgångspunkt i dessa unika förutsättningar.

Låt oss därför titta lite närmare på ekonomin i Skellefteå och kommunens kraftbolag.

Växande skulder

Skuldsättningen av Skellefteå kommun har ökat betydligt sedan 2013.

Ett trefaldigande av en kommuns skuldbörda på tio års tid kanske bör stämma till eftertanke.

I relation till övriga landet är det dock inte oroväckande långt från genomsnittet.

Inget vanligt kommunalt bolag

Samtidigt är det tydligt att Skellefteå kommun har investerat väsentligt mer än vad man har skuldsatt sig.

Skuldsättningen per invånare i kommunen ökade med 60 000 kronor 2013–2023. Parallellt växte kommunens anläggningstillgångar med 100 000 kronor per invånare.

Man har alltså investerat betydligt större belopp än vad man har lånat.

Den rimliga tolkningen av detta är att kassaflöden från Skellefteå Kraft och kanske främst dess vattenkraft har banat väg för de stora gröna satsningarna. Skillnaden mellan investeringarna och lånen är 40 000 kronor per invånare vilket blir mer än tre miljarder kronor.

Friska pengar forsar alltså in i Skellefteå och dessa används för att investera.

I en klass för sig

Skellefteå Kraft driver 28 vattenkraftstationer med totalt 41 aggregat. Den installerade effekten uppgår till 688 MW, och bolagets vattenkraft producerar årligen omkring 2,8 TWh. Företagets totala elproduktion år 2023 uppgick till 4,2 TWh. Omkring två tredjedelar av elektriciteten kommer därmed från vattenkraften.

Vid en jämförelse med andra kommunala energibolag blir det tydligt att Skellefteå Kraft och Jämtkraft är i en klass för sig. Dividerar vi ett antal kommunala energibolags samlade tillgångar med befolkningen i respektive kommuner framgår detta med all tydlighet.

Liksom Skellefteå Kraft kontrollerar Jämtkraft stora mängder vattenkraft. Även gällande omsättningen per invånare sticker de båda bolagen ut från mängden.

Jämför vi elproduktionen mellan kommuner ser vi exempelvis att Skellefteå Kraft producerar närmare 27 gånger mer elektricitet per invånare än Jönköping Energi.

Det forsar in pengar

Ovanstående jämförelser är förstås överförenklingar. Kommunala bolag skiljer sig åt i sin historia, i utbud av tjänster med mera. Men jämförelsen visar att Skellefteå besitter unika tillgångar.

Oavsett Northvolts debacle forsar det alltså närmast bokstavligen in pengar i kommunen.

Fyra bubblor senare

Om Northvolt föregicks av de tre gröna satsningarna i Sekab, Biostor och Blaikenvind har kommunens kraftbolag totalt banat väg för fyra gröna bubblor.

• De totala förlusterna från Northvolts tre föregångare uppgår till åtminstone två miljarder kronor, vilket skulle motsvara ungefär 26 000 kronor per invånare i kommunen.
• Enbart investeringarna i Blaikenvind fram till 2017 summerar till 3,3 miljarder, motsvarande 42 000 kronor per invånare.

Anmärkningsvärt, kan tyckas.

Men pengarna rinner alltjämt in i kassakistorna och kommunen har hittills fått ihop ekonomin trots de gröna krascherna.

Läs också:

Skellefteås hattrick i gröna krascher – före Northvolt

Uppgifter: Northvolt saknar pengar för Chapter 11

Northvolt-ägaren: de där 100 miljonerna har vi tjänat in sedan länge

Mungers aska över Norrland, Stockholm och Bryssel