Krönika Grön omställning
Sandström: Hellre hårda lagar än gröna spadar – blytunga utsläppsfall på 99%
Den gröna omställningen har problem. Northvolt är i djup kris och tio vätgassatsningar har hamnat i malpåse bara i år. Vindkraften har förlorat pengar i sju års tid. LKAB bromsar sin del av Hybrit.
De som kallar undertecknad för “olyckskorp” eller liknande har rätt i minst en sak. Vill man påtala att en väg inte är framkomlig är det också viktigt att visa alternativa lösningar.
Jag har försökt göra detta i en serie artiklar gällande effektiviseringar, skatteavdrag, utsläppsminskningar och framgångsrik användning av vätgas samt ett antal böcker (2020, 2024) och vetenskapliga artiklar (2020, 2023).
Varför har den gröna omställningen problem, och vad är alternativet?
Den gröna omställningens systemfel
Åtminstone sedan 2020 har undertecknad problematiserat den gröna omställningen i en serie skrifter, akademiska böcker (2022, 2024) och artiklar. Utan att upprepa argumenten kan de sammanfattas i följande fem punkter:
- Den som inte bör påverka politiken har ofta störst incitament och bäst förmåga att göra det.
- Ingen risk är för stor när någon annan betalar.
- Politiken kan inte välja rätt teknologier.
- Den politiska logiken handlar om publicitet snarare än realism.
- Ingen ställer kritiska frågor, förrän det är för sent.
2000-talets skräckexempel
Ovanstående punkter är inte främst åsikter utan ett försök från min sida att förklara de gröna misslyckanden som ägt rum de senaste decennierna, men som få velat prata om. Låt mig ge fem korta hänvisningar:
- Kommunägda Sekabs försök att utveckla etanol ur skog slutade med miljardförluster.
- Skellefteå Kraft förlorade 500 miljoner på försöket att bygga en biopelletsfabrik i Storuman, Biostor.
- Göteborg Energi skulle göra gas ur grenar och kvistar, Gobigas-projektet misslyckades och kostade flera miljarder.
- Batteriföretaget Nilar gick i konkurs 2023, trots stora offentliga medel från bland annat Europeiska investeringsbanken.
- Sveriges och Europas största vindkraftsanläggning Markbygden Ett hamnade i rekonstruktion 2023.
Misslyckandena är inte slumpmässiga eller få till antalet.
De följer mönster, och de upprepas. Därför kanske idén om en gröna omställning – i dess nuvarande tappning – tills vidare betraktas som ett systemfel.
Drar vi inte lärdom av dessa haverier kommer de fortsätta upprepas. Har vi råd med detta?
Om inte, vad kan göras istället?
Blytunga utsläppsminskningar
Tillsammans med forskarna Jonas Grafström och Philip Rehnberg publicerade undertecknad en artikel i Ekonomisk Debatt (2024) där vi beskrev de fem utsläpp som minskat allra mest sedan 1990. Utfasningen av bly är ett sådant framgångsexempel.
Forskning påvisade under 60-talet att bly var toxiskt, även i små koncentrationer.
USA påbörjade en utfasning av bly ur bensinen under det efterföljande decenniet. Katalysatorn var den främsta bidragande innovationen och svenska Volvo hade en nyckelroll i teknikutvecklingen.
Västtysklands tvång på katalysatorer trädde i kraft 1986. De nordiska länderna, Österrike och Schweiz följde kort därpå.
EU:s föregångare, EEG, bestämde att katalysatorer skulle bli obligatoriska 1995.
Redan 1986 fanns blyfri bensin nästan överallt i Sverige.
Utfasningen skedde successivt, först med gränsvärden för blyhalt per liter samt genom olika skattesatser på blyad och oblyad bensin.
1992 lanserades bensin som var helt blyfri och 1994 var all bensin blyfri i Sverige.
Förbudet som infördes 1995 var därför egentligen bara en formalitet.
Sedan 2021 är blyad bensin förbjuden i alla länder runtom i världen.
Hellre små framsteg än stora klavertramp
Visst tog det alldeles för lång tid innan bly eliminerades ur bensinen. Visst var vägen från kunskap om ämnets skadlighet till teknikuteckling och lagstiftning på tok för seg. En forskare som varit involverad i arbetet sammanfattade dilemmat:
“Det tog två år att lägga in bly i bensinen och 60 år att få bort det.”
Men det fungerade, och måste nog betraktas som ett framgångsexempel vi kan lära av. Hellre flera små steg åt rätt håll än stora klavertramp.
Lagar framför spadar
Jag har inte kunnat hitta några exempel på politiker som poserar med hjälmar och spadar kring den miljöförbättring som de minskade blyutsläppen inneburit. Inga utfästelser om gröna jobb, grön återindustrialisering eller världsledande teknik. Inga riskkapitalister som började posera som miljöhjältar.
Processen var decentraliserad och kumulativ – teknisk, ekonomisk och politisk utveckling skedde i flera olika delar av världen under flera decennier.
Många bäckar små.
Både politik och näringsliv behövs
Politiken har haft en viktig roll att fylla. Näringslivet har emellanåt släpats in i framtiden.
1970- och 80-talens miljörörelser drev utvecklingen och förtjänar uppskattning. Det är inte en åtrovärd frihet eller en rättighet att företag får förstöra naturen och människornas livsmiljö.
Politiken har rört sig i harmoni med teknikutvecklingen. Den har inte ägnat sig åt att via bidrag och kreditgarantier på miljardbelopp subventionera enskilda teknologier eller företag.
Det skedde en grön utveckling, snarare än en grön omställning.
Läs mer:
Vad haren och sköldpaddan kan lära oss om Northvolt
Vätgas – gårdagens sköldpadda, dagens hare
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
Här hittar du alla krönikor