Så tjänar du pengar på insiderhandel

De flesta känner till vad olaglig insiderhandel är och vad det går ut på. Förutsättningen är att någon på grund av sin position eller av en tillfällighet har kännedom om kursdrivande information.

• Det är förbjudet att sälja aktier (eller gå kort på annat sätt) innan en dålig nyhet blir allmänt känd.
• Det är förbjudet att köpa aktier (eller gå lång på annat sätt) innan en positiv nyhet blir allmänt känd.

Så långt så solklart. Men det är inte hela sanningen.

LAGLIGA INSIDERKLIPP

En self-made miljardär som varit storägare i dussintals börsbolag berättade en gång för mig att det finns två helt lagliga sätt för en insynsperson att tjäna pengar på kursdrivande insiderinformation.

• Det är tillåtet att låta bli att köpa aktier innan en dålig nyhet blir allmänt känd.
• Det är tillåtet att låta bli att sälja aktier innan en positiv nyhet blir allmänt känd.

Det handlar alltså om icke-handlingar som innebär att man undviker två felbeslut som annars är oerhört vanliga för alla investerare. För vem av oss har inte köpt en aktie i ett bolag som kort därefter kommer med en elak vinstvarning? Och vem av oss har inte sålt en aktie som kort därefter blir uppköpt till en fin premie? Det här kan ju låta trivialt men att slippa sådana misstag kommer över tid och med ränta-på-ränta innebära klart bättre odds för börsframgång. Den här fördelen är förmodligen viktig delförklaring till att Investor och liknande investmentbolag kan slå index över långa tidsperioder.

Mitt ärende här är absolut inte att moralisera eller kritisera. Tvärtom tror jag att börsen som helhet skulle mår bra av fler stora insynsägare, även om dessa i just sina egna bolag har lite bättre odds än vi utomstående.

INSYNSÄGANDETS FÖRDELAR

För att förstå fördelarna med stort insynsägande så kan man betänka fyra nedanstående dåliga situationer som ett slags kontrast.

1. Bolag med stora underskattade eller okända problem. Dålig företagskultur, missnöjda kunder, skruttig konkurrenskraft eller någon annan jäsande surdeg som gör framtiden mörk.
2. Bolag vars VD och nyckelpersoner prioriterar andra saker än värdeskapande. Kanske är det fokus på imperiebyggande via huvudlösa förvärv eller investeringar? Eller så är det tvärtom fokus på byråkratisk formalia och feg riskminimering. En annan variant är förhoppningsbolag. Här är det vanligt att bolaget istället för värdeskapande kundfokus ägnar mer kraft åt att charma ägarna till att ställa upp på nästa hopplösa nyemission.
3. Chefskarusell i toppen rimmar inte med långsiktighet. När nya chefer rekryteras externt och sedan går vidare inom några år så kommer pågående processer stanna av och inte sällan ändras in på nya spår.
4. Bristande motivation. Det kan handla om lathet eller så är det av andra skäl det saknas incitament att jobba hårt för att göra bolaget bättre och starkare.

I inget av ovanstående fyra exempel på bolag så kommer insynspersonerna vara pigga på att äga aktier i onödan. Omvänt så innebär det att ett starkt insynsägande är en signal om att bolaget inte lider av problemen 1-4 ovan.

KVALITETSMARKÖR

Högt insynsägande ökar sannolikheten att bolaget är välskött och inte dras med stora “dolda fel”. Och när det finns stora problem eller risker så är sannolikheten stor att nyckelpersonerna jobbar hårt för att lösa dem långsiktigt istället för att bara sopa dem under mattan.

FOKUS PÅ VÄRDESKAPANDE

Alla människor bryr sig inte om att tjäna pengar. Det är helt normalt och någonting fint i många fall. Men det är ovanligt och i grunden stötande om VD för ett börsbolag struntar i att göra vinst åt ägarna. Vinsten ska givetvis vara uthållig och kunna växa och vägen dit går som regel bara via kundnytta och en allmänt sund verksamhet.

LÅNGSIKTIGHET

Den som är lite ny på jobbet kommer inte ha de bästa insikterna och den som funderar på nästa jobb kommer inte bry sig så mycket om vad som händer på gamla jobbet. Stort aktieägande är ett slags “vigselring” som visar på att man vill ha en långsiktig relation och tror på en fin framtid tillsammans med sitt företag.

ELD I BAKEN

Man kan ha många åsikter om riskkapitalisternas affärsmodell. Mycket av det är nog skräp. Men PE-bolagen har i vart fall ett ess i rockärmen jämfört med övriga näringslivet och det är den gyllene morot som dinglas framför portföljbolagens ledningar. Det är ett väldigt tydligt upplägg: Om ni jobbar stenhårt i fem år så kan ni bli ekonomiskt oberoende för resten av livet. Ofta skruvas PE-modellen för hårt men i grunden är analysen riktig. Ett sammansvetsat team som jobbar hårt mot ett tydligt mål kan få väldigt mycket gjort.

VAD ÄR EN BRA ÄGARBILD?

Afv:s aktieanalyser lägger alltså stor vikt vid insynsägandet. Men hur skiljer man bra från dåligt? Oftast är det ju inte svartvitt utan väldigt svårtydd materia. Här är en punktlista över aspekter jag tycker man måste beakta.

• Vad är mycket eller lite? För en ung chef i ett litet börsbolag är 3 Mkr nog en stor aktiepost. För en gammal tolvtaggare som dragit in 100-tals miljoner genom åren så krävs det kanske minst 20 Mkr för att det ska betyda lika mycket.
• Procent eller kronor? Att äga 1% i ett bolag med 100 Mkr i börsvärde är förmodligen inte en biljett till ekonomiskt oberoende. Då är det bättre att äga 0,1% i ett storbolag.
• Hur uppkom ägandet? Bäst är det när man ser färska köp. Eller en entreprenörs livsverk. Sämst är om det är en “ärvd” storägarpost som ändå är irrelevant liten för dess ägare eller än värre en oengagerad förvaltare.
• Vem köper? När Fredrik Lundberg köper för 300 Mkr i ett sfärbolag så betyder det ingenting. Om sfärbolagets vice VD köper för 3 Mkr så ska det tas på allvar.
• Vilka är huvudägare? Har de bra trackrecord? Är det här en viktig investering för dem? Fokus ska helst vara på personer av kött och blod och inte på den juridiska personen.
• Vem styr? Om det saknas stora aktieägare i styrelsen så ska man vara väldigt skeptisk. Styrelsens aktieägande säger mycket om deras prioriteringar.
• Vem kör? Jo, det gör VD och ledningen. Styrelseledamöter som inte är operativa är i bästa fall trea på bollen. Hur mycket aktier äger de som är operativa? Det är särskilt viktigt att kartlägga VD-incitamenten.

Att analysera insynsägande kan vara svår materia. Men ännu svårare har jag att förstå varför inte fler huvudägare tar efter Schörling/Douglas-modellen för pilotskolan. Alltså låter VD köpa en storpost aktier på kredit.