Sandström: Efter Northvolt Stegras insatserna för Mix – och Boden

Det finns många likheter mellan Northvolt i Skellefteå och stålbolaget Stegra i Boden. Efter 2000-talets största konkurs är utrymmet för misslyckanden förbrukat för Harald Mix och Vargas, skriver Christian Sandström.
Sandström: Efter Northvolt Stegras insatserna för Mix – och Boden - vindkratensgeografi (44)
När Northvolt fallit riktas strålkastarna mot Vargas-bolaget Stegra och stålprojektet i Boden, skriver Christian Sandström. Foto: TT / Sveriges Radio.

I sitt sommarprat 2023 beskriver Harald Mix Northvolt som “startskottet för den gröna revolutionen i Norrland.” Stegra hänvisar han till som ett försök att skapa “stålindustrins Tesla.”

Nu när Northvolt havererat riktas alltfler blickar mot Boden och Vargas stålsatsning.

Insatserna Stegras i Boden

Strax efter att Stegra aviserat sin etablering i Boden under början av 2021 säger kommunalrådet Claes Nordmark (s) att “det känns fantastiskt att Boden får en central roll i den gröna industrirevolutionen.” Han kallar sedan stålbolagets etablering för “det största som hänt lokalt sedan Bodens fästning byggdes i början av 1900-talet!”

Nordmark har förmodligen rätt, i alla fall avseende storleken.

Det är tydligt att insatserna höjts för Boden. Skuldsättningen har fördubblats på tre år (2021-2024).

Befolkningen stagnerar

Det pågår ett enormt byggprojekt runt det tilltänkta stålverket. Projektet syns i kommunens skuldsättning, men märks inte i befolkningsstatistiken.

Sedan 2020 följer Boden utvecklingen för Norrbottens län. Kommunens befolkning har faktiskt minskat med elva personer. Befolkningens sammansättning rör sig åt fel håll. Färre arbetande ska försörja fler pensionärer.

Fly in – fly out?

Kanske är det för tidigt att se Stegras välsignande effekter på Bodens ekonomi och befolkning. Men efter fyra år hade det skänkt viss ro om kurvorna åtminstone hade börjat peka i rätt riktning.

En förklaring kan vara att Stegra-bygget medfört en växande population av gästarbetare enligt logiken “fly in – fly out”. Ännu en likhet med Northvolt och Skellefteå. Ekonomin blir mer ansträngd när gästarbetare betalar skatt på annan ort men tar kommunens tjänster och infrastruktur i anspråk.

Stegra har kommunicerat att fabriken kommer sysselsätta 2000 personer år 2030. Det vore fantastiskt. Hittills har vi dock mest sett stegrade insatser.

“Den måste bara dö”

Bolagets representanter verkar dock övertygade om Stegras nytta för samhället. Under en föreläsning i Riksdagen i november 2024 säger bolagets CFO Otto Gernandt apropå de samhällsekonomiska aspekterna att “debatten om huruvida det här är bra för Sverige, den måste bara dö.”

Stegras CFO Otto Gernandt. Foto: Pontus Lundahl / TT.

Med tanke på hur de gröna satsningarna i Norrland har utvecklats kanske debatten snarare har börjat.

Stegra kommunicerade 2024 att produktionen ska vara igång om två år. År 2021 var målet att börja producera stål redan 2024.

Enda sättet att få död på debatten är nog att leverera mot de högt uppsatta målen.

Ansvaret

I sommarpratet 2023 berättar Harald Mix också varför investmentbolaget, som han har tillsammans med Carl-Eric Lagercrantz, fick namnet Vargas. Namnet kommer från den peruanske författaren Mario Vargas Llosa och Mix säger i programmet att de är “inspirerade av hans liberala filosofi och vikten av individens personliga ansvar.”

Huruvida Vargas har gjort skäl för namnet kan få vara osagt. Men utrymmet för misslyckanden framstår som förbrukat.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



Här hittar du alla krönikor