Sandström: Mer vindkraft är rena självmordet – hur tänker Vattenfall?

Affärsvärlden har tidigare visat att Vattenfalls vindkraft liksom övriga sektorn dras med stora förluster. Trots detta har bolaget planer på ytterligare expansion av vindkraften, även i Norrland där lönsamheten är som allra sämst.

I 13 grafer visar jag varför dessa planer innebär ett stort risktagande. Förmodligen behöver planerna läggas i malpåse för att inte bli ytterligare ett svart hål för skattebetalarna.

Storslagna planer – 20 miljarder?

Av Vattenfalls hemsida framgår att man har storslagna planer på ytterligare expansion av vindkraften.

Flera av projekten har inte påbörjats, men de ligger på bolagets hemsida och befinner sig i olika faser beträffande tillstånd, undersökningar av förutsättningar m.m. Planerna förtjänar därför att diskuteras och tas på allvar.

Vattenfall anger uppger planer på att ansöka om tillstånd för upp till 403 vindkraftverk i Norrland. Vid Storlandet finns idéer om att bygga maximalt 373 vindkraftverk och vid Selkävaara kan det bli 30 turbiner. Storlandet är granne med Markbygden Ett som låg i rekonstruktion under ett års tid.

Sedan tidigare har Vattenfall fått tillstånd för åtminstone 150 vindkraftverk i landets norra delar.

Totalt innebär detta att Vattenfall kan ha planer för 550 vindkraftverk – bara i Norrland. Det motsvarar tre gånger storleken på Sveriges och Europas största vindkraftsanläggning Markbygden Ett som har 179 vindkraftverk. Total investering skulle i såna fall vara omkring 20 miljarder kronor.

Fem år av förluster

Hur kan dessa planer då förstås?

Till att börja med bör de ses i ljuset av att Vattenfalls vindkraft har förlorat pengar fem år i rad.

Skenande negativa elpriser

Det finns skäl att misstänka att situationen kommer förvärras framöver. Antalet timmar med negativa elpriser har blivit 25 gånger fler mellan 2022 och 2024, räknat som ett snitt för hela landet.

Som vi ser nedan är situationen särskilt problematisk i Norrlands elprisområden SE1 och SE2.

Tittar vi närmare på 2024 framstår SE2 som särskilt drabbat.

Under årets första tre månader verkar trenden ha tilltagit. SE2 har tre gånger fler timmar med negativa elpriser än SE3 och SE4.

Dilemmat med negativa elpriser beskrevs redan i 2023 års årsredovisning för Vattenfall-ägda Blakliden. Från 2023 till 2024 har antalet timmar med negativa priser nästan fördubblats i SE1 och SE2. Det går bara föreställa sig hur lönsamheten för 2024 kommer påverkas.

Värst i Norrland

Som vi ser har marginalerna för vindkraften i Norrland i genomsnitt legat på -65% åren  2017-2023.

Notera att förlusterna verkar accelerera de senaste åren. Notera också att dessa siffror inte inbegriper den fördubbling av mängden negativa priser som skedde mellan 2023 och 2024.

Elkonsumtionen sjunker

Frågan är i vilken utsträckning Vattenfall och vindkraftsindustrin förlitat sig på att elbehovet kommer att öka i framtiden.

Prognoserna pekar ofta på ett fördubblat elbehov de kommande decennierna. Detta baserat på antaganden om att elektricitet och vätgas ersätter fossila bränslen som kol och olja inom exempelvis ståltillverkning och som drivmedel för fordon.

Hur säkra är dessa prognoser? Hittills går det inte skönja någon växande elanvändning i Sverige. Tvärtom har elkonsumtionen minskat sedan tidigt 2000-tal.

Det hade gett mer tyngd till prognosernas tillförlitlighet om vi åtminstone sett en försiktig trend mot ökad elanvändning. När istället en liten men noterbar nedgång kan skönjas bör det stämma till eftertanke. Och kanske försiktighet.

Att flera av de verkligt stora elslukande projekten i Norrland har decimerats väsentligt, lagts ner eller drabbats av förseningar bör kanske också väcka frågor gällande framtidens elanvändning i Norrland.

Elexporten växer med vindkraften

Parallellt med att elanvändningen minskat har istället elexporten ökat.

Hittills har elexporten dessutom gått hand i hand med vindkraftsexpansionen. Under åren 2008-2023 genererade vindkraften 250 TWh, under samma period summerade elexporten till 256 TWh.

Orsaken till detta är förmodligen att väderberoende elproduktion medför oförutsägbara förändringar i utbudet som inte kan användas när det uppstår. Det skapas överutbud när det blåser och akut brist när det inte blåser.

Vindens pris

Överutbudet medför låga priser när det blåser.

En större andel vindkraft i elsystemet innebär att den här effekten förstärks. Varje ny vindkraftsanläggning medför att priserna blir lägre och intäkterna sjunker för samtliga vindkraftsanläggningar. Alltmedan elexporten växer vidare.

Skellefteå visar vägen

Tidigare i år kunde Afv avslöja att Skellefteå Kraft skrev ned vindkraften med en kvarts miljard 2024. Det är fjärde nedskrivningen av vindkraft bolaget har gjort på nio år. Är detta en fingervisning om hur resultaten för vindkraften i Norrland kommer att landa år 2024?

Ekonomiskt självmord

Den som baserat på dessa grafer väljer att bygga ny vindkraft i Norrland spekulerar i att elanvändningen kommer att växa radikalt på lång sikt.

Innan denna “långa sikt” eventuellt infinner sig kan ny vindkraft bara betraktas som ekonomiskt självmord. Såväl för den enskilda investeringen som för samtliga vindkraftsanläggningar vars lönsamhet försämras av att vindkraften byggs ut.

Det är nog dags för Vattenfall att göra en översyn av sina planer på ny vindkraft.

Läs mer:

25 gånger fler timmar med negativa elpriser 2022-2024

Vattenfall erkänner vindkraftens lönsamhetsproblem

Solcellernas solförmörkelse

Northvoltägaren skriver ned vindkraften

Varför är vindkraften så olönsam?