Krönika Grön omställning
Sandström: Gröna börsbubblor skapas av klimathjältar, expolitiker och bidrag
Miljöteknikbolaget Cortus Energy gick i konkurs förra veckan.
Alla bolag lyckas inte och konkurser är en del av den kapitalistiska vardagen.
Frågan är om det finns skillnader mellan gröna börsbubblor och andra förhoppningsbolag som kraschar.
Fem korta exempel visar hur förekomsten av klimathjältar, expolitiker och offentliga medel kännetecknar de Klondike-mönster som leder till gröna börsbubblor.
1. Climeon
Climeon AB utvecklar och marknadsför system för omvandling av lågtempererad spillvärme till elektricitet.
Bolagets karismatiske grundare Thomas Öström fick tidningen Fokus pris som Årets Svensk år 2019. Vid mottagandet av priset sa Öström bland annat:
“Det absolut viktigaste som det här priset för med sig är att vår kamp för att hitta lösningar på klimatkrisen uppmärksammas.”
Sedan 2019 har bolagets förlust varje år varit flera gånger större än omsättningen.
2019 tog man in 249 miljoner kronor i en nyemission och 2023 ytterligare 50 miljoner. Climeon har även erhållit finansiering från Energimyndigheten.
På tre år har aktien gått ner mer än 95%.
2. Nilar – brinnande batterier och konkurs
Batteritillverkaren Nilar tog emot betydande finansiering från offentliga institutioner och pensionsfonder.
2019 investerade Första AP-fonden och AFA Försäkring 327 miljoner kronor i bolaget.
Vid börsintroduktionen 2021 tecknade flera institutionella aktörer aktier för totalt 489 miljoner kronor, inklusive Första och Fjärde AP-fonden. Fjärde AP-fonden gick in med ytterligare 273 miljoner kronor 2022.
Bolaget erhöll också ett lån från Europeiska investeringsbanken (EIB) under 2020 på 482 miljoner kronor. Det är dock oklart hur mycket av lånet som betalades ut.
Batterierna började dock brinna och även pengarna gick upp i rök. Konkursen var ett faktum i december 2023.
3. Midsummer – de uteblivna bidragens tragedi
Solenergiföretaget Midsummers aktie dök 30% i juli 2024 på nyheten att man inte skulle få några pengar från Energimyndigheten. Året innan hade bolaget dock erhållit 367 miljoner kronor från EU:s Innovationsfond.
De senaste tre åren har aktien fallit mer än 90%.
4. Soltech: förvärv och fördärv
Solcellsinstallatören Soltech fokuserade på aggressiv expansion via förvärv. Omsättningen gick från 54 Mkr 2018 till närmare tre miljarder 2023.
Men den snabbt växande marknaden för solceller mättades lika snabbt.
“Katastrofalt förvärvsfacit” och “solstolligt bemötande” löd Affärsvärldens omdömen förra året.
Aktien är ner 90% de senaste tre åren. Den tidigare moderatledaren Anna Kinberg Batra var styrelseordförande för bolaget 2020-2022.
5. Azelio
Energilagringsföretaget Azelio ansökte om konkurs i juli 2023. 43 000 aktieägare förlorade allt. Som mest värderades bolaget till 6 miljarder kronor 2021 och ägare har gått in med totalt 3 miljarder i nyemissioner.
Bland bolagets tongivande gestalter märks den tidigare finansministern Pär Nuder (s) som satt i styrelsen under en längre tid.
Azelio har också erhållit medel från Energimyndigheten.
Fler korta exempel
Det finns fler bolag med framtonad hållbarhetsprofil där aktiekurserna rört sig mot botten.
Göteborgsbaserade Minestos aktie har gått ner 86% på tre år. Bolaget uppger i årsredovisningen för år 2023 att totala offentliga stöd uppgått till 560 miljoner kronor.
PowerCell Sweden har tappat 82% på fem år men är alltjämt värderat till 1,6 miljarder kronor. Bolaget har fått pengar från EU och Energimyndigheten.
Cinis Fertilizer har förlorat mer än 80% av sitt marknadsvärde det senaste året.
Nyligen gick Cortus Energy i konkurs. På ägarlistan fanns bland andra det tidigare språkröret Maria Wetterstrand (Mp), som också satt i styrelsen för bolaget fram till 2020.
Total omsättning 2019-2024 blev 28 mkr, förlusten summerades till 410 mkr. Bolaget uppger att man fått 46 miljoner kronor i bidrag och stöd från Energimyndigheten och Naturvårdsverket.
Tre utmärkande drag
Gröna börsbubblor har förstås mycket gemensamt med mer konventionella krascher bland förhoppningsbolag på börsens mindre listor.
Men några utmärkande drag kan nog skönjas.
1. Klimathjältar och expolitiker
I den gröna omställningens namn framställs VD:ar och deras bolag som världsförbättrare. Med darr på rösten talar de om våra barnbarn och jorden vi ärvde.
Självfallet finns det många seriösa personer med en vilja att förbättra världen. Men det är inte olönsamt att uppfattas som klimathjälte.
Expolitiker verkar också förekomma i dessa gröna förhoppningsbolag.
2. Bidrag
Gröna förhoppningsbolag verkar ofta vara mer fokuserade på offentlig finansiering.
Inte sällan kombineras bidrag och mjuka lån med nyemissioner där godhets-statuerande pensionsfonder skickar in pengar.
3. Klondike
Gröna förhoppningsbolag växer ibland fram kring en ny reglering eller nya stöd. Subventioner till solceller är praktexemplet.
Runt stöden skapas en explosiv tillväxt då det finns billiga pengar att hämta.
Tillväxten medför dock massivt inflöde av nya aktörer. Det blir överetablering, med efterföljande priskrig, överkapacitet och utrensning.
Ett klassiskt Klondike-mönster.
Lätt fånget, lätt förgånget.
Green greed?
När ovanstående kombineras med finansmarknadernas mer vedertagna inslag av girighet, spekulation och orealistisk teknikoptimism kring något nära förestående genombrott skapas grogrund för en utdragen förlusthärva.
Det är förstås centralt med element av risk och spekulation i en marknadsekonomi. Den som försöker eliminera dessa drag från kapitalismen kommer också att frysa utvecklingen.
Men det finns en gräns där risktagandet övergår i casinospel och önsketänkande. Det gäller nog många bolag på börsernas smålistor. Det vore konstigt om gröna förhoppningsbolag utgjorde ett undantag, men de kanske ändå har ett antal utmärkande drag.
Lämpligt att vara på börsen?
Det bör understrykas att det finns stor innovationskraft bland de svenska cleantech-bolagen. Såväl tekniker som entreprenörer drivs ofta av en genuin vilja att bidra till en hållbar utveckling.
Frågan är om dessa kompetenser och drivkrafter kommer till sin rätt i småbolag på börsens mindre listor.
Läs också:
Cortus Energy i konkurs – Wetterstrand i ägarlistan
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
Här hittar du alla krönikor