Sandström: Fick Northvolt en grön trojansk häst av Kina?

Kina-ägda Wuxi Lead Intelligent Equipment är kanske den främsta leverantören av produktionsutrustning till Northvolt i Skellefteå. Maskinerna är gamla, många fungerar inte och kräver kinesiska operatörer enligt källor med insyn i bolaget, har Afv kunnat berätta.

Kinesiskt inflytande över gröna satsningar är en del av ett större mönster.

Säpo varnar

I sin årsbok för 2023 pekar Säpo ut Kina som ett av de största hoten mot Sverige och betonar särskilt så kallade ”strategiska investeringar”. De kinesiska utlandsinvesteringarna “kan skapa en potentiell sårbarhet för Sverige på grund av risken för politiska och ekonomiska påtryckningar”. I en intervju med Svenska Dagbladet från mars i år nämner Säpos representanter särskilt energisektorn.

Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI) dokumenterar Kinas investeringar i Sverige och visar att av de kinesiska etableringarna är energiområdet den tredje största sektorn (13%). Vid Umeå universitet blev forskarna instruerade att vara på sin vakt gällande kinesiska doktorander och post-doktorer, i synnerhet om de var fullfinansierade från hemlandet.

Kinas vindkraft i Sverige

Kinesiska statens CGN China är den största enskilda ägaren av vindkraft i Sverige och Kina kontrollerar 13% av vindkraften i Sverige.

Piteå-Tidningen belyser i ett reportage från januari några av riskerna med en så stor kinesisk närvaro. Tidningen hänvisar till Militärens underrättelsetjänst, som beskriver hur Kina kombinerar ekonomiska och politiska intressen. Även om de Kinas 390 vindkraftverk som fördelar sig över sju anläggningar är förlustbringande, kan de ändå tjäna politiska syften.

Kinesiskt ägande kan användas för att samla information och utöva inflytande på platser av militärstrategisk betydelse. Både Sundsvall och Piteå har hamnar vid Östersjön, och Kina har vindkraftsanläggningar nära dessa orter. Att kontrollera 250 meter höga torn innanför Sveriges gränser och längs kusten framstår som en strategisk investering.

Ett batteri med batterisatsningar

Kinesiska PTL vill anlägga en batterifabrik i Timrå. Enligt Dagens Samhälle har Inspektionen för Strategiska Produkter (ISP) förlängt den fördjupade granskningen av PTL, främst på grund av kopplingar till kinesiska staten. ISP förlänger sin fördjupade säkerhetsgranskning av investeringen och PTL:s kopplingar till kinesiska staten med upp till tre månader.

Även kinesiska Shenzen Senior Materials håller på att etablera batteritillverkning i Sverige. Man har fått tillåtelse att släppa ut 900 ton förbjudet gift från en anläggning som ska byggas i Eskilstuna.

Kinesisk delegation i Storuman

Faktum är att det finns fler exempel och vissa går tillbaka mer än ett decennium.

Skellefteå Kraft försökte under början av 2000-talet att bygga en pelletsfabrik i Storuman. Satsningen, som kallades Biostor blev tyvärr ännu en grön bubbla som i slutändan kostade Skellefteå Kraft omkring 500 miljoner kronor. Innan nedläggningen var slutgiltig kom dock en kinesisk delegation på besök.

Representanter från den statliga skogsindustrin var ”mycket imponerade”. Skellefteå Kraft menade att kineserna var ”långsiktiga i sina investeringar” rapporterade tidningen Skogsaktuellt 2012.

Skrattar kineserna högst åt bananodlingen i Sveg?

Det finns flera exempel på hur kinesiska intressen har gjort stora investeringar i Sverige utan tydliga motiv. I min bok Gröna bubblor (2023) beskriver jag hur Sveg med stöd från EU och Energimyndigheten, försökte satsa på etanolproduktion från cellulosa. Projektet saknade realism och urartade i försök till bananodlingar, tomatodlingar och utvinning av etanol från torv.

Trots detta besöktes Sveg under flera år av kinesiska delegationer som prisade det hopplösa projektet och lovade miljardinvesteringar som skulle skapa 300 arbetstillfällen. Men några miljarder och jobb blev det aldrig.

Sovjetiska bensinmackar och trojanska hästar

Kinas ekonomiska äventyr i Sverige kan diskuteras med utgångspunkt i boken Naftasyndikat – berättelsen om direktör Kruse och Stalins oljebolag i Sverige (2020). I boken skildrar riksdagsledamoten Fredrik Malm (L) sin morfars far, Einar Kruse, som spelade en central roll i den svenska kommunistiska rörelsen.

Under 1920- och 1930-talen drev det sovjetiska oljebolaget Naftasyndikat bensinmackar runt om i Sverige. Malm avslöjar hur Einar Kruse, en övertygad stalinist och direktör för Naftasyndikat, kanaliserade pengar till kommunismen i Sverige.

Ekonomiska förluster – politiska vinster?

Berättelsen om Naftasyndikat är en varningshistoria om hur främmande makter kan infiltrera ett samhälle under täckmantel av affärsverksamhet. Vi vet inte hur stor del av Northvolts problem som är knutna till undermåliga inköp från Kina. Men Säpos och militära experters misstankar om kinesiskt inflytande i Sverige bör tas på allvar.