Sandström: Gröna bubblor – av godo eller Keynes kasino?

Under hösten har flera gröna satsningar hamnat i vedermödor eller malpåse. Detta gäller såväl Northvolt som LKAB:s satsning på järnsvamp med hjälp av vätgas i Kiruna och flera andra vätgasprojekt. Senast i förra veckan meddelade regeringen dessutom att 13 anläggningar för havsbaserad vindkraft stoppas.

Ovanstående behöver inte vara tecken på att den gröna omställningen inte fungerar.

Den österrikiske ekonomen Joseph Schumpeter skrev 1950 att “Economic progress, in capitalist society, means turmoil.”

Misslyckanden och oordning i ekonomin är en del av utvecklingen. Det finns inga garantier för att saker kommer fungera. Om vi inte vågar satsa kommer vi heller aldrig att lyckas, lyder invändningen.

Det ligger någonting i detta resonemang, men drivet till sin spets går det inte längre att särskilja ett haveri från en framgång.

Är gröna bubblor nödvändiga eller kanske rent utav ett sundhetstecken för ekonomin?

Bubblor behövs

Den brittiske ekonomen John Maynard Keynes skrev 1936 om hur människans djuriska krafter påverkar samhällsekonomin.

Han menade att även om osund girighet och överoptimism kan vara problematiskt så skulle företagsamheten dö om vi bara förlitade oss på matematisk noggrannhet i våra investeringsbeslut. Kommersialiseringen av stora tekniska omvälvningar kan aldrig ske enligt en linjär och stabil process.

Det finns gott om historiska exempel på hur vägen till framtiden går via bubblor. Efter överinvesteringar i järnväg sprack bubblan 1870–1873, på 60-talet skapades en “tronics-bubbla” kring den tidiga elektroniken. Vid millennieskiftet punkterades IT-bubblan. Under 10-talet blåstes en bubbla kring 3D skrivare upp.

Finansiella bubblor behövs inte

Samtidigt finns det exempel på finansiella bubblor där det är svårare att se kopplingen till verkliga tekniska landvinningar.

Finanskrisen 2008–2009 var nog främst en följd av osund kreditexpansion. De statliga bolåneinstituten Fannie Mae och Freddie Mac tog kostnader och risker för att banker skulle ge ut riskfyllda lån till minoriteter och låginkomsttagare.

Fastighetskraschen i Sverige tidigt 90-tal skapades också av förvrängda incitamentsstrukturer. Räntor kunde dras av mot skyhöga marginalskatter, realräntan var negativ på grund av inflationen och när kapitalmarknaderna avreglerades skapades sedan en formidabel kreditexpansion.

Långsiktiga effekter?

Är misslyckade gröna satsningar en naturlig och sund del av utvecklingen eller missväxt på grund av förvridna incitamentsstrukturer?

Frågan kan egentligen bara besvaras i framtiden eller genom att titta i backspegeln på gårdagens gröna flagskepp.

En bubbla som baseras på tekniska landvinningar brukar i det långa loppet medföra betydande utveckling. Företag växer, nya marknader skapas och nya arbetstillfällen genereras över tiden. IT-undret Sverige är på sitt sätt en produkt av IT-bubblan.

Etanolbubblans efterdyningar

Den som granskar konsekvenserna av etanolbubblan får nog svårt att finna långsiktiga positiva effekter. Än idag finns E85 på samtliga bensinmackar på grund av Pumplagen som trädde i kraft 2006. Men vem gör bruk av dessa pumpar idag?

De orter som kom längst med sina etanolsatsningar har inte kunnat skönja någon betydande ekonomisk aktivitet i bubblans kölvatten. Runt Örnsköldsvik stod ett antal kommuner med miljardskulder och teknik som inte fungerande. Skuldsättningen per invånare i Örnsköldsvik fördubblades på bara några år och stack iväg långt över genomsnittet i landet.

Den största framgången i etanolbubblan är nog LRF-kontrollerade Agroetanol. Även om bolaget skapat avsättning för spannmål har det skett till betydande kostnader. Etanoltullarna har kostat åtminstone 15 miljarder. Bolaget fick skatteavdrag på 1,5 miljarder kronor under Göran Perssons tid, men har ändå haft lönsamhetsproblem. 2023 åkte företaget dit för kartellbildning på den europeiska etanolmarknaden och tvingades betala böter på 48 miljoner euro till EU-kommissionen.

Var är vätgassatsningarna om tio år?

Många satsningar på vätgas har blåsts av under 2024. Kommer den stoppade flygbränslefabriken i Sollefteå, det avslutade e-metanolprojektet i Örnsköldsvik, Shells nedlagda flygbränsleprojekt i Forsmark eller spanska Fertiberias uppskjutna gödselfabrik utanför Luleå att ha resulterat i positiva ringar på vattnet och nya blomstrande företag om tio år?

Alla bubblor är inte av godo

Keynes skrev år 1936: “When the capital development of a country becomes a by-product of the activities of a casino, the job is likely to be ill-done.”

Om den gröna omställningen skulle liknas vid ett kasino har EU inom ramen för sin gröna giv ställt fram marker för 1 000 miljarder euro, varav 430 miljarder ska användas till vätgas. Markerna har öronmärkts för att enbart satsa på en särskild nyans av grön.

Det kommer skapas värdefull ny teknik i den gröna omställningen. Men alla bubblor är inte av godo.

Läs mer:

Från röd fondsocialism till grön bidragskapitalism

Grön sockerchock skapar omvänd hockeyklubba

Politisk kapitalism är ett grönt-blå-rött systemfel